i detta fall finner sig af sitt gudomliga vä förpligtadt att sjelf skrida ia suppleeranc och kompletterande, till att för Gud och lan förklara att det — derest grundlagens bol staf möjliggör realiserandet af den mot grunt Iazgens anda strida de j ipen: konung: döme sed parlameniets nåde — icke vi låta det gudomliga värfvet och den derp grundade, i författningen sanktionerade orc ningen blifva underkastade förvrängning oc hårklyfvande af en skrifven paragraf.? De sednaste lojåteteadresserna tyckas var skrifna efter detta formulär. Deputerade kammarens handlingssätt skildras i dem sör ett brott mot gudomliga och menskliga lo gar, och en af de afgifna adresserna drifve servilismen ända derhän att sluta med föl jande tirad: ?Ja, vi lefva i den glada för tröstan att hela det preussiska folket unde E. M:ts starka spira må städse klarare ocI mera lefvånde känna och erkänna att Gu sitter i regeringen och styrer allting på bä sia sätt!? E ÖSTERRIKE. En ganska betänklig bland de många fi nansiella tvistefrågorna mellan regeringen oc riksrådet är den om de modenesiska trup pernas onderhåll. Enligt en traktat mella sterrike och huset Este skall Österrike un derhålla dem. Mefi krigsministern vill e upptaga de dertill erforderliga 500,000 flo riner silfver på sin budget. Utrikesminister Blir således nödsakad att begära dem, mer man vet att underhuset skall göra stora svå righeter, om icke helt och hållet förnekt anslaget. Man är så ifrig i riksrådet att få slut på sessionen, att finanskomiten håller samman: komster till och med på helgdagarne. Det kan förtjena nämnas, att oaktadt den sträng! påfviska andan i Österrike har äfven en bi skoplig ledamot af komiten gillat och deltagit i detta, som vårt protestantiska presterskap skulle kalla för ett sabbatsbrott. ITALIEN. Dekretet rörande belägringstillståndets upphäfvande uti de neapolitansza provinserna och på Sicilie utkom den 17 dennes. Hufvudorsaken till denna åtgärds påskyndande var att Ratazzi vid parlamentets öppnande ville tillkännagifva att detta undantagstillslånd icke längre vore erforderligt. Ettannat medverkande motiv var att Lamarmora önskade befrias från sin befattning i Neapel, för att kunna få komma till Turin under det parlamentet är der församladt. Den 18 dennes hade senaten, i anledning af senatorn Siotta Pintors interpellation rörande den politiska ställningen, beslutat ett sammanträde den 19, men vid detta tillkännagafs af Siolta Pintor, att han beslutat uppskjuta sin interpellation i anledning deraf, att en dylik skulle den 20 framställas uti deputeradekammaren, Uti deputeradekammarens session den 18 framlade inrikesministern på kammarens bord de handlingar eom röra romerska frågan. Buoncompagni frågade, om han finge interpellera ministeren rörande dess politik. Ratazzi förklarade sig beredd att meddela upplysningar rörande ministerens hållbing. hvarefter kammaren utsatte diskussionen rörande denna sak till den 20 dennes. Det nya franska sändebudet i Turin, hr de Sartices, hade ankommit till staden dex 18, således sammu dag som kammaren öppnades. Påfven hade den 18 dennes gifvit prinsen al Wales audiens. Från Milano berättas den 12 dennes, att värlnipgarne för Grekland blifvit plötsligt inställda, såsom det påstås i anledning al en föreställning från engelska regeringen Ursprungligen åsyftade man bildandet af en ungersk legion som skulle kommenderas at Klapka. Den bekante ungraren Irany hade äfven redan satt sig i förbindelse med regeringens ageaäter, och man hade beslutat att inrä ta värfningsbyråer vid Pooch Mincio-gränserna, emedan man hoppades förstärka den nybildade legionen med desertö rr från Österrikiska regementen. DÅ erhöll Klapka oförmodadt en antydan att italienska regeringen ej, utan att stöta sig både med England och Frankrike, kunde numera gynna bildandet af en legion, som vore be stäxnd att understöda grekiska r-volutionen Klapka återvände då till Paris, och bildan det af värlningsbyråer vid österrikiska grän: sen uteblef. Nu försökte man att bilda er för fremlingslegion, som skulle bestå a! . d. garibatdianer från Ungern samt tyskar och polackar. Öfverste Cattabeni hade älven redan samlat öfver 100 garibaldianer, som skulle utgöra den grekiska fremlingslegionens cadre. Men då utfärdade Mazzini et mauiest, som protesterade mot värfningarne, i följd hvaraf Cattabenis nyvärfvade trupp upplöstes. Derefter försökte Marcc Axintos, Maurokordatos f. d. adjutant, ati bilda en legion för Grekland; men prefekten i Milano hade på regeringens befallning uppmanat Axintos att inställa sina värfningar, emedan regeringen från fremmande makter mottagit allvarsamma föreställningar mot bildandet af dylika fremlingslegioner. Som Grekland ej hotades af utländska fiender, skulle nemligen upprättandet af fremlingslegioner kunna betraktas såsom ett eröfringsprogram, hviliet åter Skulle göra slö! på makternas neutralitet. Som Italien; genom att gynna dylika legioners bildande, utsatte sig för misstanken att det ville understöda de grekiska eröfringsplanerna, så kunde Italien derigenom lätt inveckla sig i svårigheter. Hr Axiitos måste således låta de greker, som samlat sig uti Milano, återvända till deras hemort, och bildandet af en så kaliad filhellenisk legion kan således betraktas såsom misslyckadt. GREKLAND. Provisoriska regeringen i Athen hade tillsvidare u, pskjutit valen till. nationalförsam