vara i stånd att med sin arme på denna väg komma öfver Rappabannock, om han ej förut hade slagit fienden på något ställe norr om-floden; och om han ville landvägen framrycka mot Richmond, så skulle han vara nödsakad att taga vägen öfver Frederiksburg. Häruti var han till en del af samma tanke som jag. Den 7 och 8 erhöll jag af presidenten befallning; att mottega bögsta befälet öfver P.tomac-hären. Jag örverlade omkring en och en half timme med mina stabsofficerare, som uppmanade mig att mottaga nämnde befäl, samt förklarade dem, att jag ej ansåg mig vuxen befälet öfver en så stor här. Jag hade flera förnyade gånger sagt presidenten och krigssekreteraren detsamma. Jag uppsökte derefter general MClellan, som instämde med mina stabsofficerare och sade att presidentens uppmaning vore en befallning, hvilken jag måste lyda såsom soldat. General MClellan beledsagade mig före sin afresa ända till Warrenton och gaf mig alla upplysningar han kunde rörande armåns ställning och styrka. Den 9 November utnastade jag, till följd af general Hallecks befallning, en operationsplan, och den 11 kom general Halleck sjelf till mig. Min plan utgick väsendtligen derpå att koncen trera armån i grannskapet af Warrenton; derefter göra en liten rörels2 öfver Rapjahannock såsom fint, så att fienden må tro, att vi ämnade tåga mot Gordonsville, samt derefter med hela armån företaga en rask rörelse mot Fredericksburg. Jag fordrade dertill bland andra medel främst af allt en. pontonträng, stor nog, för att dermed slå. två broar öfver Rappahannock. Den 14 November lät jag för andra gången telegrafera derom. Man svarade mig, att jag skulle få pontonerna den 16 och 17, men de afsändes ej förr än den 19 samt ankommo ej förr än den 22 och 23. Efter den 19 började vägarne att blifva bottenJösa. Efter flera krigsråd beslöt jag att gä öfver floden; för det första emedan jag var öfvertygad om, att fienden ej väntade en öfrergång på denna punkt utan omkring 12 engelska mil längre ned, och för det andra, emedan jag trodde, att om det lyckades att framtränga på ett eller två ställen och sålunda skilia fiendens venstfa flygel från den öfriga hären, ett kraftigt anfall med hela armån derefter skulle spränga hans etridsmakt. Det beslöts således att först angripa fiendens yttersta venster, derefter dess höger samt sedan direkt hans front och kasta honom ur hans förskansningar. Det lyckades mig att slå 6 broar och med hela hären gå öfver floden. De båda anfallen gjor des och vi blefvo tillbakaslagna, men bibehöllo likväl en del af den terränvg, på hvilken vi kämpa. Om natten gick jag öfver hela slagtfältet till vår högra flygel och qvarblef hos officerarne och soldaterna till dagens inbrott. Jag fann stämningen afgjordt mot ett nytt anfall. General Sumner, som på morgonen kom till mig, sade: General, jag hoppas att ni afstår från detta anfall. Jag vet ingen af mina generaler, som tillar detsamma, och jag tror, att det skall utfalla olyckligt för armen.4 Ett sådant räd af den alltid stridslystne general Sumner förde mig till eftertanka. Jag Jät i armåkolonnen stå färdig till anfall, kallade divisions-och kårkommendanterna och öfverlade med dem. Dessa voro enhälligt emot ett anfall. Jag gick sedan för att träffa kommendanterna på andra sidan och fann samma åsigt rådande äfven bland dem. Jag kallade då general Franklin, som var på venstra flygeln, och äfven han delade gamma tanke. Efter lång öfverläggning beslöt jag att gå tillvaka öfver floden med hela armen. Anledningen till att anfållet den 13 misslyckades uppgifver generalen som; följer : Det var omöjligt alt framföra fulket ända till skansarne, ty fien för mördande. Hela styr med utmärkt tapperhet. hafva medgitvit, att de aldrig våra trupper kämpa så teppert. Fiendens förskansningar voro i och tör sig ej så deles starka, men positionen var ytterst fördelaktig. Det är möjligt ett angreppet ej! skedde på de svagaste purkterna. I detta fall kan jag blott säga, att jag handlat ef: ter bästa förmågn. JAPAN. aki läg i medlet af No epp, som skulle bei för att i samverkan med engelsmänn ransmännen beskyd: da staden mot Ta eebellerna. Den Tyska kommendanten bade af japansba guvernören begärt byggnadsplais för magasiner och hospitaler; och då guvernören vägrade, hade ryska kommendanten med våld tagit den behöfligaBplatsen . uderna sjelfva 2 tillförene sett; Vid staden vember 6 ryska k gifva sig till Sh