Då kapten Jännischen i går middag med sin brigg N:r 2 skulle passera slussen, samlades en större folkmassa, som genom hurrarop och hotande utlåtelser gåfvo sitt missnöje tillkänna mot såväl kaptenen som frun och styrmannen. Enligt hvad vid i dag hållet polisförhör blifvit upplyst har någon handgriplighet eller något våta ej utöfvats under slussningen, men då fartyget kom ut ur slussen, kapades en lina och lossades en annan, så att fartyget a rundt och kom i drift. Ankare, som fälldes, fick snart fäste och förekom olyckshändelse i den trånga passagen. : . Folkmassan hade emellertid stannat qvar å kajen och en-mängd nyfikna snart ytterligare tillströmmat Sedan fartyget fått fäste, steg kaptenen i båt för att gå i land. Detta märktes af folkmassan, som under hurrarop skyndade fram och trängde in på kaptenen, som var på väg upp till gagn kontor, dervid han med ett tunnband erhöll ett slag i hufvudet som förorz, sakade ett skrubbsår. IFolkmassan, som alltmer och mer tilltog, hade stått qvar intill dess kaptenen åter kom ut. Ehuru han på sin väg ned till båten var omgifven af 6 konstaplar, rusade jernbäraren Gustaf Forsslind fram och tilldelade kaptenen en häftig knuff i ryggen. Poliskonstapeln Wesslund, hvilken först tillkommit, berättade nu att folkmassan under gg ry ifrigt ropat upp med käringen. Han hade, då kaptenen kom iland, icke kunnat närma sig honom emedan folkmassan trängt så hårdt inpå honom. Folket hade ropat: Här är bofven, smörj ska? han ha.Konstaplarne Hohl Hogert och Äsplund samt öfverkonstapeln Hjer ton hade snart tillkommit och lyckats förhindra ytterligare våldsamheter. Samtliga konstaplar förklarade att de kunde med ed bekräfta at OR RNE Forsslind knuffat kaptenen iryggen orsslind, som straxt efter tumultet arresterades var i dag inställd till polisförhör, der han be gtred angifvelsen. -Ynglingen Josef Robert Kjel! man, hvilken ifrigt deltog i hurrningen sam! togs i förvar, dömdes nu att för oljud böta 2 rdr 50 öre. Då kapten Jännisehen anmäldes vara säng liggande sjuk och bokhållaren Lublin) hvilker utöjvar konsulsbefattningen, älven anmäldes vars sjuk, uppsköts målet tills nästa måndag. ForssJind, som är en äldre karl, bad att få vistas i frifotroch gå hem till hustru och barn, mer hans begäran kunde ej bifallas: Tryckfrihetsmålet: skomakaren Feron contra Aftonbladet. I förgår förevar åter detta mål på rådhusrät tens sjette afdelning. Då det påropades, inställ de sig parterna, skomakaren Föron och magiste Sohlman, personligen, och inlemnade kärande: sitt slutpåstående. Som detta utgjordes af en vid lyftig skrift, tillsporde rättens ordförande magi ster S., om han önskade uppskof med målet, för att efter tagen del af skriftens innehåll deröfves förklara sig, eller om han genast vore beredd at! ingå i förklaring deröfvyer om skriften upplästes Härtill anmärkte magister 8. att han hade svår att afgöra detta på förhand innan han känd: skriftens innehåll, ehuruväl han trodde att in genting deri kunde förekomma, som påfordrad: någon vidlyftigare förklaring. Ordföranden tillkännagaf na att många andra mål för dagen påkallade domstolens handläggning, hvadan skri! tens uppläsande skulle förspilla mycken tid, och hemställde om ej magister S. för vinnande a tid ville i rättens förmak taga del af slutpåstå endet, för att deröfver genast sig yttra, hvarti) magister 5. förklarade sig villig, och fingo pa: terna af denna anledning på en stund afträda. då rätten under tiden företog ett annat mål til hanAläggning. Efter en stund förekallades parterna åter, då magister Sohlman, som genomläst den Fåronsk? skriften, förklarade sig beredd att genast ingå svaro Magister S. anförde hufvudsakliger följande: Hr rerons vidly ga skrift vände si; omkring 3:ne punkter, på hvilka hans argumer tation baserade sig. Den 1:sta anginge en af po liskommarien Tinggren afgifven rapportrörandde höga hyror, som åtskilliga personer, bcend: i de Feronska husen, betalade, och hvilken till lika ådagalade, att hr Feron sjelf utan mellarhand uthyrde rum åt cen af de liderliga qvins personerna. Denna rapport förklarade hr Föror vara falsk, alldenstund han genom bevis, tage ur poliskammarens diarium, förmenade sig kunn: styrkå att ingen dylik tapport dit blifvit ingif ven. Till besvarande häraf inle.: nade magiste; S. en embetsskrifvelse från polismästaren Ekströ mer, som upplästes, af innehäll, att poliskomis sarien Tinggren på polismästaren Ekströmers be fallning tagit reda på förhållandet och enligt po lismästarens tillsägelse direkte till honom inlem nat den ifrågavarande rapporten, som på begäran sedermera biilvit af polismästaren Åftontia dets redaktör tislställd; tillöggande magister 5 att denna rapport ej kunde frånkännas laglig gil tighet derföre att den direkte blifvit polismästa ren meddelad enligt hans ordres. Det 2:dra huf vudargomentet i den Feronska skriften ginge u på omer a de storartade reparationer-hr Få ron skulle vidtagit med de ifrågavarande husen hvarigenom -han ville framställa de byresbelop; dessa hus inbringåde såsom helt rimliga och ick:t betingade af någon i dessa hus bedrifven lö tighetsindnstri. Vid skriften fanns fogad en räk ning, uppgående till 252 rdr 26 öre, rörande re arationer verkställda i någotdera af husen iuru räkningen var obestyrkt, vore det mycke: möjligt och troligt att någon sådan reparatiot blifvit verkställd, hvilken ieke kan undvikas on ej hus skoia fullständigt förfalla och raseras men att icke några sådana reparationer eller ombyggnader blifvit företagna, som kunde flerdubbl: husens värde, det vore tillräckligt kändt för at: icke behöfva ytterligare konstateras, och en a: hyresvärden stegrad. brandförsäkring bevisar sådant fall icke heller någonting. Man behöfd. blott hänvisa hvar och en att taga någon kännedom om det tillstånd, hvari ae Feronska hu sen för närvarande befunne sig, hvilket ock bäs: vitsordades af de rättegångar hr Feron vore un derkastad med hyresgäster till följd af lägenhe ternas usla beskaftenhet. För det3:dje fortsatte h: Feron i sin nu ingifna skrift sitt påstående att ha alkid sökt förhyra sina I;genheter åt ordentlig folk, samt att han ej såsom hyresvärd kunde an ses tillräknelig, om någon gång undantagsvis ev och annan liderlig person der blifvit inhyst Med den stora mängd af liderlida personer, son enligt intygen från besigtningsbyrån haft bostad i hans hus, hade han icke haft något hyresaftal och om dessa personer vistats hos hans hyres gäster vore honom obekant, hvarjemte de Korte tiderna för deras bosättning derstädes tyckte: bevisa, att de af hans hyresgäster icke blifvi: betraktade såsom godt folk. Han hade gjor sitt bästa för att undvika sådant. I detta fal! hänvisade mag. 5. till sin förra förklaring, åbe ropande tillika den anmärkningsvärda omstän digheten att, sedan genom hr Fåeronseget föranstaltande denna; rättegång blifvit väckt och allmänna uppmärksamheten derigenom mer än förut kommit att fästas på dessa skandalösa för hållanden, hr Feron likväl ej deraf, lika litet som af det ingripande.från polismaktens sida. som flera gånger egt rum, funnit sig uppmanad att förotarma näman verklig. Ttenaenmcr I samar hag