må främjas sanning och rätt, ära och tro, Ij: och frihet. Det är med sådana önskningar fi lel h I tarbetare,. 80 prest sma f gen t utbedjande sig att under dess lopp o t vara omfattadt af vällof. borgares örtroende och välvilja Till bondeståndet. Högtärade talman, hedervärda stånd! Då presteståndet lemnat oss det kära uppdr: get att vid nu begynnande riksmöte till det he dervärda bondeståndet frambära dess helsnin och välönskan, skulle vi glömma så väl arte af det kall, som är presteståndets egentliga be stämmelse, som ock vigten af de ärender, sor vänta rikets ständers behandling, äfvensom vansl ligheten, ja vanmakten i aila äfven de bäst menskliga tillgöranden, om vi icke inledde der na helsning med en bin om himmelens välsig nelse ö.ver det förestående arbetet. Den san ningen: Om Herren icke bygger huset, så al beta de fåfängt som derpå bygga, eger ännu Gudi vare lof, för Sverges allmoge sin stora be tydelse, och då vi äfven i dag påminna häron och hänvisa till Honom, som ieder folkens s väl som den enskildes öden, vete vi att vi blif va förstådda af ombuden för denna allmoge hvars största ära och största lycka är att söka dess fasta tro och oskrymtade gudsfruktan, son också utgör det band, hvarmed svensk prest oc svensk bonde äro med hvarandra förenade. Mi detta band äfven här vid stundande rådslag on vigtiga samhällsangelägenheter v.sa sig stark nog att, då af mensklig ofullkomlighet och oför måga atti hvarje sak finna och inse det rätta meningsstrider och söndringar framkallas, för ena 0s3 i gemensamma bemödanden för foster landets sanha väl, för betryggandet af dess är: och bestånd, för främjandet af dess förkofra och utveckling. Med dessa tänkesätt och under nedkalland af Herrans rika nåd och välsignelse öfver vår arbete beder presteståndet att i högtärade tal mannens och det hedervärda ståndets välvilj och tillgifvenhet städse få vara inneslutet. Borgeroståndet. Plenum upptogs uteslutande med afsändand och mottagande af helsningsdeputationerna. Fö de vexlade talen skola vi i morgon redogöra. Bondostindet. En deputation utsågs för frambärande af hels ningstalen till medstånden, för hvilket ändamå densamma kl. 11 aftågade först till ridderskape och adeln samt derefter till presteoch borgare stånden, från hvilka sedermera i sin ordning anlände deputationer, helsande bondeståndet väl kommet till denna riksdags förhandlingar. Se dan dessa ceremonier försiggått, öfvergick ståndet till öfverläggning för slutna dörrari enskildt fråga. De tal, hvarmed bondeståndet helsat de öfriga stånden, lyda som följer: Högvälborne hr grefve och landtmarskalk! Högloflige ridderskap och adel! Då svenska bondeståndet nu ånyo. genom oss dess deputerade, framföra detta stånds välkomsthelsning till höglofl. ridderskapet och adeln, så kunna allmog:ns ombud icke underlåta att fästa högloflig e ridderskapet och adelns synnerliga uppmärksamhet på en för hela svenska folket särdeles maktpåliggande fråga: den nemligen som rörer ombildningen af vårt hittills gällande representationssätt. — Denna fråga, som utgör grunden för vår politiska tillvaro, är så betydelsefull att den skjuter alla andra mer eller mindre vigtiga frågor i bakgrunden. — Bondeståndet tviflar för sin del icke på att högloflige ridderskapet och adeln skänker åt lösningen at denna fråga all den medverkan som kan vara förenlig med fä. derneslandets och det allmännas bästa; motsatsen härtill skulle vara att förneka detta högloflige rikets första ständs högsinta välvilja för framå t skridandets sanna intresse: Bakom bondeståndets allvarliga önskan att vinna tidsenlig rättelse i vårt otympliga riksdagsmaskineri stå miliontals besutne medborgares oafvisliga anspråk, och såsom vi våga hoppas, en nådig konungs kraftfulla vilja! Bondeståndet skall förthy icke annat än förvänta att änd:ligen komma närmare ett länge efterlängtadt mål och utber sig härtill högloflige ridderskapet och adelns ridderliga mecyerkan. Hvad för öfrigt vidkommer de ärenden som blifva föremål för ständernas gemensamma handläggning, så utbeder sig bondeståndet, som ostridigt drager den tyngsta bördan i afseende på de skatter och onera, som ovedersägligen erfordras för betryggande af rikets styrelse och förvaltning, att högloflige ridderskapet och adeln måtte fästa ett billigt och rättvist afseende på förmågan hos folket att framgent.uthärda tyngden at alla de bördor som. under tidernas längd hopat sig på denna klass af svenska medborgare. — Det gifves i landsorten icke mera än en tanka om resultatet af en stundande riksdag och denna tanka är — förökning i skatterna! Om det än måste medgifvas att sednare tiders fordringar krätva en billig och rättvis tillökning i allmänna onera, så torde dock svårligen kunna bestridas att icke landets framtida bestånd kräfver ett mera aktgifvande på användandet af de ofantliga inkomster hyvaröfver statsverket i närvarande stund disponerar, jemtförelsevis med hvad i en förgången tid stått landet till buds. Förvissadt om att högloflige ridderskapet och adeln jemväl härutinnan sätter fäderneslandets sanna vä! i främsta rummet, är det som svenska bondeståndet utbeder sig att fortfarande få vara nneslutet i högloflige ridderskapet och adelns älvilja. Högvördige hr doktor och erkebiskop! Högvördiga stånd! Aterigen helsar bondesvåndet, genom oss dess deputerade, LME presteståndet välkommet, till den redan öppnade r.ksdagen. Vid detta de fyra riksståndens nya sammanträffande framstår änyo i allra främsta rummet tanken på en ändamålsenlig förändring i vårt numera föråldrade representationssätt. öglofl. presteståndet kan icke svälva i okunnighet om de röster som inom hela landet den i afseende på denna vigtiga fråga, likasom det måste vara högvörliga presteständet bekant att fyratio tusende svenska medborgare skriftligen påkallat vår nådiga konubgs kraftiga medverkan för lösningen af denna landets vigtigaste fråga. Skulle det lyckas allmänna opinionen att få ett tidsenligt representationsförsiag framlägt för ständernas pröfning under närvarande riksmöte, så hyser bondeståndet det lifligaste hopp om presteståndets beredvillighet att på fäderneslandets altare offra eu privilegium, som numera ndast utgör ett hinder för detta högvördiga rikssänd att uteslutaud: egna sitt nit och sin verksawhet åt kyrkans och folkupplysningens tjenst. Högvördiga presteståndet skall genom ett billigt tillmötesgående i denna vårt lands första fråga göra sig förtjent af hela svenska folkets edelnde