STOCKHOLM den 18 Sept Eref från Köpenhamn, (Från Afionbladets korrespondent.) Köpenhamn den 10 Sept. Sedan jag sist skret till er, ka rykten varit i omlopp att underhandlingarne med grefve Carl Mohke om att öfvertaga en stäthållareplets i Holstein skulle vara återupptagna, men säkerligen ligger ingen sanning till grund för dessa rykten. Med lika litet skäl ha två andra män blifvit nämnda, till hvilka man trodde att ministören vändt sig, och om denna utväg i brist Jå en lämplig person icke skulle vara helt och hållet stängd, så har regeringen i alla fall ännu för en tid råkat i klämman. De preussiska och österrikiska depescherna eller memoranda ha emellertid anländt, och om de också äro olika till formen, äro de dock i botten alldeles öfverensstämmande i ton och syftemål, om man kan lita på de tyska tidningarnes redogörelser för dem. Slesvig och åter Slesvig är deras syftemål; derföre fordra de fullkomligt upphäfvande af helstatsförfattningen, men naturketvis ett nytt försök, ett nytt försiag, som skall framläggas till alla de särskilda representativa församlingarnes behandling. Dernäst framställes det slesvigholeteinska huivudanspråket: Ika berättigande för alla landsdelar och lika representation i centralregeringen, samt i språkfrågan en återgång till tillståndet före år 1848. Österrikes memorandum lär til a att återupprättan-. det af åen fordna admmistrativa förbindelsen mellan Slesvig och Holstein förväntas. Detta är utan tvilvel de ärligaste noterna i hela det långa utbytet af statshandiingar; här tyckes ingen tvetydighet kunna fronas; hvad man ej erhöll med vapenmakt 1848— 51 anser man nu det vara tid att fordra Be nom diplomatien. Den oförskämdhet, hvarmed man nu framställer dessa anspråk, visar alltför tydligt att man har ganska godt hopp. att få dem uppfyllda, och hvad annet har. väl ingifvil detta goda hopp än den följd af: titergifter, som karakteriserar vår politik ; efter slaget vid Idsted, eftergifter, som blifvit dyrare, i samma mån de närma sig det nuvarande ögonblicket. Men skulle det också! Icke lyckas de tyska mekterna att få alla, dessa suspråk uppfyllda genom underhand-: lingar med Danmark — ty frivilligt skänka! bort sin sjellständighet och sitt lif skall vårt! land väl aldrig göra — så ligger faran deri,! ait om någonsin en kongress blir af, så äro : anspråken så stora, att till och med om man! skulle visa Danmark den billigheten och rättvisan att blott göra afseende på en trediedel i af de tyska yrkandena, ger man dock tyI sarne nilför mycket och danskarne alltför: Jit, tt. Det fines ingen annon förnuftig po-! Jak för Danmark än att nu, då alla ylter) garv Underbvradlinger visa sig omöjliga, gei om e fait Leoapli införa det faktiska tillI s tänd. vt alle önska: Holsteins frånskiljande o.eh — Om icke grundlagens utsträckning tilli S! esviz, Så Åtminstone en friare författning i el svallog för konungariket och denna landsdel. Först måste steget tagas och derefter I för fvaras; blir det krig af, så är det vida i eo! idere alt strida för det befintliga än att! till kämpa cig rättighet att inlöra en ny Or-: gu fisation. Men tyvärr antyda inga tecken? nå; got annat, an att vikörtfast och ej komma; ur Häcken. — Den 4 Oktober sammanträder: komungarikets riksdug, men man kan ej vänta! att vär yttre politik genom dess. ätgörande s sal klarna upp; regeringen har skytt attij Aid uttala sig öppet och oförbehållsamt inför ; fikerådet. hvilket na är den som den utrikes politiken närmast vidkommer, men inför: riksdagen har man alltid iaktagit en tysti :tillbakadragenhet. Och hvad är följden? häraf? Jo, att regeringen saknar det städ; och den impuls i representationerna, som borde vara dess bästa styrka. En ofantlig I mängd a! sios emellan oöfverensstämmande noter har fördunklat folkets politiska åsigter,: så utt man måste säga att det nu icke finnes! något parti af nögon storlek eller betydenhet, med en starkt utpräglad åsigt om våra yttre förbållanden, hvilken det kunde vara redoboget alt gexomårifva, om det gålves tillfälle deftill. Hvad riksdagens sammanvaro beträffar, sä skall den denna gång sannolikt icke bli så långvarig fom fordom. Bland lagar, som den komutr att behandla, förekomma ett försleg till en förändrad orgunisation af Köpenhamns polis och en lag om införande af jury i broitmäl. Det sistnämnda förslaget skull dock svårligen bli antaget i år; man skall! troligen bland annat först afvakta ett förslag till en ny brottmälsJag, hviken en komite bar under arbete och som ekall införa mera tidsenliga straffän de i flera fall nu gällande. Stockholm har en tid varit alldeles utan hof; och det har varit nästan på samma sätt för oss här i Köpenhamn. Alla ha varit bortresta, undantogandes prins Ferdinand och hans gemål. H. M. enkedrottningen befinner sig på en badresa, och H. M. konungen har varit på Juatlacd för att öppna jernbanan mellan Aarhuus och Randers. Sir Morton Peto hade inbjudit honom, och under stora högtidligheter men mycket regn öpprtades och passerades banan den 3 dennes. Invigningstalet hölls af inrikes ministern Lehmann i Randers. Hen omnämnde deri de mångfaldiga och välgörande sociala framsteg, det lyckats Danmark att göra under dep i afseende å yttre politik så nedtryckta perioden, och man kan ej neka, att när man betraktar de arbeten och företag, hvilka j. efter grundlagens införande: blifvit utförda,