LETIUSCHS Uti, UDillvit pPIULtLdUuc MaRlige malmfyndigheter utan någon synbar inblandaing af apatit, liksom inom Alliancens 200 ot mäktiga malmstreck melmenbefanns fri för apatit på en bredd af omkring 120 fot. — Såsom stöd för min nyss uttalade åsigt vill jag hänvisa till de analyser såväl å åtskilliga malmarter ifrån Gellivara malmberg som äfven å malmen från Grängesberget, Dalkarlsberget och Norb rget, hvilka blifvit på jernkontorets föransteltande utförde af hr direktör L. Rinman. Af dessa analyser inhemtas nemligen att halten af fosforsyra hos gellivaramalmen varierar emellan 0,044 till 1,7 dertill den uppgår uti den ibland sulla Gellivara grulvor mest apatithaltiga, under det att halten af fosforsyra uti Grängusbergsmalmen varierar Jemellan 0,150—2,911; och dock har seddnare tidens vidgade erfarenhet lärt oss, att denna jemförelsevis högavfosforhalt hos Grängesbergsmalmen, långt ifrån att så ofördelaktigt, som man förut i allmäuhet trott det, inverka på det derur utbringade jernet, tvertom icke utestänger mången god och för vissa behof eftersträfvansvärd egenskap hos detsamma. Så t. ex. veta vi nu alla, att af dylika fostorhaltiga malmer kan blåsas ett tackjern, som, afsedt blott till gjuttackjern, är bekant för sin utmärkta styrka och hållfasthet, och hvilket tackjern, genom den s. k. puddlingsprocessen vidare förädladt till smidbart jern, lemnar en produkt, som särdeles väl egnar sig för tillverkning af fartygsoch ångpanneplåtar, äfvensom till rails, spik och till 8. k. tuber i ångpannor, och detta allt så mycket heldre, som, efter hvad kändt är, sådant fosforhaltigt jern, utsatt för luftens och vattnets inflytelser, i mycket mindre grad angripes af rost än annat jern. Grängesbergs fosforhaliiga tackjern har man sålunda som bekant är, redan länge vid Motala mekaniska verkstad tillverkat plåtar till såväl skrof, som pannor för de ångfartyg, som från denna verkstad utgått och alia tillvunnit gig ett så högt och rättvist anseende så inom som utom landet. Ett eklatant bevis på denna jernplåts utomordentliga seghet och hållbarhet har nyligen blifvit framlagdt vid allmänna industriutställningen i London detta år. Jag menar en del af förstäfven utaf jernångfarlyget Blekinge?, som för några år sedan hade missödet, att en mörk höstnatt med full fart törna upp på en undervattensklippa i vår skärgård, med ingen annan menlig påföljd än den, att en och annan buckla erhölls i skrofvet och kölen. Inom jernindustriens hemland har också nämnde expositionsartikel tillvunnit sig den uppmärksamhet, att ett rum åt densamma blifvit anvisadt uti ett af Londons museer, der den nu står till ett stadigvarande intyg om svenska jernplåtens duglighet. Då nu de förädlade produkterna af Grängesbergets malmer bevisligen utmärka sig i så framstående grad för de egenskaper, söm i det nyss föregående blifvit anförde, så måste efter all anledning i likartadt fall samma egenskaper i lika hög grad tillkomma det jern, som af de apatithaltiga malmerna vid Gellivara skall komma att produceras, äfven om somliga bland dessa malmer undantagsvis skulle vara mera fosforhaltiga, än analyserna visat. Förenämnda analyser upplysa vidare att förhållandet emellan malmen ifrån Gellivara och ifrån de af gammalt välkända och värderade Dalkarlsbergsoch Norbergs-grufvorna är följande: Halten. af fosforsyra varierar uti Gellivaraom ww IF je malmen semellan snsnesnesnn 0,044—1,70. Dito dito uti Dalkarsberget 0,132-—0,141. 1 Dito dito uti Norberget..... 0,032—0,187. 1. Deraf visar sig att malmen ifrån Dalkarlsberget, hvilken anses som en stålmalm, in nehåller vida mer fosforsyra än flera at de analyserade Gellivaramalmer, hvilka äfven). kunna i godhet jemföras med Norbergs-j: malmen, bekant för sin egenskap att gitva ett eärdeles mjukt jera. Härvid bör emellertid ihågkommas att de Gellivaramalmer hvaröfver analyser nu meddelats, alla äro tagna ifrån gruffält som redan för ögat visa inblandning af apatit, och då den af mig nu verkställda undersökbingen af Gellivara malmfält, såsom redan förut antydts, bekräftar att stora malmlager förefinnas, hvaruti ögat icke kan upptäcka nå gon inblandning af apatit eller fosforsyrad kalk, så gifver detta grundad anledving för alt icke säga visshet derom att malmen ifrån dessa ännu icke ånalyserade fält, skall befinnas fi ifrån fosfor, eller åtminstone lemna ett ännu fördelaktigare resultat än deredan verkställda analyserna kunnat utvisa, hvarjemte äfven torde böra ihågkommas den fullkomliga frånvaro af svafvel, som de ofvan åberopade analyserna visat. De alldraflesta industriella behof och önskningar böra således kunna tillfredsställas af de utomordentligt rika malmförråder, som här finnas: nedlagde och jag tvekar sålunda j, att för min del än en gång utiala den öfvertygelsen, att Gellivara malmberg bär i silt sköte en hel framtid af förhoppningar och löften åt vår inhemska jernindustri med dess särskilta utgreningar. Slutligen anser jag mig böra tillägga att, enligt den upplysning jag under resan till och från malmberget hade tillfälle insamla, hela den omgifvande traktens topografiska och geologiska naturbeskaffenhet är sådan, att en blifvande jernvägsanläggning ned till Luleå elfs segelbara vatten skall komma att möta endast få svårigheter och med afseende på sjelfva banans underlag blifva så lyckligt lottad, som man kan önska det. Öfverallt endast fast och säker grusgrund både i dagen och under de myror, som ligga i): jernbanans väg och dertill dessa sednare af elt i allmänhet obetydligt djup, så att sälJan eller aldrig några kostbarare eller större fyllningar böra ifrågakomma. Stockholm i November 1862. A. Erdmann. Ännu ett ord med anledning af Nyårsgåfvan. oo 4 o