Polska kemitens i Paris proklamation Af denna märkliga proklamation, för hvilken vi i korthet redogjorde under vår utrikesafdelning sistlidne fredag, ba vi nu fått oss ett exemplar tillsändt, och vi meddela den härnedan. Den är utfärdad den 26 Juni och undertecknad af de 7 ledamöter vi redan uppgifvit. För Polens öden kämpas det fortfarande på oräkneliga bataljfälts de sysselsätta re. geringarnes råd, de framkalla ett allt kraftigare uttryckande af sympati hos folken. Kallade af Polens nationalregering att frambära dess åsigter utomlands, kunna vi ej nog lifligt uppmana Polens vänner alt för dubbla sina bemödanden för den största, den rättvisaste och den heligaste sak. Midt i 19:de århundradet gifver den mcskowitiska despotismen skådespelet af grymheter, okända till och med i de barbariska fidehvarfvens analer. Den lögnslöja, som betäcker Ryss!and, har fallit af, och det mongoliska barbariet visar sig i sin fasansfulla nakenhet. Tamerlans och Ivan den förfärliges grymheter blekna inför Alexander den andres regerings stygceelser. Förbiltradt öfver det moraliska stöd, som den civiliserade verldens sympatier gifva den polska resningen, har Ryssland kastat gina vildaste horder öfver Polen, och sjelfherrskaren har öfverlemnat offret tll rof åt sina vildaste prokonsuler. Kriget är ej längre krig! det är ett förfärligt blodbad, der soldaten likt det vilda djuret sönders!iter till och med liken! Plundring och mordbrand höra till ordningen för dagen, galgarne äro permanenta, arkebuseringarne och gevärsalfvorna mot folkhopar utgjuta strömnar af blod, ingen ålder eller kön skonas, och prester, ännu iklädda sin presteriga skrud, öfverlemnas utan dom till bödeln. För att blåsa under lågan och kröna sitt förödelseverk vädjar den moskowitiska regeringen, trampande alla sociala logar under fötterna, till de förbatligaste passioner, hon försöker sätta brandfacklon och yxan i händerna på bönderna och uppviclar dem att kasta sig öfver patrioternå med löfte att få taga deras egendom till byte. Europa fasar vid berättelsen om dessa skändligheter, som kristenheten ej längre känner, och alla politiska frågor oberäknade uppröres det allmänna samvetet af denna himmelskriande kränkniog af alla mensklighetsgrundsatser. Men Polen behölver mer än ofraktbara Önskningar! Polen försvarar sin religiösa tro och sina härdar, det återkräfver sin frihet och sin sjelfständighet, dit skall ej upphöra att strida förr. än det af sin förtryckare åter eröfrat 1772 års gränser! Nationalreg: ringen har förklarat, att Polen tillbakavisar hvarje förlikning såsom ett sjelftmord, såsom ett förräderi, och från Weichseln till Doieper har hela nationen svurit att hellre dö än dagtinga med det främmande väldet. ellan Polen och den moskowitiska despotismen är det såled s en strid på lif och död; mellan det kristna folk, som anslutit sig till alla den moderna civilisationens framsteg och som återfordrar sina dyrbaraste och heligaste rättigheter, samt det mongoliska barbariet, hvilket representerar den råa styrkan och trampar menskliga och gudomliga lagar under fölterna, ligger hä danefter en afgrund af blod! . Skall Europa fördraga, att menskligheten ostraftadt våldföres? Skall det fördraga, att detta utrotelsekrig får fortfara, till evig vanära för det nittonde århundradet? Westerlandets folk! hören det orons skri, som mörtyrnationen upphäfver! Det är öäfver dess lik, som despotismen vill bona sig väg till civilisationens hjerta! Men Gud är med oss, och hans rättvisa skall skänka 038 segern!