Do nordiska festerna i Eöpenhamn och Eristiania. Festen i Köpenhamn. Denna högtid firades på Knutsdagen. Man hade lemnat tillträde åt alla deitagare i det nordiska studentmötet förliden sommar, och man såg i följd häraf för första gången studenter och andra stadens invänare blandade, i ett antal af 200 personer, i Skydebanen. Lokalen .var smyckad med fanor och flaggor, med byster af nordens konungar och utmärkte män samt med gröat. Hedersgä ster voro docenten Cavallin från Lund, pro fessor P. A. Munch från Kristiania, professorerna Clausen och Konstantin Hansen samt grosshandlaren Prior från Köpenhamn. Efter afsjungande af ?Lenge var Nordens herlige Stamme? öppnade redaktören Ploug skåltalen med ett tal för den nordiska enhetstanken. Han erinrade om män, som gått hädan under loppet af nästlidne år: skalden Ingemann, språkforskaren Petersen, Lunge och Rudelbach, Boisen och Vaupell i Danmark; Strinnholm, Agardh och Nonnen i Sver,e; statsrådena Vogt och Peiersen i Norge. Årets händelser hade varit glada under våren och sommaren genom studentoch kungamötena. Sedan hade man med en nä-. stan barnslig glädje sett en dansk prinsessa blifva fästad vid ett beslägtadt folk, men de. förhoppningar man dervid knutit blefvo snart. bittert besvikna. Politiska uttalanden från. Englands utrikesminister hade tillintetgjort allt hopp om en billig och rättvis lösning af våra förveckling r medelst europeisk bemedling, ja hade rent ef fordrat Slesvigs utlemnande till våra fiender. Sedermera hade ryska sändebudet uppträdt i samma anda. Derigenom hade regeringens anseende och förtroende blitvit rubbade. Ingen kunde! säga från hvad löger efterwrädarne skulle komma och om de kunde uträtta något mera, : Men dyrbara år af Fredrik VII:s Nf hade! biifvit förspillda med konstrika, men onyt-! tiga försök, och bakom han3 graf skymtade i i perspektiv den tyska absolutismens Medusahufvud. Vi ha cj kunnat få någon bestämd förklaring från brödrafolken om hjelp, fastän i vi icke betvifla deras goda vilja. De ha; naturligtvis blifvit tröttade i sin sympali; derigenom att så många år fått förgå utan att vi sjelfva ha uträttat någontiog väsentligt. Men derest snart inträffar en dansk? nödvändighet, ett val mellan söder och nord, i mellan träldom och frihet, så skola vi hopi pas alt den äfven må blifva nordisk. IJa-! nuari 1548 hvilade en dylik tryckande stäm; nicg som den nuvarande öfver folket; ingen visste hvarthän tronföljaren skulle vända: sig, men det gick ändå bra. Vi fingo vis-:i serligen icke någon lösning af våra politiska! förhållanden genom kiiget, men en folkfrihet; som många folk måste afundes 0ss.: Låtom 0s3 hoppas — slutade talaren — att lösningen snart nalkas och att vi då icke; betänka 0ss vid vårt val, och att brödra-! folken må gilla detta och hjelpa oss. j Kandidaten S. Neileman töreslog skålen! för de begge konungarne. Han önskade Fredrik VII att han aldrig måte få se sitt. verk förstördt eller. undergräfdt och att han målte fisna rådgifvere som ej blott besitta: skicklighet, ut:n äfven mod och förtröstan till den goda eaken. Hen önskade Carl XV: att han mätte se sina begge folk eniga och . gilva Sverge en fri förfatmiog (festen firaaes, som olvan är nämndf, den 13, och man kunde således i Köpenhamn ej känna det vifna förslaget till ny riksdogsorduing): och han hoppades att nordens konungar aldrig mera skulle gå skilda vägar. Eferen sång uf Chr. RB. för 7studiefrihet? talade profes: sor M. Ilammerick för en varaktigare sam-! varo mellan de vordiska universiteterna än , den som hölls genom festerna denna afon. is Data konde ske då ella universiteterna:. tlefve nordens, derigerom att de bibehöllo : lärofribeten, så att de hafva något att er-; bjuda, och studiefriheten, så att man må kunna mottaga något. Kandidaten OC. Friedrichsen: Nu äro svenskar och norrmän. våra bröder; när de ungas tid kommer skola de vara rågot mera. Vi veta att norrmännen äro modica och trofaste, att de skola försvara ej blott sitt eget land, utan äfven nordens sydgräns; och att svenskarne, sönerna af de stör sta minnen, omfattr hela norden när de tela om fram tidens storh:t. Man har sagt om studenterna att de icke veta hvad de vilja; ja,: när landets utvalda män intaga en afvakande hållning, föreskrifva studenterna visst icke formerna, i hvilka vår framtid skall klädas, men när handlingens tid kommer sxola de visa att de hylla rörelsens lag. Vi vilja framåt i lösningen af vår egen politiska fråga: vi vilja framåt mot nordens politiska enhet. Med våra bröder är from-! tiden allt för oss; utan dem är den intet. ! Lefve Sverge och Norge!t Lektor A Munch; tackade med ett versifieradt föredrag för , Danmark. Etter en sång för Danmark of O. Pioug, z talade kandiduten N. Madvig för Danmark, 1! om hvars fremtid och helhet norr om Eij i 1 DN dern man ej behöfde förtvilla. Ploug erinrade om de 60 studentsångarnes färd till Sydslesvig och sände en kheisniug till hvarje lojal slesvigare, han må loia danska eller plittyska. . Löjtnant Dahl från Slesvig sade; att de glada dagar, studenterua bade tillbragt der! nere, påminie om 1848, då man ej frågade i yvad en var, utan slöt sg till hvem som talede danska. 14 Enter tacksägelse till Köpenbamns med-:i borgare och en skål för hedersgästerna, ta-: lade professor Clausen om det poetiska innehållet af det förra året, på hvars botten ligger cn vederqvickande och närsnde kärna ; till lif, och denna kärva är ett mäktigt be-1 hof som går igenom norden, en traktan ef1 ter att aflägsna dan fordna föndringen, en: traktan efter förening och sammanslutnin af Slesvig till Danmark, af Danmark till: norden. i Kandidaten Oldenburg föreslog en skåli för Danmarks trofasta Lbundsförvandt, den: cordiska qvinnan; hon ver en stark hjelp, 3 emedan hon lade känsla och fantasi i vågt ; ut