3erbin 260, Hemburg 214, Dublin 120, Paris (år 1802) 244, L:ver;ool 176, Mauchester 106 och Edivburgh 101. TYSKLAND. Preussen. Deputerade kammaren öppnaFes den 14 Jönvuari icke af konungen person igen. utan af ministerpresidenten hr v. Biemereck som uttalste förheppning om ripgen och kammaren åter skola 3 förklarade att regeringen en pprätthåller ermåorganisationen; att TP201 n ej vill titt landet skall umJära mänerna af bandelsfördraget med Frankrike för hela den tid, som tuilföreningsfördragen räcka; ett förhållandet till de utländska makterna är i allmänhet till fredeställande, samty att utsigterna till ett ordpadt förfat(ningslif i Kurhessen blott ögonbliekl:gt blifviå skymda genom de nyaste tilldragelserna derstädes. Desto anmärkningsvärdare var det tal, hvarmed presidenten Grabow öppnade deuteradekammarens första möte. Han beslagade jå det djupeste, att författningsstriden hace under den sednaste tiden antegit allt större proportioner, så att utvecklingen ef den fetiningsenliga rättsstaten var hotod. Vid fva trovens trappa hade deputeredekommeren. Preussens enda sanna folkrepresentation, blifvit baktalad och bånad. len beklagade att embeterän blifvit sfsatta för sin trohet emot författningen, och stämpJade konduitlistornes införende såsom lag etridi SVi ståt, fortior ban, gentemot en budgetlös regering, men landet har förklarat sig vara på vår eda. Redan hafva till 6s8 inkommit 194 bifalls och tocksägelseadresser med 221,951 underskrifter. Deputeradekemmaren står rättfärdiged inför lanfet; vi skola fortsätta vårt arbete med mod, besinrirg, fasthet, hofsamhet och ihärdighet. Litom 028 begynna vårt verk med att helsa jubeläret Preussens pånyttfödelse ur den jupaste förnedring — en pånyttfödelse, som skedde genom en bög fursteande och genom Aden-enhälliga foikandans kraft. Må vi uppiga och ropa: Ylefve konupgen! Detta skedde enhälligt. Vid val af stadsfullmäktige i de begge vigtiva städerna Königsberg och Danzig hafva dessas befolkniog halt nytt tillfälle att åda a sin politiska öfvertygelse. valen h uteslutavde fal på män, som a7? framstegspartiets afgjordaste medjemmar. Pe ITALIEN. Minisieren är så öfverhopad med göromål stt den nödgag hvarje dog hålla konselj. Det är isynnerhet de neapoiitanska provin serna, som gilva ministrerne fullt upp att Fidaingen OÖpini ne yttrar sig sem föl jer om kejsar Napoleoas tröntal: Kejsaren afstår ej från Frankrikes mission, upppifver iogen prineip af den nya europeiska folkrästeo, somt stöier ej ifrån sig någon af deneammas idger och eröfrivgpar; vi tro, att detta godkäcnande af det förflutna måste upptagas såsom en borgen för framtiden. Tidningen La Stampa ser ni kejsar Napolcons tal ett liktel öfver den nuvarande frenska Ingstiftande församlingen och tror ej, utt Österrike kan biifva belåtet med kejsarens yttranden, emedan de påminna om Msgenfa och Solferino, IHalicn har ej skäl att vara missbelätet med talet ty kejesren yttrade sig om den italinska sjellsländigheten såsom om ett hulvudsyfte för hans poiitik, och beträffsnde romerska fråan böntydde han på förpligtelser, hvilka redan Hera gånger blilvit konstaterade af grefve Cavour La BStsmpa tillägger, att slu: tet ef franska poitikens nuvarande skede kommer att so Maniala med lagstittende församlingens. Efter valen skall kejsaren sonnolikt hälla ett helt aonorlanda lydande tul för de nyvalda represectanterna. Det berätes att mariuminislero Ricci be pärt sitt a Fiån Neapel skrifves den 10 dennes, att deputeraden R ceisrdisatt i omlopp on petition, hvaruti yrkas ait Neapel måtte provisoriskt upphåjas till-Ialiens hafvudsted. Bland köpmännen och folket i slimächet hade redan en mängd onderskrifier blifvit insamlade. De höge klasserna deremot, hvidka anse saken outtörbar, bälta sig till baka. . Biskopen Sola och tre prester hade blif vit arreeterede i fö jd af en upptäckt samsmansvärjnisg. Presterna Acciardi och Trawa hade bliivit förvista från Neapel till provinserage. Pater Borghi hade blitlvit frigifven, men tillika försedd med pass till utri we Ort. Regeringen hade sommankeallat de fristansade presterna för ait blend dem för dela de prestgäll, som blifvit fråntegna de reuktionärt bionade presterna. JONISKA ÖARNE. Från Korfu skrifves den 4 dennes: Tandelsståndet är emot Joniska Öarnes atträ dande. Uti en sammankomst eom kbölls den 2 dennes har chefen för ert al de betydh gaste hbandelsbusew härstädes, uti ett tal ädagalagt, aw de engelska soldaterna årlipen utgifva 144000 prod, förvaltningen 40,009 pund, fortifikationsdirektionen 60,000 pund, att örlogsfartsgens matroser här förtära sin sold, och utt vidare guvernören, erabetsmännven och resande engelska familjer här utgifva högst betydliga summor, omt jästat uppmärksamheten på att allt detta; son kunde uppskattas till omkriog 13 mill. francs, ginge törloradt för Joniska Öarne, om ingelska protektoratet upphörde. Joni eroas första behof vore attjieiva, hvaremot en konstiad osthä et vore sf mindre betydenbet. I föjjd at detta tal förkastade församlingen den förestogna tacksägelseadressen till enge:ska regeriogen. EGYPTEN. Från Alexandria berävas den 13 dennes, aft vicekonungen skänkt kejsar Napoleon 500 negersoldater, hvilka blitvit inskeppade på ett franskt krigsskepp, lör att tränsportera3 till Mexiko. AMERIKA. Tia ntageta Hnderrättelseraa frön Nevvork