drig finge han, vare sig aktivt eller passivt, korsa deras nationella politik. Detta ensamt vore en oförlåtlig synd, och den brottsling som beginge den, skulle snart offras åt revolu förytterliga räitigheter, som grekerna ny jort gällande. Om -hertigen af Leuchtenberg yttrar Times: Vi anse oss icke behöfva synnerligen befara att grekerna välja hertigen af Leuchtenberg. De äro sluga nog att inse, a!t hans tronbe stigning skulle bestämma Eagland att behålla Joniska öarne och att fastare än nå 20nsin vidhålla sin gamla turkiska politik. Ena halfrysk beherrskare öfver ett förstoradt Grekland med drömmar om ett nytt byzan tinskt rike voro ett fantom, fruktansvärdt nog alt åter drifva oss in i vårt. cditionell: politik. Grekland kan lätt finna en man. som ej uppväcker någon skyddsmakts afund, och om det ken fördraga enkatolik så finner det i erkehertig Maximilian en fu ste af ett det förnär sta hus och en man. som i förra dagar efter sina krafter sökt försona en missnöjd provins.? En korrespondent i Paris tror att lord Palmerston i hemlighet så bedrifvit, att grekerna skulle yrka på prins Alfreds utväl jande, blott för att derigenom kuuna få be stämmelserna i Londonerprotokollet förnya de och härmed äfven Rysslaöds och Frankrikes dynastier utestängda från Grekland iron. Å en annan sida uppgifves det, at konungen i Belgien skall vara den som ge aom ein bemedling föranledt nämnda be. stämmelsers återupplifvande. AMERIKA. Unionstru perna hade ännu icke gjort nå20t försök att gå öfver Ryp; ahannaok. Rebellgeneralen Lee stod 1 närneten af Frederiks urg med en betydande här. Monitor hade utlupit ur Potomae, och begifvit sig uppför Jamesfloden, för att i gemensamhet med hären operera mot Richmond. Det hade regnat en hel vecka och starka stormar hade rasat i hela norden ända till Virginien. Potomac hade i anledning af regnet sväll: så högt, att floden ej kunde öfvervadas på något enda ställe ötvantör Harpers Fer Uti de republikanska tidningarne uppgif ves, att presidenten Lincoln uti sitt årsbåd skap till kongressen ämnar på nytt fram ställa och redogöra för sin emancipations politik; så väl med afseende på slafveriet i gränsstaterna, som i fråga om slafvarnes be friande i alla de stater, som efter den 1 Januari äpnu äro uti npprorstillstånd. Sydstaternas tidningar berätta, att unions trupperna angripit S:t Mary utistaten Geor gien, men blitvit tillbakaslagna. Då de ej voro i stånd att landstiga, så förstörde de staden genom kanonad från sina kanon: båtar. General Stonewall Jacksons rörelser äro forifarande höljda i mörker. Man väntade en fäktning vid Holly Springs uti staten Mis sI8sippl. Buenos Ayres provincialförsamling hade voterat en lag, hvarigenom bankdirektioner befullmäktigades att förskottera regeringer n suwma af 40 millioner dollars, (150 mill. rmt) till förlängande af den vestliga jern banan ända till staden Mercedes. Uti republiken Paroguay bade generaler Francisco Solano Lopez blilvit et kongres sen vald till president efter hans eflidne fader. Newyork Times yttrar i fråga om det hat, som England ådragit sig uti Amerika för it beteende under det nuvarande kriget. ljande märkliga ord: Den tid skall koma, då Amerika skall tilltvinga sig godtgö relse af England för Alabamas plundringar. Den kraftigaste kur för det ömsesidiga grollet mellan Förenta staternas särskilda delar kulle vera e t krig mot ett främmandeland å ett eller två år. England har gjort all: som står i dess makt, för att tillintetgöra Amerika i dess dödsnöd, och Amerika skall derföre hata England ända tilldess den siste nu lefvande amerikanen nedgått i sin grift. Samma blad yttrar att fransmännens förtrifvande ur Mexiko är af största vigt för Förenta staternas norra stuter. MClellan hade ankommit till Newyork. Man tillställde en serenad för honom och han har hållit ett betydelsefullt tal för en stor folkmassa, som med hänförelse mottog hans ord. Presidenten Juarez hade den 20 Oktober ippnat mexikanska kongressen med etttrotsande tal. Från 1820 till 1860 hade 5,062,414 perso ner invandrat till Amerika, samt åren 1850 — (860 ett antal af 2,598,214 personer. Under loppet af hela detta årtionde invandrade 527.639 arbetare, 404,712 landtbrukare, 179,726 handtverkare, 121,149 personer al köpmansyrket, 37.523 bergsmän, 21,058 tjenare och 10,087 matroser. För 1,544,404 personer var intet yrke eller stånd uppgif vet. Endast från Storbritannien utvandrade 1851 —1860 ett antal af 1,338,063 personer ill Förenta staterna. EH HH fr NM I aAa J2iM mv äT