Uti så väl krigsartiklar, tjenstgöringsocl underhållsreglementen m. ff. förekomma före skrifter. hvilka äro afsedda för kriget och krigs tillståndet. Under freden måste likväl då lämp liga delar efterlefvas. Att då berörde permissionssedlar icke är gällande med mindre vederbörande högste mi litärbefälhafvare på ön desamma underskrifva hvarvid deras behöflighet för hvarje fall kom mer att genom hans omdöme pröfvas, eller tilj följd af särskilda föreskrifter handläggas; så har man redan häri en borgen derför att miss bruk äro förebyggda. Wisby den 30 Juli 1862. H. Gyllenram. Militärbefälhafvare. Denna förklaring visar att beklagligen de nya militärbefälet bar samma oförmåga son den förra expeditionshafvanden att i skrif uttrycka sig begripligt. Den afgifna för klaringen är så dunkel, att vi trotsa hver som helst, utom möjligen författaren sjelf att riktigt förstå dess mening. Den erinra? om de delphiska orakelspråken, som också kunde tolkas på flerahanda sätt, och de enda som alldeles klart framgår af för klaringen är att den erfordrar en ny för klaring. För sin del har Gotlands Tidning gifvi åt förklaringen den tydningen, att den skulle mena att Gotlands nationalbeväring icke i fredstid skall vara fri att lemna sin ort utan permission af befälet. För vår del vilja vi, efter de uppgifter vi erhållit och meddelat, i det längsta afhålla oss från att tro det den nye militärbefälhafvaren hyser en sådan mening, som vore stridaude mot konventionen mellan regeringen och öns befolkning samt skulle på deunas militära del lägga ett odrägligt ok. Men af denna olika uppfattning finner man huru väl förklaringen, som sagdtär, behöfver en ytterligare förklaring. : Länsstyrelsernas första årsväxtberättelser. Från Westerbottens län (dat. den 12 Juli.) Väderleken var under förlidet års höst i allmänhet blid och för höstsädet passande med tillräckligt regn, och först i slutet af November månad föll snö till någon betydenhet, den der dock i December under storm och regn till stor del bortsmälte isynnerhet vid hafskusten och bildade på åkrar och lindor vattensamlingar. hvilka, då kylan åter inställde sig, tillfröso, till skada för höstsädet och gräsvallen. Under återstoden af vintern har nederbörden varit jemn och kylan temligen stark. I April månad bortsmälte snön, och med vårbete och sådd jordes början i medlet af Maj och fortsattes i Juni månad, hvarefter väderleken, med högst få undantag, varit torr, stormig och kall till första dagarne af denna månad, då regn i ymnighet började falla och hvarmed hittills fortfa rit, deraf växtligheten synbarligen uppfriskats och utsigterna för skörden något förbättrats. Förhållandet med de särskilda sädesslagen visar sig för närvarande ungefärligen sålunda: Höstsäde, bestående af så kallad vinterråg, af rotröta och frost skadad, befinnes i allmänhet SEE och lofvar fullt medelmåttig äring. . Vårråg, till mindre betydenhet odlad, är jemn och vacker, men ännu ej axgången. Blondsäd af korn och råg, korn, ortens hufvudsäde, samt hafre, föga odlad, hafva efter regnet tagit sig i växtlighet ochgifva för närvarande hopp om medelmåttig afkastning. Lin och hampa såddes så sent att brådden deraf nu först blifvit synliga. Trindsäd; såsom ärter och bönor, odlas hufvudsakligen i trädgårdar och är beroende af den skötsel densamma der egnas. Jordfrukter, såsom potates, rofvor och kålrötter, deraf potates odlas allmänt, men rötter och rofvor i mindre mån, hafva nyligen skjutit kål, som visar sig frisk. Fodercäzterna. Gräsmask har i flera socknar af länet anställt stor förödelse å ängarne; hvadan todertillgången troligen kommer att vida understiga medelmåttan, ehuru nya och frodiga lindor lofva god afkastning. Från Wester Norrlands län (dat. den 17 Juli): Efter en i allmänhet blid vinter, med mindre snö än be och utsigt till tidig vår, som likväl länge fördröjdes, började vårbruket i början af Måj och fortgick under gynnande väderlek till början af Juni; och ehuru, efter denna tid, en med få afbrott ihållande kylig väderlek varit rådande och regn i ovanlig myckenhet fallit, företer dock årsväxten följande gynnsamma förhållande: Hvete, som endast till ringare del odlas, synes komma att gifva god skörd, derest tjenlig väderiek hädanefter inträffar. Råg, som under vacker väderlek sistlidne höst utsåddes, är i allmänhet frodig och lofvar att gifva god skörd. Korn, ortens hufvudsäde, är ganska lofvande och har på många ställen börjat skjuta ax. Blandsäd, hafre och ärter gifva äfven förhoppning om god skörd. Potatis och andra rotfrukter äro ännu föga försigsOmna. Lin och hampa. Utsädetaf dessa växter är jemnt och vackert uppkommet; Gräsvärxten är 1 allmänhet god och lofvari sydligare delårne af länet, äfvensom i Fjall-socknarne, ymnig skörd; men i medlersta delarna af änet har den på många ställen lidit af mask och 8. k. svallbränna. Från Westmanlands län (dat. den 17 Juli): Under en fortiarande, särdeles gynnsam väderlek verkställdes förlidet år höstsädet vid den vanliga tiden. Det uppnådde sålunda, före köldens inträdandeen ganska stark växt, hvilk n ock fullkomligt skyddades under påföljande vinter, då jorden varit jemnt tillfrusen och snöberäckt. Den blida och gynnande väderleken under våren har jemväl haft ett fördelaktigt inflyiande såväl på höstsädet, som det då nysådda, och man hade således vid början af sommaren le bästa utsigter för en i allo god skörd af både sädoch foderväxter, Den under sednare delen ;f Juni och förra hälften af innevarande månad shåHande reghiga och äfven tidtals. kyliga vä erleken har visserligen menligt inverkat på vlomnin; för höstsädet och ätven till stor del : allmänhet fördröjt sädens matning. och mog:ad; men under förhoppning af en mera7gynnim väderlek under den återstående sorimaren .utina utsigtersa ännu, så i ena som andra at endet, allmännast anses lofvande. äflende hvarje sädesslag särskildt, uppgif: t pulvudss A n redanföre ningen på flera St CUssTäs.