Jall bouppteckningsprocenten borde nedsättas och skickliga män utses att mot billigt arfvode utföra denna förrättning öfver hela landet, hvarigenom både större ordning skulle uppstå och bouppteckningen i sjelfva verket blifva billigare för den fattige. Ett förslag härom, väckt i skånska hofrätten, och af professor Schlyter upptaget i lagberedningen, men ej af desz3 majoritet godkändt, hade äfven af talaren blifvit gilladt. På det man måtte få tydligt uttryckt att icke statsmedel vore i fråga yrkade han slutligen på återTemiss. Grefve Sparre förklarade en återremiss tjena till intet; man skulle icke vilja uppgifva de rättigheter, som nu förefinnas för lan sbygden och de två privilegierade stånden. Hemställde till -hr v. Koch om i vår tid, då man ickej älskade embetsmäns inträngande i familjelifvet, några nya embetsmän, som blifvit föreslagna, skulle vinna sympatisr. Då utskottet icke ens antydt att fråga vore om några statsmedel, kunde ej i skrifvelsen menas annat än att städerna måtte uppmanas vidtaga åtgärder för ersättnings gifvande, hvartill borde användas de till städerna ingående medel. Grefve Mörner modifierade nu sitt första yrkande om afslag och förenade sig med hr von Koch om återremiss. Det kunde ju gå an att åt städerna sjelfva öfverlemna afgörandet om de vilja bibehålla det gamla eller föredraga att utan etatsanslag bereda den ifrågavarande er: sättningen. Grefve Sparre upplyste att det var just detta som den föreslagna skrifvelsen åsyftade. Befinnes att vissa städer ej bevilja ersättning af egna medel, finge de qvarblifva vid det gamla, och undantag kunde ju då för dem görss. Hr Olivecrona förordade äfven bifall. Den rättighet, som tillkommer landsbygden, hade ursprungligen funnits för alla, tills bouppteckningens förrättande blifvit ett privilegium för borgmästare och råd. Det går icke vid denna förrättning oordentligare till än i städerna, der arfvingarne oftast sjelfva wppsätta och värdera boet, hvarefter handlingen af myndigheterna underskrifves. I afseende på farhågan för möjligheten af någon pretention på statsmedel yttrade sig talaren i likhet hed grefve Sperre. Sedan derefter hr De Mare och frih. Sprengtporien äfven yrkat återremiss, på det utskottet måtte blifva i tillfälle att förtydliga den föreelagna skrifvelsen, 8å att ordalagen icke innebare någon slags möjlighet att statsmedel skulle kunna förv!sättas, blef äfven detta ståndets beslut genom 47 röster mot 35 som voro för bifall. Ständet åtskildes kl. !,, 3 e. m. Presteståndeot, Enligt förot fattadt beslut förrättades det 1 103 S R. F. och 61 SR. O. föreskrifna val till den nämnd, som skall döma huruvida högsta domstolens samtliga ledamöter gjort sig förtjenta att vid sitt vigtiga embete bibehållas, eller om någon anses böra derifrån skiljas; och blefvo dervid till ordinarie ledamöter utsedde: Biskoparne Björk och Bergman, doktorerna Landgren och Björkman, prof. Carlsson; doktorerna Nordlund, Emanuelsson och Säve, prostarne Lundholm, Falk, Melen och dr Nordlander; samt till suppJeanter prosten Sonden, dr Carlander, prostarne Tegner och Mellqvist. agutskottets mem. n:r 11 med återlemnande af motion om efterskänkande af kronans rätt till exskog lades till handlingarne med förklaring att motionen borde af statsutskottet behandlas. Föredrogs ridderskapet och adelns inbjudningar till deltagande i dess beslut angåerde. ekonomiutskottets betänkande n:r 11 rörande lasarettsoch kurhusväsendets ordnande i riket, som bifölls, samt angående statsutskottets utlåtande n:r 21 angående föreskrift att tjensteman ej må erhålla lån ur kassa, vid hvars förvaltning han är anställd, som lades till handlingarne. Vidare föredrogs och godkändes: 1:0 bankoutskottets utlåtanden n:r 14 tillstyrkande årligt anslag till inköp af böcker för läsebiblioteket vid Tumba: nr 16 dito förböjdt understöd åt notarien Berger; n:r 17 dito dito åtnotarien Trana; n:ri 18 dito tillåtelse för de före sista riksdag oktrojorade filialbanker att å kreditiv i riksbanken utfärda assignationer ech vexlar, samt n:r 39 afstyrkande väckt motion om anslag till kreditiv för en filialbank i Carlstad: 2:0. Ekonomiutskottets betänkande nir 32, tillstyrkande tillägg och ändring i kongl. förordningen den 11 Juli 166? om ordnandet af presterskapets inkomster; afstyrkande motion om upphörande af expeditionslösen för kontrakt eller protokollsutdrag rörande leveranser för kronans räkning; n:r 36 dito ändring i gällande stadganden om skyddskoppympningens n:r 38 dito ändring i förfavtningarne oms syldighet för irusthållare att hålla klippare samt n:r 39 dito rältighet för egare af hemman, hva: med gästgifveri är förenadt, att samma rörelse sig afsäga. Samma utskotts utlåtande n:r 35 i anledning at återremiss af utskottsbetänkandet n:r 5, anåcnde uttjente underofficerares och soldaters V fordrande till vissa tjenstebefattningar, lades till handliogarne. ; På hemställan af erkebiskopen besiöt ståndet uppdraga åt dess enskilda utskotts pastoraiafdelning alt öfverväga, huruvida i Cleri Comitialis blifvande cirkulär borde nämnas något om de flera befintliga mer eller mind:e korrekta upplagorna af de nya söndagstexterna. ; bacätskottets mem. n:r 19, i anledning af återremiss st utskottets utlåtande angående frågan om giftermål mellan kristen och mosaisk trosbekännare, lages till handlingarne. Borgareständot. ! K. M:ts svar å de af rikets ständer beslutade grundlagsförändringar upplästes och remitterades till expeditionsutskottet. Derefter företogs val till ledamöter oeh suppleamer i opinionsnämnden och utsågos dervid till ledan.öter: hrr Bomansson, Börjesson, Ekhom, Ehman, Guhn, Henschen. Lemchen, Murin, Renstr.m, Schenstrint Swarts och Trägårdh, S., samt till suppleanter hrr Sedin, Rhodin, Cugneus och sschan. Derefter föredrogs statsutskottets betänkande n:r 22, angående rikiningen af södra stambanan samt anvisande at en förskottssumma af två millioner rår till arbercnas fortskyadade. En korsare diskussion uppstoa med anled ning af nt skottets afstyrkande i detta uctaf väckta motiorer om en sådan riktning åt södra banan, att den en gång blifvande östra stambanan komme. att gå öster om sjön Sommen. Hrr Dahsteont, Alander, Aschan, Rydin, Rhodin och Carlsson talade för bifall till dessa motioner och ansågo att förnyade undersökningar af den föreslagna linien öster om Sommen möjligen skulle lemna ot annat resultat än den hitisls verkställda, och anforde derjemte att kostnadssumman för denna jernväg skulle minskas med kostnaden för den nu föreslagna Kinda kanel, samt att en sådan bana, såsom gacnde mera på lika afstånd från Wettern och Östetsiön vore rättvisare och till anmänt intresse. På dessa odosåg ett mera a c 2 Skil yrkades återremiss f betänkandet. För bifall till betänkandet yitrade sig här Ödmansson, Elzeroth, Ridderstad, Hjerta och Elman. Den sednare företagna undersökningen vore onekli! gen tillfyllestgörande och gåfve tillräckligt skäl ; ör utskottets afstyrkande af-en bana sådan som: den föreslagna; ett sådant beslut vore för öfrigt endast ett corollarium till hvad redan blifvit ber slutadt. Att begära ny undersöknieg. yore att ripa efter ett halmssrå. Genom en berlkiung af hr Riddersad visades dessntom att om en bana : komme att gå öster om Sommen, skulle en stor , dei af den trafik som påräknades likväl draga sig 6 Tin Lo fu nt anh da låinot in I landet inckärande vVi-: MM rtmrAnH Ars, om mA KR Mm Jo AK Ar mon 1 0 Fr