värde i förhållande till 1842 års folkskola, och uppmanar de folkskolelärare, som kunna närvara, att tillerkänna triumvirerna Ekendahl, Rudenschöld och Kylberg deras förtjenta ära att hafva sökt nedrifva 1342 års folkskola, hvilken ära dem ju kan i folkskolan lämpligen gifvas i sammanhang med omnämnandet af 1842 års folkskolestadgas utfärdande under konung Carl XIV Johans tid. Hr Kylberg ordar mycket om sanningens nödvändighet i skolan; men synes glömma, att sjelfva skolordningen måste vara grundad på sanning —— ja, på allmänna sanninar, för att öfveralit duga, ej på faiska gruner, om ej byggnaden skall ramla. I den berättelse om undervisningen vid seminarium, hvilken undertecknad, enligt det nya seminariireglementet, skall gifva, för att genom domkapitlet till ecklesiastikdepartementet öfversändas, är jag ock sinnad att ibland annat anföra: Rudenschölds och Kylbergs för allmänna medel inköpta skrifter innehålla föga instruktivt, men deremot så mycket oriktigt och missledande, att undertecknad ej kunnat underlåta att godtroget utan pröfning läsa sådana skrifter, genom hvilkas efterföljd folkundervisningen skulle förvridas. ) (Jag är färdig att gifva skäl för dessa mina ord. I metodiskt afseende hafva följts och anvisats såsom hufvudreglor: lärometoden för hvarje läroämne är sjelfva läroämnets framställning; tre hufvudvilkor fordras för en god metod, nemligen: kunskaper och omdöme att träffa det för gången rätta, barnakärlek och nit; man bör i pedagogiskt afseeude lika litet som i religiöst vara och blifva metodist; blott småmästare mur Kleinmeister), säger Thilo, söka lärokonsten bakom en labyrint af reglor och metoder. — Efter protestantiska läran: införande i Sverge sökte katolicismen under tvenne konungars tid att åter komma till väldet. Under striden hotades kyrkoordningen med upplösning; men protestantismen blef genom striden så mycket mer befästad. I striden med protestantismen har ock katolicismen sökt visa sig ljusälskande, ehurn den annars icke är det. Det skulle hafva varit mer än underligt, om folkskolan skulle hafva kunnat få utan motsägelse uppstå. Hon har emellertid uppstått och folket b2gynntse dess betydelse — och inga Ekendalar eller Rudenschöldar eller Kylbergar skola förmå att omintetgöra densamma genom dess förvandling till blott småskola, att folket må under en aristokrati, som ej vill unna mängden mer än den torftigaste undervisning, förslafvas. Här i Westerås hålles den 2:dre nästkommande Juli ett folkskolläraremöte, hvartill de inbjudas från mötet i Thun, hvilka önska en stigande allmän folkbildning. För min här sända hroschyr har jag fått emottaga skriftliga tacksägelser af tvenne seminariiföreståndare. Några äldre bepröfvade skolmän hafva uppmanat mig till broschyrens författande. Ehuru den ej är utgifven såsom hr Kylbergs, på allmän bekostnad, 4) skall den dock blifva u:delad ibland flere riksdagsinän nästkommande riksdag. Skulle så erfordras, skall jag ock söka belysa de vidare omvägar, som synas unna hota folkskolan. Om hr Kylberg verkligen uppriktigt vill folkundervisningens befrämjande, hvarför utsänder han då en sådan skrift som den utgifna? Palmers evangeliska pedagogik innehåller sanning och allvar och rekommenderas redlige folkundervisningsvänner till behjertande. För att förvissa mig om broschyrens framkomst och emottagande, sändes den under rekommendation. Westerås den 2 Juni 1862. P. Pettersson. Efter updläsande af hvilken skrifvelse en stunds tystnad uppstod. Det syntes referenten tydligt att något har stannade i förlägenhet af ord att dermed lämpligt kunna bemöta ett så beskaffadt angrepp. Förtrytelsen tycktes afspeglad på hvarje anlete, just här så mycket mera befogad, som detta är den ort, der såväl grefve Rudenschöld, som kapten Kylberg egnat deras medborgerliga verksamhet för allmän upplysning, allmänt välstånd och förkofran i mer än en för samhällets bästa ingripande riktning. Härefter begärde en af mötets medlemmar ordet och sade sig tro att bland de närvarande i afseende på tit. Petterssons af ordföranden nu upplästa anförande icke voro rådande mera än en tanke, hvilken han trodde sig uttala, då han stämplade hr Pettersons beteende såsom lindrigast uttryckt ovärdigt. Alla reste sig nu såsom en man frän sina platser och instämde på det lifligaste i den uttalade förtrytelsen; och det beslöts att mötets mening genom RN AM skulle seminariiföreståndaren ettersson delgifvas. Samtlige skollärarne begärde genom kyrkoherde Sundler få betyga kapten Kylberg sin emensamma tacksamhet för det lärorika tillille, han beredt dem att få med egna ögon se den Rudenschöldska skolmetoden under hans ledning tillämpad, äfvensom för det gästfria och välvilliga emottagande de under mötet fått röna. Kapten Kylberg åter tackade de närvarande för den a de egnat åt hans inbjudning till mötet, då de, oaktadt det ogynsamma vädret och väglaget, icke skytt att taga så lång färd, som en stor del måst göra ; och framförde derjemte sin hjertliga tacksamhet till kyrkoherde Sundler för det kraftiga stöd, han såsom ordförande i skolstyrelsen lemnat den nya skolverksamheten, hvarjemte han till studeranden Lindholm uttalade sin förbindelse och erkänsla för dess nitiska och redbara verksamhet såsom skollärare i Thun. Mötet afslutades med bön, förrättad af kyrkoherde Sundler, samt med afsjungandet af sista versen i vår svenska psalmbok. : 4) Meningsbyggnaden i slutet af denna punkt synes vara oklar och RE men är dock återgifven ordagrannt efter skrifvelsen. 4) Upplysningsvis har ref. trott sig böra här anmärka att kapten Kylberg först utgaf sina Tankar och vittnesmål på egen bekostnad i en upplaga om 1000 exemplar, men atten andra upplaga genom eckiesiastikstyrelsen blifvit ombesörid. Af hvilken anledning