tionen emot sig. Han påyrkar derföre at ett sådant arrangement må vidtagas, att Frank rike skiljer sig från det ultra klerikala, reak tionära partiet, och Juarez får detta på si sida för den konstitutionella saken. ENGLAND. Sympatierna för Garibaldi äro fortfarande mycket lifliga i England. Telegrammer et ter telegrammer afsändas till Spezzia för at erhålla underrättelser om hans hulsa. I dess: dagar skall en af de förnämsta kirurgernz vid Londons hospitaler resa dit, för att er bjuda honom sitt läkarebiträde. Denna rese företages på begäran af några af Garibal dis vänner. Å andra sidan förberedas mö ten. somliga för att begära den store patrio. tens frigifning, andra för att fordra Roms utrymmande af de franska trupperna. ITALIEN. Från Turin förmäles attkrigsministern beslutat att de garibaldianer, som ej fyllt 18 är, skola hemsändas till deras familjer. Cialdini återväntades till Turin. Han kommer att ånyo öfvertaga befälet öfver sin armå. kär i Bologna. General Brignone qvarstan nar såsom prefekt i Palermo och utomordentlig kommissarie på Sicilien. Man anser utfärdandet af en amnesti för ganska sannolik. -Ratazzi skull nu vara emot anställan det af hvad slags process som helst mot Garibaldi, hvaremot Garibaldi sjelf skall högligen önska att rättegång måtte anstillas mot honom. Pallavicinis officiella berättelse rörande fäktningen vid Aspromonte förmäler. att de kungliga trupperna, på hans befallning, ge: nast började sitt anfall, så snart de fingo sigte på Garibaldis läger, samt att Garibaldis folk, sedan generalen och hans son blit vit sårade och hela styrkan var på alla sidor innesluten af de kungliga trupperna. uppgåfvo allt motstånd såsom alldeles onyttigt. Deremot förklarar Pallavicini för ogrundadt att han skulle hafva med Garibaldi öfverenskommit om vissa vilkor, som sedan ej höllos. Kapitulationen hade skett utan alla vilkor, sedan Garibaldi visserligen försökt stipulera för sig inskeppandet på ett engelskt skepp och för sitt folk frigifning efter 24 timmar, hvaröfver Pallavicini för sin del visserligen uttalat sig gynnsamt, men för öfrigt inskränkt sig att förklara att han måste begära instruktioner från sin regering. Då dessa instruktioner innefattade ett afslag på ofvannämnde önskningar, så kunde någon fråga ej uppstå om deras uppfyllande. Cialdinis rapport angifver de militära anordningar, som vidtogos i Calabrien för att der undertrycka Garibaldis företag. Cial dini lemnade Genua den 24 Augusti på aftonen och inträffade den 26 i Neapel för att rådpläga med La Marmora. Här erfor han Garibaldis öfverfart från Catania till fasta landet. Som Cialdinis instruktioner endast gällde Sicilien, och Garibaldi nu hade beträdt det område, som det ålåg La Marmora att skydda, så var den förres uppdrag numera egentligen slut. Men i anseende till de vigtiga tidsomständigheterna kunde La Marmora emellertid nu icke lemna Neapel. Det beslöts derföre att han skulle qväfva hvarje upprorsförsök i Basilicata samt i Calabria Ulteriore II och Citeriore, men Cialdini deremot öfvertaga öfverbefälet i Calabria Ulteriore I. Redan vid middagstiden gick Cialdini åter ombord och inträffade kl. 6 på morgonen den 27 i Messina, der han vidtog de nödigaste anordningarne och derpå skyndade till Reggio. Här fick han höra att Garibaldi framryckt ända till närheten af denna stad, men bliivit tillbakaslagen af öfverste Carchidio, som gjort 40 man till fångar. I Reggio stodo 10 små bataljoner, deriband 2 bataljoner bersaglierer samt 4 stycken bergkanoner, som ditförts från Messina; deremot var det brist på mulåsnor, så att packhästar måste reqvireras. Sinnesstämningen hos trupperna beskrifves af Cialdini som förträfflig. Kort förut hade öfverste Pallavicini inträffat i Reggio och öfvertagit befälet öfver trupperna inom staden. Cialdini fortfar derpå sålunda: Som jag redan länge känt denne officer, ansåg jag mig lycklig att nu träffa honom i ett så afgörande ögonblick, och gaf honom genast order att afgå med en kolonn af 6 till 7 bataljoner; att göra allt sitt till för att påträffa Garibaldi, hvilken man sade hafva slagit läger på högslätten vid Aspromonte; att oupphörligt förfölja honom utan att ge honom ett ögonblicks rådrum ifall han sökte undkomma, samt att angripa och tillintetgöra honom i händelse han antoge batalj. Förutseende derjemte möjligheten af en fullständig seger, befallte jag atticke underhandla med Garibaldi och ej gå ri annat än en underkastelse på nåd och onåd. Pallavicinis berättelse till Cialdini rörande hvad som tilldrog sig omedelbart efter striden vid Aspromonte lyder som följer : Sedan jag underrättat eders excellens om de militäriska tilldragelserna den 29 Augusti, vill je bringa till eder kännedom vissa omständigheter och detaljmeddelanden, som kunna stå i något samband med politiken. Framför allt bör jag ej förtiga att, så snart de upproriska gifvit tecken till eldens inställande, jag afsände chefen för min generalstab, för att uppfordra Garibaldi att gifva sig. Denne svarade i uppretad ton, att han aldrig skulle gifva sig, och fattade sin revolver. Men då han hejdades utaf en af hans anhängare bland dem; som omgåfvo honom, befallde han att afväpna och bevaka min parlamentär. På samma sätt gick det hr Ginuliotti, major vid bersaglieribataljonen, hvilken på uppmaning af garibaldianerna begaf sig till den sårade generalen för att tala med honom. Men tack vare ingripandet af de personer, som om