bindelser med den franske ötverbefälhafvå ren och öfverenskomma om lämpligaste sättet alt låta den mexikanska nationen uttala sin vilja om den regeringsform den åsyftar. RIKSDAGEN LÖRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och adoln. Motioner afgåfvos: af hr Sam. von Troil, om statsanslag för en skånsk tvärbana mellan Helsingborg och Ystad öfver Eslif med en sidobana till Landskrona. af hr von Koch att 1:0) qvarnoch sågräntan från nästa statsregleringsperiod måtte 2:0) att vid beräkningen af statens inkomster genom ordinarie eller grundränta må afdragas å den kronan behållna delen 100,000 rdr. 3:0) att till ersättning för indelningshafvare, hvilkas lön utgår af räntan, anslås 30,000 rdr under åren 1864—66; och 4:0) om åtgärder i kameralväsendets organisation, som med anledning af qvarnräntans upphörande kunna blifva nödvändiga. af samme man, angående förändrad bevillning för mjöloch sågqvarnar samt af samme man att 20 kap. 1—6 SS byggningabalken (angående ofvannämnde ränta) måtte upphäfvas och nya stadganden angående vattenverk (hemtade från lagkomitåns förslag) införas. Alla dessa motioner Sordlades. Hr von Mentzer väckte motion, att enhvar för öfrigt enligt författningarne berättigad må ega tillstånd att vid jernvägsstationer drifva handel utom med bränvin och andra spirituösa drycker. Remitterades till ekonomiutskottet. Samme motionär föreslog att den del af bränvinsförsäljningsmedlen, som för närvarande ingå till kommunerna, hädanefter måtte ingå till landtränterierna för att sedermera ställas till landstingskassornas disposition. Bordlades. Hr Ros väckte motion angående pension till aflidne justitieombudsmannen Theorells enka och arfvingar; uppgående till en tredjedel eller en fjerdedel af den pension hr Theorell i lifstiden åtnjutit. Förordades af hr R. T. Cederschiöld och remitterades till statsutskottet. Till samma utskott remitterades en motion af hr Charpentier om löneförhöjning till kammarskrifvarne på kammarkollegii provinskontor, om förbättrade löner till kollegii vaktbetjening samt om ökadt anslag till gratifikationer åt extra tjenstemän och vaktbetjening i samma verk Hr C. S. Paijku l förestan att K. Maj:ts stadga om abiturientexamen från läroverken icke förrän år 1867 skulle tillämpas i de ämnen som nu till kommit. Motionen remitterades till ekonomiutskottet. Af grefve C. G. D. Mörner upplästes ett förslag till förändring i uppbärandet och redovisningssättet af alla de till särskilda verk, stater, inrättningar, stiftelser och kyrkor indelade räntor och tiondeanslag. Bordlades. Frih. C. S. Hermelin väckte motion om Norrtelje läroverks förvandlande till ett femklassigt samt om anslag till behöflige lärare, hr Bildt om lifstidspension af 400 rdr årligen till aflidne lands kamreraren L. J. Gardells enka, och hr L. G. aj Siller om ett årligt understöd af 800 rdr till litografen C. J. Billmark för fortsatt utgifvande af ett större litografiskt arbete, hvilka motioner remitterades till statsutskotiet. Hr RB. Adlersparre framlade ett förslag till den förändring i jagtstadgan att små och isynnerhet sångfoglar skulle höra under fridlysningslagen. hvilket remitterades till ekonomiutskottet. Slutligen väckte friherre von Vegesack motion angående SSA EIN, 2 införande i skolorna ai följande hufvudsakliga innehåll: 1:o att militäriska öfningar skola införas vid alla lärdomsskolor med gossar af öfver 12 års ålder; 2:0 att dessa öfningar skola utsträckas till folkskolorna; 3:o att passande belöningar skola lemnas folk skollärare, som egna sig åt detta slags undervisning, och 4:0 att 10,000 rdr PG anslås att utdelas till äldre militärer som vilja tjenstgöra såsom instruktörer, 5600 rdr till målskjutningsgevär, 3000 rdr till uppbyggande af en särskild skjutbana för hufvudstadens läroverk samt att ett nödigt antal exercisgevär måtte mot billig ersättning till offentliga och privata läroverk utdelas. Denna motion remitterades till statsutskottet. Från presteståndet hade ankommit protokollsutdrag, innehållande dess diskussion öfver K: M:ts förslag till strafflag, hvilket begärdes på bordet. Till bordläggning anmäldes konstitutionsutskottets memorial n:r 2, angående hvilande förslag till ändringar i grundlagarne; statsutskottets memorial n:r 3, innefattande statsrevisorernas berättelse om riksgäldskontoret, s.mt expeditionsutskottets utlåtande n:r 6, angående utskottsbetänkandenas de Ståndet åtskiljdes kl. ? Borgareståndet. (Kl. 10 f. mJ Öfverläggningen angående hr Sommelii motion. Hr Sommelii motion innehåller, såsom vi förut ): nämnt, ett i flera punkter utarbetadt, detaljeradt förslag till förändringar i nu gällande skolstadga, och slutar med att föreslå det ständerna skulle hos Kongl. Maj:t begära nedsättandet af en komitå, för att utarbeta en ny skolstadga på de grunder, som rikets ständer uppgifvit. Diskussionen öppnades at hr Hierta, som började med att förklara att han ansåge en reform i afseende på skolväsendet vara en af de vigtigaste man kunde önska se genomförd. Tal. hade med nöje tagit del af motionen och ville i de flesta delar understödja densamma. Särdeles ällde detta i afseende på hvad motionären yttrat rörande nödvändigheten af att förminska läsetimmarnes antal. Man borde erinra sig att allra mesta som läresi skolorna är minnesing; och om man förutsätter att alla underimmarna skulle användas med allvar märksamhet, så hemställde tal. till hvars eget bepröfvande, huruvida med högst få undantag ens de, hvilkas kropps: och själskraiter redan vore fullt utbildade, kunde stå ut med att plugga i sig minne:lexor sju till åtta timmar om dagen, eller äfven något mindre, sex i veckan? Huru mycket mindre då barnen, för hvilkas fysiska utbildning lifskraften tages så mycket i anspråk? Denna under flera timmar fortsatta läsning af en mängd olikartsde innen kunde jemföras med att tillbringa flera mmar å rad i ett stort målningsgalleri. Intrycket af den ena taflan borttager intrycket af de ndra, och då man kommer ut derifrån känne: man sig uttröttad, utan att komma ihåg mer än några få af de sedda föremålen. Så också med barnen och deras lösning, när de ej hafva till äcklig mellantid att smälta hvad delärt. Dess om. ligger det något, om ej ruttet, åtminstont föråldradt och förlegadt i sättet för kunskapers bibringande vid-våra elementarläroverk. er :netod t. ex. man begägnar vid språkundervis ningen har tvenne brister. För det första ger der alltför långa lexor. hvaraf följden blir att dess: svårligen kunna läras mer än till en del och slarfvigt; vidare sysselsätter man sig för mycket med formläran, som innehåller en massa ab Sem