DEUURIIDILA 00 EE MNåj. Bref från Nordamerikanska krigsteatern. ) (Från Aftonbladets korrespondent.) Den 16 April 1862. Sedan de konfedererade förlorat fästena Donelson och Henry samt bataljerna vid Pea Rridge iArkansas och New-Madrid i Missouri, till följd hvaraf de nödgades utrymma Kentucky och nära nog hela Tennessee, samlade de under generalerna A. Johnston och Beauregard vid staden Corinth i Mississippi så stor truppstyrka som kunde hopskrapas för att hindra unionsgeneralerna Buell och Grant att från Savannah i Tennessee intränga uti staterna Mississippi eller Alabåma. Ön n:o 10 uti Mississippi floden, på gränsen af Kentucky och Tennessee, hade äfven blifvit starkt befästad. hvarigenom man trodde en gräns vara sat för unionskanonbåtarnes vidare passage ut för floden. Efter ett långvarigt bombarde ment nödgades de konfedererade å nyss nämnda ö kapitulera den 7 April, lemnande ett ej obetydli :t ammunitionsoch vapenföråd jemte 600 man som fångar. Samma dag anföllo generalerna Johnston och Beauregard de vid Pittsburg, nära det ställe der staterna Tennessee, Alabama och Mississippi sammanstöta, stående unionstrupper under general Grant, hvars armå, oaktadt ett tappert motstånd, troligen skulle blifvit sprängd om ej på morgonen den neral Buell med sin armåkår och några anonbåtar på Tennessee-floden kommit till general Grants understöd. De kon federerade insågo väl, att om de blefvo slagna här, de ej skulle kunna göra något vidare motstånd mot unionsarmåens inträngande uti Mississippi och Alabama, hvarföre de äfven stridde med utmärkt tapperhet och i ovanligt god ordning samt lyckades äfven eröfra flera fältbatterier, hvilka dock snart återtogos. Tvifvelsutan hade segern stannat å de konfedererades sida, om ej kanonbåtarne på Tennessee-floden medelst en häftig bomkastning tvungit dem att oupphörligi förändra anfallsplanen. General Buell har emeilertid äran af segefn, som likvisst kostade omkring 4000 sårade och döda samt 2000 fångna. De konfedererade anses ha förlo. rat, utom general Johnston, nära 6000 man sårade eller döda. Sedan secessionist-generalen E. Johnston ett mästerligt sätt evacuerat Manassas och Centerville, der han legat i öfver 8 månader och väntat ett anfall af general MClellans armå, har kriget i Virginien fått en helt annan riktning. General MClellan. som nu ändtligen ansåg tiden vara inne at! röra sina trupper från deras så länge innehafda beqväma vinterqvarter vid Potomac. har tillsvidare nedlagt äfven befälet öfver Förenta Staternas alla armåer, hvilka nu stå direkt under krigsministern, men bibehäller kommandot öfver den så kallade Potomac-armen, som. blifvit indelad uti fem armåkårer under generalerna Banks, MDowell. Sumner, Keyes och Heintzelman. Manassas och Centerville togosi besittning af MClel. lan utan att ett skottlossades, och med icke ringa förvåning fann man, att de som nästan ointagliga ansedda förskansningarne omkring Centerville endast varit bestyckade med utj embrasurerna anbragta målade trästycken, liknande kanoner. Då nn MClellan låtit den konfedererade armån helskinnad slippa undan från Manassas, gafs för honom ej någon annan utväg öppen att reparera sin förseelse än att med en del af sina trupper gå till fästet Monroe, för att derifrån, genom halfön som bildas af Jamesoch York-floderna, marschera på Richmond. Härtill användas Heintzelmans, Keyes och Sumners armekäårer, utgörande en sammanlagd styrka af omkring 70,060 man. Generalerna Banks och M Dowell qvarlemnades, den förre ati från Harpers Ferry öfver Winchester, hvar est han den 23 Mars vann en icke obetydlig seger öfver de konfedererade, och Strassburg intränga i mellersta delen af Virginien. samt den sednare att från Manassas opererc mot floden Rappuhanock, bakom hvilken vid redriksburg och Gordonsville man förmolar att en del af Manassasarmån fattat posto BDå general MClellan embarkerade mec sina tre armekårer till fästningen Monroe. kunde han ej drömma om annat än att generalerna Banks och MDowell skulle qvarstå under hans befäl, för att gilva sammanhang åt operarionerna af de tre armeerna Virginien. MClellan hade knappast hunnit lemna Washington förrän MDowells och Banks politiska anhängare i senaten ocl kongressen började af alla krafter arbete på att förskaffa dessa sina skyddslingar et oberoende befäl och lyckades häruti så väl, at: två nya militärdepartementer skapades med dessa generaler såsom befälhafvare. Detta. jemte mycket annat, visar att det arbetar ifrigt på MClellans störtande, hvartill abolitionistpartiet äfven lånar alla sina krafter. Detta partis önskan är att få Fremont insatt i MClellans ställe, och det har till en början lyckats förskaffa honom befälet öfver ett nytt departement, kalladt Bergsdepartementet, omfaltande bergstrakterna i Vestra Virginien. R På samma ställe utanför den gamla staden Yorktown der 1781 under frihetskrigei general Washington, i förening med er fransk arme under general Rochambeau. belägrade den då uti staden kommende rande engelske generalen lord Cornwallis hvilken belägring, som bekant, slutades dermed att den sednare nödgades sträcka vapen, står nu general MClellan, färdig at: anfalla den starkt befästade och af genera Johnston väl försvarade staden. Då MClellans armå anlände till Fort Monroe stod ::!