genting. som. påminde mig om mitt eget lyckliga lands bondfolk, icke ens under deleras: svåraste tider. ende, lyekliga ansigten, tindrend . ögon, ing I kra bat, som ifrigt trängde sig Ira utt bli bemärkt, ingen olikhet i klass såsom arrendaätoref; deras tjensttolk, landihandlare och dagakarlar; intet enda tecken till utgra grader på: den sociala skalan, icke ringaste spår till en lycklig och förnöjsam okunnig het; ieke.en: gång. bland de lifegna; ingen stolthet öfver deras husbondes mod och utseende; Och ändock tycktes han mig ega — ja jag vet att hån verkligen egde allt hvad som. erfordras. att väcka en sådan stolthet, om det funnits någon möjlighet deriill. Nej: De visade sig, der vi gingo fram bland dem; slöa, känslolösa och liknöjda. Visserli log man af sig mössan och lemnade liastigt rum för oss; men om de hade någon känsla i ringaste grad, så förstodo de mycket väl tt dölja den. Deras ans:gten voro i allmänhet välbildade och regelbundna, somliga till och med vackra. Arbetarne i fria luften voro bruna och svartnuskiga, men d5, som voro anställda på fabrikerna, bleka och gulaktiga. Hvad Jängd, benstomme. och muskler beträffade, tycktes de Vsra ganska väl utbildade. De ryska bönderua äro i sjelfva verket de vackraste i landet; många af dem äro mönster af. manliga former och skönhet. In sak öfverraskade mig såsom ganska anmärkningsvärd, deras tänders lysande hvithet och regelbundenhet. De voro i allmänhet så hvita som det renaste elfenberv och fullkomliga till formen. Detta til ves bruket att äta hårdt sröd: Mena o alla dessa kroppsliga förmåner, var deras ansigtsuttryck dumt, slött och tanklöst; enda uttryck jag hos en och annan kunde upptäcka, var list och misstroende. mn Taxeringen i bufvadsteden erti boviilningsförerdningen. ) (Forts. fr. gårdagsbl.) Catharina försaralings norra del. Pettersson C: C., mamsell, för utskänkt nya ning rår 20: Sundqvist A. C., traktörsenka 20: Hambn OC. W., viktualiehandlare 20: 95: Gyl:enpalm S. C., vinskänksenka Engström Fredrik, stadsmäklare FreaholmF. C., händelsbokhållare Lychou N., bankokommissarie atton C. H. J., grosshandlare Hane Robert Numa, sockerbagare 25: Norlund C. Fr... källarmästare (firma Lundberg Norlund) 150: Hertzer Fr. W., f. d. bokbindare 20: Bergenholtz G. C., mamsell 20: Stridsberg A. A., kammarskrifvare 28: Bieckborg R. W., kommendör i K. M:ts flotta 45: Ehrenelou von Adolf, kreditivkassör — 90: Netherwood C., bankokommissarie 65: Ekroth Th., löjtnant 30: Lauren C. F., krigsråd 5v: Herlitz J. Ms, ordinarie kammarskrifvare 21: Schlaaf P., skeppsklarerare 180: Olsson A. L., handelsbokhållare 20: Walien, Johan, minuthandlare 40: Blachet E. L., kammarskritvare 60: Hedberg Aug. handelsbokhållare 40: Schlytern Carl, kontrollör Röunqvist G., minuthandlare Noisböm Mauritz, minuthandlare Lind M. U., minuthandlare Wennerström Gustaf, minuthaudlare Nordvall C. A., handelsbokhållare Bordinghaus J. D., kommissionär Söderberg J. G., f. d. kofferdikapten IHörnvall A. G.. grosshandlare Söderberg H. G., f. d. sjökapten, direktör för bolaget Phoenix Angslupsbolaget Phcenix för7 ångslupar 100: Myrberg A. M.. collega scholze 20: 50. Baumgardt L. F., f. d. bruksegare 30: Groll ÅA. L., lärftskramhandlare 50: Onlin 5. G., utskänkningsföreståndare jemte hustrun, tillsammans Gröäs O., skomakarmästare. Settervall J. W., grosshandlare EE DA dito Nylen P. G, kofferdikapten Gyllencreutz C. F. T., destillator Beckman Fr. Th., sidenfabriksidkare Holmgren F. A.:, kryddkramhandlare Pettersson C. G., maskinist Borgman A., grossliandlare Runqvist A., minuthandlare Lundberg G. F., dito Österdahl G. V., is Giiltzan Rob, sluss Flodenberg H. C., kofterdikapten Ekman A. OC., skomakaremästareenka Toren F., bokhållare i statskontoret Janson A. G., byggmästare Palmqvist N. O., viktualiehandlare Zimmerman 8., syssloman Edman J. F., räkenskapsförare jemte i hustrun, tillsammans 20: Häggberg A. H., traktörsenka — 23: Orling C. G, Ppostexpeditör 27: Pettersson Joh. P. Fr., kofferdikapten 20: i Zetterhula OC. J. L., teaterförestandare 40: Pettersson A., handelsbokhål!lare 20: Lindström L. G., qvarnegare 30: ) Vi erinra att de här uppgifna siffrorna utvisa den bevillning efter andra artikeln, som blifvit af taxeringskomitn påförd de skattskyldige för arbete och kapital (således icke för fastighet.) Tillika böra vi nämna att, då bevillningen numera utgör en procent af inkomsten, kan man lätt utwäkna den inkomst, enhvar ansetts ega, genom att multiplicera beVilningabeloppet med 100. En bevillning af t.ex. 20 rdr förutsätter alltså en ink .mst at 2000 rdr, bevillning af 45 rdr en inkomst af 4500 rdr, bevillning af 100 rdr, eninkomst af 10,000 rdr 0. 8. V. KENT ÄRR hane Raa på Sr TA LS DDT ÄRRNRTANE ru ännu sof, till trots af det intyg om mot-s alsen, som hennes ögon gäfvo. Ett leende målade sig (eller rättare: en