STOCKHOLM den 11 Juli, Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 7 Juli. Under de sista fjorton dagarnes stillhet, hvarunder partierna rustade sig till den förestående striden om militärbudgeten, utgjordes den bästa artikeln i våra tidningar af ett träsnitt i Kladderadatsch, hvilket ypperligt karakteriserade vårt sändebud i Paris, hr von Bismarck-Schönhausen. Det är en scen ur Faust. Hr von Bismarck sofver, och kejsar Napoleon i Mufistofeles skepnad sträcker ut handen öfver honom och säger: Du bist noch nicht der Mann den Teufel festzuhalten. Umgaukelt ihn mit Truggestalten! .. Slumraren kringsväfvas af genier, demoAer och tomter, som invagga honom i drömmar med emblemer af den preussisk-franska alliansen. En elfva, hvars kostym påminner om de parisiska maskeradbalerna, bär hr v. Bismarcks biografi i Journal des Dåebatsinvirkad på fållen af den korta klädvingen. Rå afstånd ser man ett monument, som framställer hr v. Bismarck såsom bildstod. Sådan är den qvicka Kladderadatschs verk ligen lyckade karrikatyr, hvilken icke behöfver någon vidare förklaring för edra läsare, som torde erinra sig mina yttranden i eti föregående bref om hr vy. Bismarcks fantastiska förhoppningar. För att tala allvarsamt, så står den preus sisk-franska alliansen ännu i vida fältet. Den kommer att ännu låta vänta på sig. Men de båda regeringarne börja verkligen på ett märkbart sätt närma sig hvarandra. Franske sändebudet i Berlin hr Latour dAuvergne eger ett obestridligt inflytande. Han har genomdrifvit, att handelsfördraget emellan Frankrikeoch Preussen, i brist på tullföreningsregeringarnes snara samtycke, kommer att kanske redan under denna månad särskildt undertecknas, med öppen lemnad rätt för de öfriga regeringarne attsedermera underteckna det. Flera föreskrifteri fördraget, såsom: transitoförhållandena, öfverenskommelsen om sjöfarten m. m., med ett ord allt som ej innebär en förändring af tulitaxan, kan genast träda i kraft. Modifikationerna i denna sistnämnda komma väl att först efter tullföreningsfördragens tilländalöpande i Januari 1866 blifva gällande, men Preussen har för sin del bundit sig. Flera regeringar, såsom t. ex. Sachsen, de thäringska hertigdömena. Oldenburg och några flera, skola sannolikt genast tillsammans med Preussen underteckna fördraget. : Hvad beträffar de öfriga tullföreniogsregeringarne, hvilka bilda de så kallade wärzburgarnes bekanta grupp, så hade de nyligen en sammankomst i Minchen, för att öfverenskomma om en förklaring i pro tektionistisk anda till Preussen. Men man kom der icke till något resultat, ty de särskilda medlemmarne i skyddstullslägret hö stridiga intressen: de veta så der temligen. hvad de icke vilja, men deremot äro vedersakarne af en tidsenlig och liberal reform a! tulltaxan vanligen villrådiga om huru de skola formelt sammanfatta hvad de vilja. Icke heller vilja de binda sig för framtiden. Man vet ganska väl på den sidan att eti definitivt afvisande af det fransk-tyska handelsfördraget med tiden skulle ha utträdandet ur tullföreningen till följd, och innan Baiern och Wirtemherg besluta sig för detta vigtiga steg skola de nog besinna sig. Den stora betydelsen af att fördraget tills vidare undertecknas ensamt af Preussen och Frank rike ligger oekså deri, att hvarje stat, som ej biträder fördraget, derigenom utträder ur tullföreningen från år 1866. Båkom wärzburgarne står, såsom man vet. Österrike i striden mot fördraget; men likväl mera af politissa än af nationalekonomisk: skäl. Itt telegram från Wien utspred f.n några dagar sedan den löjliga underrättelsen att de österrikiska affärsmännen skull ett möte högtidligen ha tillkännagifvi sin åsigt, att Österrikes inträde i tullföre ningen vore önskvärdt. För en så orim!it dumhet borde man sannerligen icke ha an litat den elektriska gnistan. Österrikes in träde i tullföreningen kan visserligen varr önskvärdt för Österrike; men tullföreninger skall veta att taga sig till vara för dett: kompaniskap. Österrikes komiska anspråk att enligt 1553 års Februari-fördrag kunnt förhindra tullföreningen från allt framåtskri dande, från hvarje reform, ja till och med från hvarje öfverenskommelse med främmande makter, hvartill Österrike ej funne för godt att samtycka, kan aldrig vinn: gehör. Detta är i största korthet den nuvarande slåndpunkten för den vigtiga frågan om handelsfördraget i Tyskland. Jag hår dest hellre ansett mig böra yttra några ord här om, som det, enligt underrättelser från Stock holm, äfven skall vara fråga om ett han, delsfördrag mellan. Sverge och Frankrike Det tyckes således varakejsar Napoleon: afsigt att på hela kontinenten inom en ickt aflägsen tid åvägabringa en så mycket sor möjligt likartad tulltaxereform i stor skala. Hvad våra inre angelägenheter beträffar så har tillförordnade polispresidenten Win ters plötsliga afsked isynnerhet upptagit der allmänna uppmärksamheten under sista vec kan. Han var den sista qvarlefvan af de nya menskliga tidskiftet, om man så får ut trycka sig. Af regentskapet och det derpö et BYAR — SIN 2 erna va fr RNE SR a LR