ciper, hvilka för längesedan upphört att ege gdltigket, visade talaren huruledes konungen sökt afhjelpa g nom sitt nyligen till stän. derna afaifva 1törslag till representationens ombildning. Konklusionen af talet blef at landet måste anses såsom ett at de lyckli gaste, då det, stadt uti en sådan utveck. ling, för cärvarande eger, jemte sin frihet. — hvilken många andra länder saknar — förmånen at en kohling söm 1 sina regeringshandlingar gjort sig så högt förtjent a! folkets förtroende och kärlek. Skålen dracks med enthusiasm och åtö!jdes af hurrarop, fonfarer och folksången. Från Mariestad skrifves i stadens tidBing: . Carlsdagen firades i Mariestad medelst en subskriberad middag å hr Lindbloms lokal, Uti matsalen var anbragt en transparent innehållande konungens namnchifler och valspråk m. m. Wiåt gaten syntes en annan (ransparent, der men såg hitoriene gudinna, sittande med en uppslagen bok, vari på det ena bladet lästes C. XV och på det andra 1863. Samlingen af deltagare utgjorde 70 å 80, dels från staden, dels från landet, bland hvilka sedhare sågos kavalleriinspektören frih, Leuhusen, ordföranden i länets kushållningssällskep trih. Gyllenheal m. fl. Då länets hölding af sjukdom hindrades att vara närvarande, proponerades skålen för konungen af stadens borgmästare och åtföljdes af lifliga hurrarop, fanfarer, kanonsalat farot forksångens afsjungande. En annan bland inbjudarne, kapten A. v. Hofsten, proponerade en skål för den kungliga familjen, och en tredje rektor Sörensson, proponerade en skål för fäderneslandet. Afven dessa sednare skålar mottogos med lifliga hurrarop. Såväl vid skålen för konun gen, ceom för fäderneslandet, crinrade talarne om den starka väckelse det foster! ndska intresset i dessa dagar ertållit genom det framlagaa nya representationsförsleget. Den siste talaren uttalade något utförligare de skäl, som berättiga fosterlandsvännen att helsa detta försags framläggande med den största belåtenhet och de gladaste förhoppningar. Vid en blick på den närvarande samlingen tyckte man sig snart sagdt se en förebild af de föreslagna SKamrarne uti den brokiga vexlingen af adelsmän, prester, borgare och bönder jemte åtskilliga klasser af orepreserterrde4, hvilka här förekommo hvarken så om adelsmän eller bönder o. 8. v. utan endast såsom medborgare. Till följd af lokalens otillräcklighet voro äfven ett antal personer församlade på br Liljegrens sal, der stämningen tillfötjd af dagens betydelse var ganska liflig, och vid skålen för kungen och ministrarne burrades af hjertans grund. Vid middagen å gästgifvarevården skedde en insamliog för de nödlidande i Norrbotten, hvilken insamling uppgick till 128 rår. Samma tidning innehåller även on beiättelse om en fest, som ÖCarlsdagen firades i Tiavads by, der patriotiska tal höllos, verser afsjöngos och konungens skål dracks i svenskt öl, hvarefter en insemling skedde för de nödlidande i Norrbotten. — I Sköfde firades dagen med en af borgerskapet på rådhuset arrangerad fest, dervid skålen för konungen föreslogs af Lorgmästaren Wetterberg och för det nya representationsförslaget af spotekaren Zickerman. — I Ijo firades dagen med illumination och en festlig ullställping på rådhuset, hvarvid konungens skål föreslogs at borgmästaren Brummer. — I Norrtelje firades dagen med cn feat i br Dauns lokal, hvartill stadens t. f. borgmästare inbjudit stadens och ortens invånare, och hvarvid under den lifligaste stämniug konungens skål dracks. — Fråa Wisby skefs den 29 Januari: Carlsdagen högtidlighö!ls härstädes med kanonsalut och flaggning. En festmiddag var arrangerad af bushållvingssällskapet och på aftonen en mycket besökt bal å hotel Gotland. Vid båda dessa festtillst:liningur var stämningen sänrieles lifvad och många bevis ädagalade, att man var äfven här intagen af den allmänna glädjen ötver Curl XV:s frisinnade förslag till ny representation för svenska folket. Beformfesteon i Upsala. Vi meddela här efter U.-P. det tal. hvarmed juris professorn Rydin föreslox skålen för ministeren: Då jag fattar ordet för att föreslå en skål för konungens nuvarande statsråd, vet jag att jag uttalar alla närvarandes känslor at aktning, tacksamhet och välönskningar. Hvad är det som väcker dessa känslor i denna stund? Är det det förhållandet, att föregångarne varit de nuvarande statsråden underlägsna 1 skicklighet, allvarligt arbete, fosterlandskärlek? Nej. Sverge har sedan en lång tid tillbaka kunnat se upp med aktning och förtroende till konungens rådkammara cÅrnAm Iinnoeclhtanda banniga orfarna vad.