RIKSDAGEN. UTSEOTTSBETÄNKANDEN. Af okonomiutskottet. N:o 95. Afstyrker af Johan Gustaf Dahlgrer fån Kalmar län, och af hr Ridderstad inom örgareståtidet väcktå motioner, den förra om utländska lotterikollektörers sämt den sednare om infn utländska försäkringsbolags verksamhet i riket. N:o 0. Åfstyrker af hr Lallerstedt inom borgareståndet väckt motion om meddelande af allmänna föreskrifter beträffande vilkoren för sparbankers stiftande m. m., till stöd hvarför utskottet yttrar: Utskölet, som åt detta förslag egnat deh tppmärksamhet, ämnets stora vigt krätver, delar den af motionären uttalade mening, att en inblandning från statens sida i sparbankernas verksamhet och förvaltnihg icke kan för dem vara gaghelig, och såsom et s.dan inblandning mäste det dock enligt utskottets omdöme betraktas, derest, såsom motionären yrkar, staten fö retöge sig att, beträff:nde vilkoren för spurbankers inrättande och verkningskrets, regl Sådant kän icke annat än anses gäh betänk ligt, i betraktande deraf att den ganska hastiga Utveckling sparbanksväsendet i vårt land vunnit, egt rum under ett fullkomligt oberoende af någon derpå syftande lagstiftning, och man der emot Saknar verklig, på erfarenhet grundad anledning att antaga, det Endamålet skulle under ett omvändt förhållande bittre eller ens i lika mån kunna uppnås; i hvilket afseende frimmande länder, med vida mindre spridd befolkning och olikhet i andra på ämnet itverkande förhållanjen, icke lära kunna lemna någon säker ledning. in jemförelse mellan sparbanker samt andra enskilda banker i afseende på behofvet af lagstiftning och kontroll från statens sida kan icke heller vara på sin plats, enär dessa sednare, tillkomna med syftemål att förmedelst en mångartad pennvingerörelse åt delegarne förvärfva den högsta möjliga vinst, antingen åtnjuta ett betydligt låneunderstöd från riksbanken eller ock hafva rätt att sjelfva utgifva sedlar, hvilka omständigheter hvar för sig påkalla lagbestämda vilkor för dylika bankers inrättande och verksamhet, då deremot sparbankerna, ämnade att Bppsämla, hevara och förkofra hufvudsakligen de mindre bemedlades små besparingar, snarare äro att hänföra till välgörenhetsanstalter, i hvil kas verksamhet och förvaltning man har desto mindre skäl att misstänka tillvaron af för det allmänna vådliga afsigter, som förvaltarne innehafva sina lönlösa befattningar på grund af allmänt förtroende och, enär de icke hafva sina egna medel i banken samt ej heller någon gemensam pekuniär fördel af bankens verksamhet, å hvarandra utöfva en ömsesidig kontroll. Också har ifrån berörda synpunkt något behof af särskild lagstiftning, så vidt utskottet kunnat erfara, lika litet gifvit sig tillkänna, som allmänna meningen torde gebhom ett opäkalladt försök dertill finna sig tillfredsställd, hvadan utskottet, som i den omständigheten att nitet för sparbanksväsendet synes alltmera utbredas, finner ett stöd för sin åsigt att ifrågavarande nyttiga inrättning bäst befrämjas derigenom att densamma får utveckla sig fritt och utan alla band från lagstiftningens sida, hvilka i mer eller mindre mån måste verka hämmande. Reservation anmäldes af hr Isberg, hvaruti instämde friherre R. Cederström och kontraktsprosten Janzon. N:o 97. Afstyrker en af friherre S. Creutz hos ridderskapet och adeln väckt motion om inriättandet af skolor för meddelande af undervisning i tjenstehjonssysslor. V:o 98. Memorial till bondeståndet i anledning af återremiss af utskottets betänkande n:o 50 om ändring i kongl. regiementet för telegrafverket den 2 Augusti 1856. N:o 99. Memorial till sistnämnde stånd i anledning af återremiss af utskottets betänkande 0 58, om skiljande af landshöfdinge och miliärbefälhafvareembetena på Gotland. N:o 100. Memorial till ridderskapet och adeln i anledning af återremiss af 1 sta punkten afutskottets betänkande n:o 66, om det tillägg i nu gällande fattigvårdsförordning den 13 Juli 1853, utt afskedadt kronans manskap, dess hustru och barn, som för framtida vård böra återtagas af den kommun, hvilken desamma i fråga härom författningsenligt tillhöra, skola på statens bekostnad och genom föranstaltande af vederbörande i den ort der de sig befinna, till nämnda kommun återförsändas. N:r 101 Tillstyrker, i anledning : fessor Carlson inom presteståndet vi om en embetsexamen för inträde i de förvaltande verken, att rikets ständer måtte hos K. M:t hemställa om meddelande af sådana förerifter, som för inträdet i konungens kansli och le förvaltande verken stadgade såsom vilkor en pröfning i nationalekonomi och i de delar af jagstiftningen, som finnas för ändamålet behöf iga. Såsom skäl för bifall till ifrågavarande motiun yttrar utskottet: Behofvet af en mera srundlig och utbredd kännedom af landets lagtiltning gör sig med hvar dag gällande. Vid sådant förhållande och då det skulle vara mindre lämpligt att af den blifvande administraliva tjenstemannen fordra samma omfattande sunskap i den civila lagstiftningens alla grenar, som för inträdet i rättegångsverken bör inhämas, synes de föreslagna åtgärders behöflighet rara till ful!o ådagalagd. ett af pro