hade anländt till hufzudstaden med kött för sin husbondes räkning, och hade han försålt detta vid middagstiden, men för att slippa att resa ensam hade han aftalat ressällskap med en b2kant Nyköpingsbo och bestämt färden till kl. 12 på natten, då det blefve månljust. Derpå hade arlsson utgått i staden för att uträtta hvarjehanda ärenden på eftermiddagen. På qvällen återkom han till det bondqvarter på Söder, der han hade sin häst stående, då han blef underrättad om att poliskonstaplar bortfört hans häst Ochiåkdon, under förebärande att de skulle vara stulna. Carlsson hade då, åtföljd af tjenstflickan hos förestånderskan för bondqvarteret, skyndat sig till Adolf Fredriks vaktkontor, der Carlsson uppgitvit hvem han var, visat vågsedeln på det försålda köt et. och penningarne, som han derför erhållit, samt begärt att få styrka sannings enligheten af sina uppgifter. Men istället skulle Carlsson då blifvit beskylld att ha stulit hästen samt mot sin vilja qvarhållen å vaktkontoret öf ver natten, hvarjemte han uppgaf sig å vakt kontoret blifvit slagen, för att tvingas til; bekännelse af den förmenta stölden. Dagen derpå hade han på angifvelse af konstaplarnt blifvit fälld för fylleri i poliskammaren ch först kl. 6 på eftermiddagen återfått sin husbondes häst och åkdon samt kunnat anträda återfärden Poliskonstaplarne bestredo Carlssons al a up gifter med undantag af den att han blifvit fälld till böter för fylleri, och berättade Heren: Till Astolf Fredriks vaktkontor hade ett telegram an kommit att en häst blifvit stulen från baron Hermelin i Eskilstuna och hade en belöning af 100 rdr -blifvit utlofvad för tjufvens gripande och hästens återskaffande. På uppgift af er person, som trodde att hästen skulle finnas i det omnämnda bondqvarteret på söder, hade konstaplarne begifvit sig dit, och då de tyckte att det i telegrammet angifna signalementet på hä sten slog in med den ifrågavarande, hade de tagit både häst och åkdon i förvar. Orsaken til att Carlsson blifvit qvarhållen på vaktkontore: hade varit den att Carlsson vid sin ditkoms varit rusig och nedblodad i ansigtet, hvarjemte han ppfört sig vildsint och påstått att poliser stulit hans häst och åkdon. Konstaplarne Edberg och Kyhlberg hafva li kaledes uppgifvit att orsaken till Carlssons qvarhållande på vaktkontoret varit hans öfverlastade tillstånd. Alla tre ha bestridt att de utöfvat något våld mot Carlsson. : IMnspektorsenkan Sundell, -som förestår bond qvarteret, har deremot på ed hörd berättat att konstaplarne togo häst och åkdon, trots såväl! hon som en annan person vid tillfället uppgifvit att hästen tillhörde Bergroth samt att drängen, som gått ut i staden, snart skulle återkom ma, hvarjemte enkan Sundell intygat att drän gen, då han på qvällen begaf sig till polisvakt kontoret, hvarken varit blodig i ansigtet eller rusig, utan tvärtom alldeles nykter, men deremot upprörd och orolig till sinnes öfver hvad som händt. För vittnens afhörande blef härefter målet upp: skjutet till i torsdags, då åtskilliga personer, deribland den tjenstflicka, som varit anställd hos förestånderskan för bondgvarteret, hade mställt sig å kärande sidan. Å svarande sidan kommo åtskilliga poliskonstaplar tillstädes, af svarandena åberopade för att höras öfver den omständigheten att Carlsson varit rusig då han anlände til! vaktkontoret. Magister Munch af Rosenschöld tillstädeskom såsom ombud för slagtaren Berg: roth.. Då Carlsson sjelf emellertid uteblef samt lät anmäla förfall genom hr Rosenschöld, men rätten ansåg nödigt att han var närvarande vid vittnesförhören, blef målet af denna anledning upppkiutet till den 4 December, till hvilken dag arlsson vid vite af 20 rdr rmt skulle kallas att infinna sig och de nu närvarande vittnen samt parter åter skulle inställa sig hos domstolen. Angående bestjandet af trafiken under vintermånaderna mellan Riddarhusgränden och Röda bodarne har tvist uppkommit mellan Kungshölms ångslupsbolag och det Nya ångslupsbolaget. Det sednare har sig, såsom bekant är, mot åtnjutande af hvarjehanda förmåner ålagdt skyldigheten att med tvenne ångslupar betjena allmänheten minst 6 månader om året. eller från den 15 April till den 15 Oktober. Bolaget har ock fullgjort denna skyldighet, som det sjelfmant utsträckt vanligen till den 15 No vember, då bolaget upplagt sina båtar, så att det med nämnde dag var slut på ångslupstra fiken, så vidt på detta bolag ankom, ehuru farvattnet vanligen är öppet hela vintern, Detta föranledde Kungsholmsbolaget att den 15 No vember för:edet år göra elt försök att insätta en af sina båtar på ifrågavarande linie och sedan nämnda bolag erhållit tillstånd att med en ångslup besörja trafiken, fortfor kommunikationen oafbrutet under hela vintern till allmänhetens belåtenhet. Det nya bolaget, som häraf fann, att vintertrafiken äfven kunde bära sig, har under årets lopp sökt och fått sig beviljad samma rättighet som Kungsholmsbolaset, nemligen att besörja trafiken under vintern med en ångslup. Men då den 15 November i år inträdde, åtnöjde sig det nya bolaget ej dermed, utan fortsatte att hålla sina två båtar i gång, naturligtvis för att undantränga konkurrenten, Kungsholmsbåten. Här öfver klagade likväl Kungsholmsbolaget hos öfverståthållareembetet. Ofver klagomålet har det nya bolagets vsrkställande direktör expeditionschefen Nycander sig förklarat och hamn: kapten Cronholm afgifvit sitt utlåtande af huf vudsakligt innehåll, att fara för sammanstötning lätteligen kunde uppstå, om tre ångslupar tillätes att korsa hvrandra i det trånga farvatt net, hvarjemte hamnkaptenen uttalat den mening, att billigheten syntes fordra, att nya ångslupsbolaget makade åt sig för Kungsholmsbolaget, som först brutit isen för öppnandet al vinterkommunikationen mellan staden och Röda bodarne. Målet, som handlagts åtskilliga gån: ger i poliskammaren, förevar sednast i förr år. då expeditionschefen Nycander först tillfrågaåes, om det nya bolaget ville förbinda sig att hädanefter on:besörja trafiken med tvenne båtar från den 15 April till den 15 Noyember. emedan annars en ledighet skulle uppstå mellan den 15 Oktober och 15 November, under hvilken tid bolaget, enligt sitt förut gjorda åtagande, ej vore skyldigt att hålla några båtar. Der å ick hr Nycander in. Ombuden från de båda olagen tillfrågades härefter, om bolagen ville besörja vintertrafiken hvardera med tvenne bå tar, Nvilket naturligtvis bestreds, då detta endast skulle medföra förluster å ömse sidor. Sedan detta blifvit afgjordt, afkunnades utslag, hvarigenom på grund af de resolutioner angående rättigheter och skyldigheter, som blifvit bolagen förut mnetldelade, det nya bolaget förbjöds vid vite af 100 rdr rmt att under vintern hålla mer än en ångan , lika med Kungsholmsbolaget, och sta gades att ångsluparne skulle vid sina turer iakttaga samma ordnig som Jnligh så att den ena ångslupen afgick från Röda bodarne samtidigt som den andra från motsatta sidan; med skyldighet derjemte för bolagen att för öfrigt iakttaga de dem gifna före skrifter vid äfventyr att annars hafva förverkat de bolagen nu beviljade rättigheter. Expeditionssekreteraren Nycander anmälde missnöje mot beslutet samt erhöll besvärshänvisning. Affären har gifvit ett nytt bevis på gagnet af ag earn oo ATA TR RR RN v (Nn 9 HH kn fr