BSitt ned!4 sade hennes man och pekade å den låga jordvallen kring gården vid North-Shin les villa. Mera till höger! Ännu mer! Åu är det bra. Du vet således ej?4 upprepade kaptenen med en sträng blick på sin fru, så snart han, genom att skaffa henne en sitt plats, hade lyckats få hennes ansgte i jemuhöjd med sitt eget. Låt mig ej höra det en gång till. Jag villinte råda det fruntimmer som skall raka mig i mörgon bittida, att icke veta hvem jag är! 8e på mig! Mera åt venster — ännu mer — så der, ja. Hvem är jag? Jag är mr Bygrave — mitt döpelsenamn är Thomas. Hvem är du? Du är mrs Bygrave — ditt dopnamn är Julia. Hvem är det unga fruntimmer, med hvilket du har kommit hit ifrån London? Detta unga fruntimmer är miss Bygrave, och heter Susan. Jag är hennes sluga farbror Tom; du är hennes fjolliga tant Julia. Läs genast upp alltsammans för mig som en katekesläxa. Hvad heter du? Ack, skona mitt stackars hufvud!4 bad mrs Wragge. Ack, var så god och skona mitt stackars hutvud, till dess att jag har fått postvagnen ur det ! Oroa henne ejX, sade Magdalen, som nu kom fram till dem. Hon kan ju sedan hinna lära sig det. Låt oss nu gå in. Kapten Wragge skakade tnnu en gång på sitt sluga hufvud. Det börjar illa för Oss, sade han, mindre artigt än vanligtvis. 4Min hustrus oförmåga att begripa är oss redan till hinder.? De gingo in i boningshuset. Magdalen var fullkomligt nöjd med alla kaptenens anordningar; fon intog det rum, som han hade bestämt för hennes räkning, hon gillade den tjenstflicka, som han hade skaffat dem; hon infann sig vid tebordet samma stund, som hon blef anmodad derom — men oaktadt allt detta, visade hon ej det ringaste intresse för den nya scenen omkring henne. Straxt sedan bordet hade blifvit atdukadt, och ehuru dagsljuset ännu varade,