Alt, OM Nan eljest linnet detsamma tlormanligt, köpa en fastighet med lånta pengar, för att betala dem i mån som förtjensterna öfverstiga lefnadskostnaderna.? AE — Med anledning af det i tidningarne nyss omtalade drag af god kommunalanda som Halmstads invånare visat, yttrar Nerikes ÅAllakanda : Man har här redan af egen kraft och vilja skridit icke obetydligt in på samhällighetens bana. Atskilliga ojemnheter och stötestenar äro bortskaffade, långt innan de nya kommunalförfattningarne börjat allestädes införa en ny tingens ordning. Medvetet om sanningen af den gamla regeln, att enighet fr styrka, har Örebro samhälle med samlad kraft på sednare tider utfört åtskilliga större företag. Här behöfver det t. ex. icke ifrågakommma att rådhuset från borgerskapet öfverlåtes på staden. Örebro samhälle har uppbygt sitt stadshus, och den genom eldsolycka och större byggnadsoch planeringsarbeten åsamkade stora skulden (den mycket omtalade halfva millionen, som lyckligtvis för närvarande i sjelfva verket understiger 300,000 rdr) har samhållet — icke någon afdelning deraf — iklädt sig. Månfaldiga smärre exempel skulle kunna upprepas till belysande af det förhållande, att åtskilliga bördor, som tillhört särskilda klasser i staden, efterhand lyftats från vissa, alltför betungade delar på det hela. Mycket återstår således icke att göra, om man vill i Örebro genomföra den jemlikhetsgrundsats, som de nya kommunalförfattningarne hylla, och Halmstad bringat till utförande; och detta lilla, som återstår, skall, hoppas vi, snart äfven vika för ett bättre — — Det ånyo kompletterade förslaget till Kumla pastorat i Nerike uppiager nu: kollegerna I. G. L. Bergström och F. T. Hagberg samt prosten 5. J. Böös. — Kommerskollegium har tillagt fabriksidkaren W. F. Löfgren patent under tio års tid å ett af honom uppfunnet sätt att tillverka vattentäta skodon af hår och ull. — Af Stockholms stads 5-procents fonderade lån å 2,000,000 rdr skulle, enligt det med öfvertagaren af detta lin hr C. G. Cervin afslutade kontrakt, sednaste fjerdedelen icke levereras I) förrän vid 1863 års ingång. Hr Cervin har nu, berättar P. T., till stadens drätselkommission inbetalt denna återstod. Lånet noteras öfver pari eller 100., säljare. — Upsala universitet. En person, som vill vara okänd, har till härvarande medicinska fakultet skänkt en summa af 2000 rår, att användas till resestipendium åt någon ung lofvande fakultetens lärjunge, hvilken ville i utlandet vidari utbilda sina här förvärfvade kunskaper, för att sedan egna sig åt lärarekallet vid medicinska fakulteten. ee — Från Wisby skrifves i Gotands Tidning den 31 December: 6 Natten till förliden lördag uppkom en svår storm från N. W. som på morgonen öfvergick till fullt nordlig och fortfor, ehuru mindre häftigt, till middagstiden, hvarefter den alltmera aftog i styrka på eftermiddagen. Derunder inträf fade det lyckligtvis härstädes sällsynta, hemska skådespelet af en strandning. Engelska skoner: ten Tramp, kapten W:m Fluckart, hemma i Montrose, kommande frän Stockholm och destinerad till London med last af jern och hafre låg förtöjd vid vågbrytaren, samt klar att afsegla härifrån med första gynnande vind; men kapten F. hade troligtvis af denna orsak icke försett sitt fartyg med sådana akterförtöjningar, hvartill han af hamnmästaren blifvit uppmanad, så att, då dessa, hvilka ej voro tillräckliga att kunna motstå den orkanlika NW. stormen och den deraf uppkommande höga sjögången, omkring klockan ; 2 på natten sprungo, fördes fartyget af den starka nordliga strömmen och aggen ner under södra pieren af vågbrytaren, der fartyget red opp för endast styrbordsketting. Då likväl genom dej våldsamma brottsjöarna och strömmen fartyget oupphörligt stötte not vågbrytaren, ehuru segel voro tillsatta för att hålla fartyget i lä af densammr, och kapten Fluckart således befarade att fartyget slutligen skulle derigenom erhålla så! svåra skador att det kunde derstädes sjunka, så fanns ingen annan utväg än att sticka från den öfriga förtöjningen och tillsätta mera segel för, att söka uppnå hamnen. Denna manöver verkstäldes ock, men misslyckades för den svåra strömsättningen, som hindrade fartygets framI fart, hvarigenom sjön fick makt öfver detsamma och förde det ned mot hellgrundet straxt söder, om badhuset. Först törnade fartyget med styr-, bords sida, och man såg några ögonblick med stor ängslan hur detsamma tycktes alldeles redlöst och tillspillogifvet vara öfverlemnadt åt de mäktiga och yrande Dbrottsjöarna; men snart märkte man dock, att ännu hade icke menniskokraften och omtankan upphört att herrska om-; bord. Genom den yttersta påpasslighet och: skicklighet vid manövrering af de tillsatta seglen jemte rodret lyckades snart kapten F. att gifva åt fartyget ett så fördelaktigt läge som i sådana omständigheter kunde medgifvas, eller att bringa fartygets bog rätt emot land och i denna ställning få detsamma att stanna på grundet, hvarigenom brottsjöarne förlorade största delen af deras kraft att kunna verka förstörande, då de bröto sig mot fartygets akter, Lyckligtvis upphörde äfven stormen middagstiden och sjön lade sig ganska hastigt. Riggen och en stor del af lasten är bergad och fartyget togs af grundet i går samt infördes i hamnen, der det kommer att undergå nödig reparation. I Vid pass klockan 12 middagen syntes Polhem ankomma från Westervik; men man ansåg sig böra hissa röda flaggen såsom signal för kapten Höggren att icke forcera inloppet; och omkring klockan 2 ändrades också kursen, som stäldes till Westergarn. Om äfven vid den tiden sjön redan hade lagt sig så mycket, att kapten Höggren utan risk kunnat angöra Wisby, helst man sett Polhem inkomma i svårare sjö än då var fallet, så var det dock kapten Höggrens ovilkorliga pligt att rätta sig efter nämnda signal, hvilken kunde haft betydelsen att något annat hinder förefanns än svår sjögång. Morgenen derpå hitkom Polhemt från Westergarn, derifrån posten aftonen förut blifvit afsänd landvägen till Wisby. ! ( — En insänd berättelse till tidningen Hemlandet af en hr Anzrew Jackson, som tyckes vara prest, lemnar några detaljer om den massacker som af indianerna anställts i de vestra trakterna af Minnesota, der en mängd svenska och norska kolonister äro bosatta. Denna berättelse, dat. S:t Paul, Minnesota, den 10 Oktober 1862, lyder så-, lunda: I anlodning af Atclkilliga förfrågningar eftar