pande mätte göras, samt att anslaget till trä årdsskötselns befrämjande inom distriktet måt! fortfarande utgå. Ordföranden gjorde med anledning af den sist talarens yttrande om fisket de närvarande upj märksamma på sednaste fiskeristadga af i 1852, som förordar träffandet af öfverenskon melser emellan olika fiskeriegare om fisket bättre bedrifvande, hvilka öfverenskommelse med deri stadgade viten kunna erhålla k. be fallningshafvandes stadfästelse, och uppmanad hr grefven och ordföranden till ingående af dy lika föreningar, hvaraf redan flera blifvit i åt skilliga delar af länet stiftade. Frih. Aug. Stjernstedt, såsom ordförande i de angränsande Långhundra hushållsgille, anmärkt att hvad, kammarherre Paykull nyss anfört ä! ven till största delen hade sin tillämplighet p nyssnämnde gille. Frih. W. Stjernstedt gjorde sällskapet uppmärk samt derpå att undersökning af fisket och fisk vattnen i en del af våra insjöar nu pågår, hvar före skäl torde vara att uppskjuta det föreslagi : åtgörandet från sällskapets sida till fiskets fir bättrande, tills dessa undersökningar hunnit af slutas, då man deraf kunde hemta ledning fö hvad som lämpligast borde ske. Vid föredragning af derpå lande fråga rö rande de nyare åkerbruksredskaper, som på sednare år blifvit hit till landet införskrifna. lemnade sällskapets sekreterare, hr Bergelin, er kort redogörelse för de modellredskaper, som på sednare åren bit till landet inkommit, med sär skilt afseende fästadt vid dem, som blifvit a! Stockholms läns hushållssällskap intagna, och hvaraf en del vid mötet voro utställda och i verksamhet. Vid redogörelse här nedan för der vid mötet förekommande redskapsutställningen blifva vi i tillfälle att närmare redogöra för de nya redskaper och maskiner, som deribland förekomma. Frih. F. Hermelin anmälde sig hafva från några svenska redskapsfabriker erhållit maskiner af mindre godt arbete, hvilket äfven händt några af friherrens bekanta, och önskade talaren att sällskapet borde låta detta förhållande komma till fabrikanternas kännedom, jemte uppmaning till dem att låta noga granska och, hvad en del maskiner beträffar, äfven låta profva dessa fabrikater innan de från verkstäderna spridas bland allmänheten. Vidare anmärkte talaren huruledes en del fabrikanter höjt priserna, under det talaren ansåg att de snarare bordt kunna sänkas, sedan afsättningen ökats och priserna på materiel, och arbete ej kan anses hafva blifvit höjdt. Afvenledes ansåg talaren obilligt att, under det att spanmål får tullfritt införas, landtbrukaren dock måste erlägga tull för de redskaper och maskiner han kan anse sig behöfva att från utlandet införskrifva. Ett par andra talare sade sig hafva gjort samma erfarenhet som frih. Hermelin. Frih. W. Stjernstedt förordade en nedsättning af tullen på landtbruksredskaper; så att fri täflan uppstod, såsom en sporre för vära egna redskapsfabrikanter. r Lallerstedt ansåg det orätt att, på grund af hvad nu blifvit anfördt, bryta stafven öfver våra inhemska redskapsfabriker, och afstyrkte på det högsta att någon opinionsyttring i detta hänseende nu af sällskapet uttalades; anförde dessutom exempel på huruledes redskap af svensk tillverkning man kan nästan säga utträngt den engelska i en af Englands egna kolonier. Sekreteraren förenade sig med hr Lallerstedt och afstyrkte allt förhastadt domslut i detta hänseende, öfvertygad, som talaren var, att vår svenska redskap i allmänhet är af lika god beskaffenhet som den utländska, hvarom talaren haft tillfälle att öfvertyga sig vid flerfaldiga besök i utlandets redskapsfabriker äfvensom på expos tioner i England, Frankrike och Tyskland, hvaribland nu sednast i London, hvarest man var i tillfälle att skåda en stor samling redskaper af det mest fulländade utförande; men då man frågade fabrikanterna om sådana redskaper kunsa erhållas, fick man den upplysningen, att dessa redskaper endast voro för att visa; de som tillverkas för marknaden hafva på långt när icke samma fulländning i arbetets utförande. Hvad upphäfvandet aftullen på landtbruksredskaper beträffar, så ansåg talaren att denna var af så ringa betydelse både för statsverket och den inhemske fabrikanten, att den gerna kunde bortfalla. Priserna å våra svenska redskaper äro i alla fall så låga, att det ej lönar sig att, äfven utan tull, införskrifva från utlandet sådana som kunna fås hemma, och hvad som ej kan fås i år, kan säkert erhållas nästa år af svensk tillverkning, endast behofvet deraf kommer till redskapsfabrikanternas kännedom. Ordföranden, som tog för gifvet att detta mötes förhandlingar, såsom förut alltid skett, komma att i allmänna tidningarne refereras, hemställde om icke ett sådant referat, hvarigenom de här uttalade åsigterna skulle lättast komma till vederbörandes kännedom, vore tillräckligt för det med anmärkningarne åsyftade ändamål, hvilken hemställan af sällskapet bifölls. På förslag af frih. W. Stjernstedt beslöt sällskapet att äfven uttrycka den åsigt, att tullen å åkerbruksredskaper och maskiner måtte upphäfvas. Diskussionen öfvergick derpå till den följande frågan, som rörde hvilka resultater som erhållits af bigödningsmedels användande, hvarvid frih. 0. Åkerhjelm först uppträdde, uttalande den åsigt att, om man tillvaratoge hvad på gården produceras i gödselväg, skulle j några bigödningsämnen behöfva utifrån inköpas, och fästade talaren dervid synnerligast uppmärksamheten på tillvaratagandet af urinen, hvilken Stöckhardt har visat ega samma värde som den fasta spillningen, för kreatur och år räknadt. Bland de många olika sätt för urinens samlande, som blifvit föreslagne, framhöll baron Åkerhjelm synnerligast det, att låta kreaturen ständigt stå på en bädd af jord, som uppsuper den flytande spillningen och med densamma bildar ett utmärkt godt gödningsämne. Härtill behöfver icke uteslutande tagas dyjord, utan kan dikesjord och hvad annat dylikt man har att tillgå dertill användas. Talaren redogjorde ock för den flytande spillningens användande genom att pressa den ut på fälten medelst långa slangar, hvilken metod talaren sjelf användt. Genom denna öfvergödsling hade särdeles täta och gifvande vallar erhållits. Hr C. G. Cervin förenade sig med den föregående talaren om nödvändigheten af att rätt begagna sig af de gödningsimnen, som vi inom landet hafva att tillgå, hvaribland talaren i första hand förordade ett bättre t llvaratagande af latrinspillningen samt anförde, såsom exempel på ett sådant, den beredning af gödningsämne, som nu börjat att bedrifvas på Långholmen vid Stockholm, der afträdesspillningen blandas med stenkolsaska, hvilken blandning lemnat ett utmärkt och lätthandterligt gödningsämne, med hvilket talaren i år anstäldt försök på sin egendom Hesselby. Afven ett annat inhemskt gödningsämne hade af hr Cervin blifvit användt, nemligen den 8. k. sockerjorden, som nu vanligtvis exporteras till Frankrike för att användas till vinfälten derstädes. Talaren hade 1 år begagnat detta göd ningsämne i sin vinkast och funnit dess verkan förträfflig. Frih. Aug. Stjernstedt anförde ett annat sätt för latringödselns tillvaratagande, nemligen genom att på en uppkastad jordhög hafva ett mindre bttbart afträde. som tid efter annan flvttades