lokomotiver och dylikt på de tomrum i spalterna, som förorsakats at censurens utzulringar, men redaktionerna ha an funnit på ett annat sät: att fylla de uppkommande luckorna. Man insätter nembgen efter behet en eller flera annonser i de utstrukna styckenas ställe, hvilket stundom ger tidningarne ett ganska brokigt och lustigt utseende. Den afdeluing, som oltast är utsatt för censuren: oblida framfart är natur igtvis den som har rubriken Polen. och man finner i de bäda seduaste numren ar Åbo underrättelser åtski liga anuvuser af hverjehanda mnebå:! dels på svenska de!s på finska språket insatta midt uu denna atdelning. Från Wiborg skrifves dea 10 dennes: I lördags hemtade ångfartyget grefve Berg 500 ryska soldater hit från S:t Petersburg: de äro eu lägrade i tält på ryska kyrkobacken i Petersburgska förstaden. Ånutar tyget gjorde en extra tur för deras hithemtande. I tisdags angommo med ångaren Wiborg åter inemot 800 man.? . I Helsingfors Tidningars veckokrönika för den 15 deunes läses bland annat: Det är tvenne veckors krönika vi i dag skrifva. Dessa tvenne veckor omfatta ungetär den eriod af året, som un :er vanliga torhållanden öreträdesvis räknas till den finska hufvudsta den döda årstid4. Till det yttre har Helsing fors under de sednast förflutna fjor:on dagarne icke heller förnekat sitt eget jag. Men i det inre, i menniskornas sinnen har dock icke herrskat den vanliga midsommardvalan. Och huru skulle det väl kunna det, ner man för sina blic kar har ett sådant perspektiv, som — längst börta de dunkia molnen af ett krig. hvars åskor. om också nu aflägsna. sannolikt dock förr eller sednare skola nå äfven oss ; — närmare Finlands stränder, uppstigande från sin femtiofyraäriga sjusofvaresömn och sammankommande för att taga om händer sin tillbörliga del i styrandet at landets öden; — närmast i förgrunden ett festligt besok af Fin:ands konstiiut.onelle storfurste, kejsar A-exander I! Kejsarens besök är numera till och med genom Finl. Alim. Tidning haltofbeielt tillkännagitvet. Dagen för den höga ankomsten synes blott ännu icke vara alldeles noga bestämd: Den 24, 25 eller 26 dennes, så heter det emellertid för närvarande. Besöket gäller väl icke egentligen Helsinzfors; men Finlands hufvudstad vili dock vid H. M:ts genomresa kläda sig i högridsskrud för att sålunda uttrycka sin hyllning för den monark som nyligen gifvit ett så otvetydigt bevis uppå att han vill göra landets besvurna konstitution till sanning. Stadens borgerskap har ibland sig. utset! en festkomite, som uppgör planer och verks äller tillredelser för kejsarens emottagande Så vidt man förnimmer, synes denna komite utveckla en stor rikedom på såväl vackra som rent af besatta projekter; man mäste dock hoppas att det sunda förnuftet skall bringa endast de förra till verkgiällighet och sända de sednare med extra post till -— Abdera. De första spåren af komitens verksamhet ha redan börjat visa sig: ifran kajen under den bekanta obe Jisken bygger men ut en särskild landningsbrygga för det kejserliga ångfariyget; framför aiveln a teateihusets ruin uppreser man en olossal skärm af bräder, som skal komma att ntgöra bottnen af någon större dekoration; på bangården göres stora tilirustningar, icke blo:t tor byggandet af en kejserlig vaggon, utan iätven för prydandet af sjelfva huset 0 s. v. Blommor, blomsterguirtand roch flaggor sko!a smycka alla hus vd de gator, der monarken kommer att åka fram, — det är den vackraste delen al festprogrammet. och i utförandet at dennva ide skola stadens invänare med intresse deltaga. På många ställen är man redan sysselsatt med att förfärdiga flaggor af olika kulörer och olika fasoner. med eller utan sinnrika patriotiska inskriptioner. edan man gör dessa festliga tillredelser, ser man de allvarsamma tillredelserna till krig fort gå på samma sätt som förut. Långa linier af nya batterier på Skanslandet (invid sveaborg) äro uppförda, alla de under sista kriget upp förda tatterierna i de till våra hamnar ledande sund sättas i stånd, omkring Tavastehus byggas batterier på flera håll, o. 8. v. Nya trupper inrycka döck icke i landet, med un-änta; Ede till Nniebatafjonernas kom ietterande med alla ångbåtar hit ankomna skarorna af gamla reserv-soldater. — De ryska 8. k. finlän:ska liniebataljo nerna skola eljest na två och två sammansiås till fyra regementen. hvilka komma att erhåila de på 1830-talet upplösta i Finland stationerade regementenas gamla namn: petrofiska. viborgska, nyslotiska och viilmanstrandska. Man tror av denna förändrig vidtages. för att gifva ett förökadt anseende åt de ryska garnisunstrupperna i landet. och för att ställa dem på en mera krigisk fot än hittills: Man börjar pu på alla håll att på allvar tänka på landtdagsmannavalen — Dessa val äro på många ställen utsatta redan till de sista dagarve af denna och de första af nästa månad. Detär en naturlig ssk, att man på mer än ett ställe, såväl inom det ena som det andra ståndet, finver sig i mycket bryderi vid valet. Gode och lämplige riksdagsmän vexa icke upp på en dag, liksom svampar ur jorden. Pohtiska studier finnas hos få, parlamentarisk säkerhet och vana hos ingen i detta land. Nästan ötverallt blir det ett val, bygdt endast på goda förhoppningar. Blott man kan träffa på män, med karakter och med hjerta för fosterlandet, så är det bra. Nästa gång skall man veta mera: hvilka man vill välja, och hvilka man icke vill välja. Med särskild fögnad har man här läst de varma ord, hvar: ed flera af de svenska tidnin garne omtaat landtdagskallelsen, och de välönskningar de uttalat för den blifvande finska landtdagen. De några som ideligen påstå att egsa samma blad icke söka sin glädje i annat fa som kan nedsätta Finlands nuvarande förhållanden, kuvde deraf ha någonting att lära, — nemligen ifall de mera någonting kanna lära.v FRANKRIKE. Underrättelsen om hufvudstaden Mexikos besättande ef franska trupper bar i Paris emoitegits utan tecken till enptueiasm. Patrie? försäkrar allwävheten, etw kriget i Mexiko är nu så godt som slutedt och diplomatiens tid inne. Marskalk Farey återväntas till Frankrike; general Bazaine ska!l öfvertaga högsta ledningen af expeditionen i hans ställe: ENGLAND, I underhusets plenum den 13 tillkännegef Roebuck, att han återioz sin motion Om, f, de kontedererade staternas erkännande. Den 20 dennes skall underhuset diskutera pol-11, ska frågan. TYSKLAND. Tyska förbunusdagens beslat rörande dansk 1yska tvisten innebåller följande; tDanska regerivgen uppmanas att upp