All OCh Alander vackte PHNOLVUe, VIA 4 ändrade bestämmelser ande militärund visningen i riket och särskildt med afseende krigsakademien vid Carlberg har hr Dahm för slagit: att rikets ständer måtte i underdånighet anhålla att K. M:t vid krigsskolans slutliga ord nande behagade bibehålla nu gällande grund sats att studentexamen eller deremot svarande afgångsexamen från något af rikets högre elementarläroverk skall fordras såsom vilkor för inträde i krigsskolan. I anledning häraf yttrar utskottet: utskottet kan ej undgå att erkä vigten af de skäl hr Dahm i sin motion an för en fullständig tillämpning af den grundsats rikets ständer i sin underdäniga skrifvelse den 11 Augusti 1860 uttalat, att nemligen hvad som kan anses rätteligen höra till elementarundervis ningen bör skiljas från krigsskolan och denna sednare allenast blifva en tillämpningsskola Dock tvekar utskottet att obetingadt understödja denna motionärs framställning, särdeles med afseende derå, att, efter hvad i den omförmäld nådiga skrifvelsen antydes, den nu vidtagna ändringen i krigsakademiens organisation må betraktas såsom anbefalld endast för någon tid eller intilldess en fullständig tillämpning af den för rikets allänna elementarläroverk sednast utfärdade stadga hunnit genomföras. Utskottet. som haft tillgång till ofvanantydda före äten åets afgörande till K. M:t afgifna underdäniga utlåtanden och förslag, har inhemtat, att alla de sakkunnige, som yttrat sig i ämnet, erkänt det betänkliga uti att alltför länge uppskjuta inträ det i krigsekolan. Dehafva i sådant hänseende frambållit att, i händelse fullständig afgångs examen från elementarläroverken erfordrades hvilken för närvarande aflägges först vid 19 och 20 års ålder, skulle utsigten att kunna blifva of ficer först vid en så sen ålder som vid pass 22 år föranleda dem, som tidigt bestämma sig för den militära banan, att ganska snart lemna ele råentarläroverket och söka genom privat undervisning så hastigt som möjligt, men på bekostnad ar grondligheten, bereda sig till det vanligen efte ade inträdet vid krigsskolan, och sålunda det ändamål förfelas, som med den ifrå sasatta anordningen åsyftades. Den böjlighet i fynnet och mottaglighet för militärdisciplinens lärdomar, som fordrades derest dessa sednarc skulle blifva rätt fraktbärande, ansågos ej heller wara i lika mån till finnandes vid så långt fram ekriden ålder; hvartill komme att, i händelsc inträdet i krigsskolan skulle ega rum först vid 19 eller 20 år, staten skulle nödgas anlägga en särskild skola för sjöofficersbildningen, enär den praktiska öfning, som för denna sednare vore så oumbärlig, måste börja vida tidigare. Det synes hafva varit på dessa skäl som K M:t funnit sig böra gilla det af guvernörsembe tet och t. f. kansleren för krigsakademien fram ställda förslag att bestimma tiden för int i krigsskolan till det 17 eller 18 året, och i deraf såsom vilkor för samma inträ va det kunskapsmått, som erfordras för uppflytt ning i 7:de klassen af elernentarläroverken, hvil ken uppflyttning i medeltal eger rum vid nämn: da ålder. a Utskottet tilltror sig ej att heit och hållet underkänna omförmälda skäl för den anordning som blifvit vidtagen. Men då likväl syftemålet med rikets ständers förenämnda underdåniga skrifvelse ej bör eftergifvas, och man bör kunna hoppas att, med ledning af åen erfarenhet, som under det nuvarande öfvergångstillståndet vin nes, den slutliga organisationen af militärtilllämpningsskolan må kunna verkställas med iakttagande af grundsatsen om den egentliga elementarundervisningens skiljande från nämnda läroanstalt, har utskottet ansett sig ej böra ge nom ett afstyrkande af bifall till motionen lemna rum för en sådan uppfattning af ärendets ut gäng vid detta tillfälle, som skalle utskottet i någon mån frångått den vid nästlidne riksdag af rikets ständer uttalade mening i ämnet; utan föranlåtes utskottet i så måtto tillstyrka afseende å motionen, att rikets ständer med anledning a! densamma i ungerdånig skrifvelse till K. M:t anhålla att innan slutliga organisationen af krigsskolan vidtages. K. M:t täcktes lemna rikets ständer tillfälle att öfve Arganisaitonsplanen sig yllra. Ur Alander åter har hemställt, att rikets stän der måtte hos K. M:t begära att, vid slutliga genomförandet af den ifrågavarande reformen med krigsakademien, K. M:t täcktes taga i öfvervä gande följande förslag: 1:o Att vid intagandet af lärjungar i den nya krigsskolan något företräde måtte gifvas åt dem, som komma frän öfre afdelningen af 6:te klas sen i ett elementarläroverk ; i sammanhang hva med motionären antydt, att inträdesexamen vid krigsskolan kunde göras öfverflödig genom an ställande vid elementarläroverken af formlig af gångsexamen ifrån 6:te klassen med dem, som ämna till krigsskolan afgå. 2:o Att krigsskolans lärjungar måtte utom i evensk ämnesskrifniog äfven minst en timma hvarje vecka erhålla undervisning i svensk lit teratur samt en timma i kristendom. 3:o Att jemte kursläsningen också egentlig undervisning af vissa lexlag måtte införas i nämnde tvenne föreslagna nya läroämnen. 4:0 Att kadett borde under sista undervisningsåret såsom underofficer deltaga i mötena vid nå got regemente i landsorten, för att sålunda, innan han såsom officer inträder i ett regemente, hafva vunnit någon erfarenhet att stå i förhållande till soldater och att sköta trupp. 5:0 Att med afseende på slutliga regleringen af ifrågavarande läroverk uppmärksamheten bor de föstas derpå, dels att antalet tjenstemän vid nuvarande krigsakademien, med kansler, guver nör o. s. v. synes vara nog starkt i förhållande till det, sisom motionären förmodade, icke stort mer än tre gånger så stora lärjungeantalet, dels huruvida icke den nya krigsskolan både till vin nande af besparing i statsutgifter och till mera enhet i officersbildningen kunde sättas i närmare sammanhang med militärläroverket å Ma rieberg, såframt de icke kunde rentaf förenas till ett enda läroverk, hvars öfre afdelning nuvarande Mariebergs läroverk då skulle utgöra. Utskottet anser sig, i anledning af hvad rörande hr Dahms motion här ofvan blifvit anfördt, ey kunna understödja hr Alanders i detre första punkierna af hans motion framställda förslag, hvilka dels förutsätta bibehållandet af hu manistiska läroämnen vid krigsskolan, dels hafva för ändamål att dit förlägga ännu flera ämnen, som ej rätteligen tillhöra tillämpningsskolan. Vidkommande åter denne motionärs hemställan om meddelande af föreskrift derom, att kadett skall, under det han genomgår k tjenstgöra såsom underofficer vid nå gemente, inser utskottet ej huru e ordning skulle kunna tillvägabrin ock i något hänseende, emot hvad modar, kunde vara lämp Ty innan tjenstgöring såsom underofficer får i akomma, må ste naturligtvis kunskap i exercisoch tjenste Tingsreglementen m. m. vara inhemtade, hvilka ämnen just äro föremål för undervisningen i krigsskolan. Dessutom måste det af notionären uppgifna ändamålet med detta förslag bättre uppnas derigenom att, på sätt nu sker, den från krigsskoran utexaminerade eleven, hvilken vid sjelfva skolan Varit underkastad militärisk ordning, sedermera, innan officerstjenstg ingen får taga sin början, genomgår gradpassering, hvil ken medtager i allmänhet! längretid än ett möte. Hved åter angår sista punkich ahr Alanders motion, så, enär utskottet har si Dekant att krigsbildningen, såväl den högre som av lägre, utgör föremål för landtförsvarskomitens öfver läggning, samt någon särskild anledning ej sy nes förefinnas för rikets ständer att nu fästa K. M:ts uppmärksamhet på detta ämne eller derå. att antalet tjenstemän vid Carlbergs krigsakademi. bör kunna förminskas i den mån detta läroverks ombildning hinner verkställas, anser utskottet! co Si heller i dessa hänseenden kunna under-is ATEA TER ETERN RN ts ns om den skottet för