b En mil med 12 E:s skenor. å 1 8,640 centner skenor å 8 rdr ...... .. 69,120: — , 16.200 tvärstockar å. 97,1 öre ... 15,730: 20. . 1.800 tvärstockar å 1 rdr 27,5 öre —2,295: — :79,200 skenspik : 308,88 centner å ji dlirdri..s.: ENBART 4,327: AN. 3,600 par skarfjern OCR LÖVÅE arneman Grreteikl or 3,144: 96. 14,400 bultar 53,28 centner å TOT ense ra tatrpet a ror 0 1,092: 2. 4 3,600 bottenplåtar -128,16 centI DerA 13 TÅR viner eisernrnen RN . 1,666: 8 i Summa rdr 97,372: 80. i En mil med 15 E:s skenor. : 10,800 centner skenor å8rdr... ..... 86,400: — : 10,762 tvärstockarå 97,1 öre .. ..... 10,449: 90. i 1,238 tvärstockar å1 rdr 27,5 öre .. — 1,578: 45. 52,952 skensplk — 206,51 centner å Summa rdr 106.289: 43. Kostnaden för en öfverbyggnad med 15 T:s ; skenor uppgår således till Sö rdr 63 öre mera än den med 12 4:s skenor. i Beträffande skilnaden i underhållskostnad, så : inbesparas för öfverbyggnaden med 12 E:s skenor en årlig ränta å 5 4 å 8916: 63, som gör : 445 rdr 83 öre. Deremot måste .. af 6000 tvärtockar årligen till följd af röta utbytas mot nya, :som efter 97,1 öre pr styck görrdr... 728: 25. samt arbetskostnaden för omläggningen : af 750 tvärstockar å 15 öre pr styck 112: 50. 1 AA TON onnensesen ig everärrn msn tänker 2,897: 14. i 2476 par skarfjern — 205,0 centMer Öhrn svt one trnå 2,665: — i 9,904 bultar — 54,97 centner å 20.5 TT: ner ro rr ESR . 1.126: 88. i 2,476 bottenplåtar :—90,62 cent1. her å lö xdromde nine 1.178: 6 i i j Skilnaden mellan dessa två summor eller 394 ; rår 92 öre angifver således huru mycket en öfi verbyggnad med 12 ?:s skenor kostar i årligt under håll mera än en öfverbyggnad med 15 4;s ; skenor. hvilken sednare bör således få företrädet. På dessa skenor kunna ångvagnar begagI nas som väga 420 centner. i Ballastens bredd är 10,0 fot, hvarvid tvärstoc; karnes ändar komma att ligga 1,2 fot innanför ; gruskanten. z ) Ballastens tjocklek kan, då ångvagnarne icke : väga mer än 420 centner, och då hastigheten i för persontågen icke öfverstiger 2, mil samt i för godstågen 1,5 mil i timmen, vara tillräcklig med 1,0 fot. Erfarenheten på såväl Norbergs som De jernvägar har visat att denna tjocklek är tillräcklig, som ytterligare styrkes deraf att på Gefle—Dala jernväg, med 20,4 7:s ; skenor, är ballasten endast 1, fot tjock, oakjtadt ångvagnarne derstädes, som hafva 928 qv.; fot eldyta, väga mera än statens ångvagnar, hvilkas vigt är 529 centner och eldyta 896 qv.fot. Skenorna på stambanorna väga 21,5 pr fot. : Banvallens bredd är 15,0 fot, då en berm af 1,0 fots bredd lemnas på hvardera sidan om ba.lasten. I bergskärningar är bottenbredden16,0 fot och i jordskärningar -— 23,0 fot. Dessa dimensioner äro fu!lt tillräckliga för en bana med 4,83 fots spårvidd, ty då i jemförelse med en 4,0 fots bana hastigheten icke blir större och ångvagnarnes vigt ökas med endast 100 centner, så finnes icke någon giltig orsak hvarföre banans dimensioner och öfverbyggnad be höfva så öfver höfvan förstoras derföre attspårvidden förökas med 8,3 tum eller 7,3 tum, om man jemför med Söderhamns och Hudiksvalls jernvägar. Såsom en allmän regel utan undantag kan antagas, att öfverbyggnadens styrka bör. beslämmas efter ängragnarnes vigt och farhastighet samt att s-årviddens storlek betingas af det utrymme ångvagnarne erfordra för att med den fastställda vigten få en god konstruktion. Man må icke tro att jernvägarne, som äro en af menniskosnillets vackraste triumfer, saknar vetenskapliga grader, som efter behag och suga kunna antagas eller förkastas. Då farhastigheten skall uppdrifvas till 4,5 å 5.0 mil i timmen erfordras starka och följaktligen tunga ångvagnar, som betinga en jemförelsevis stark öfverbyggnad. Statens jernvägar äro byggda för denna hastighet, som för bibanor dock torde vara helt och hållet öfverflödig; och i sammanhang dermed försvinner äfven behof: vet att göra dessa bibanors öfverbyggnad lika stark som stambanornas. En redogörelse för dessa sednares Dggrade sätt torde här vara på sin plats att meddela. Skenorna väga 62 eng. pr yard 21,5 sv. E.pr sv. fot. Angvagnarne väga 529 centner, fördelade på 6 hjul, och hafva en eldyta af 896 qv.-fot. Minst 100 centner torde hvila på hvartdera af de tyngst belastade hjulen. En godsvagn, som lastar 160 centner, väger 92 å 98 centner. En passagerarevagn med tre afdelningar väger 134 å 140 centner. R Tfortockarnes längd är 9,0 fot och afstånd ,0 fot. Ballastens bredd är 11,0 fot och tjocklek på sidorna 2,0 samt på midten 1, fot. Banvallens bredd är 20,0 fot. Med kännedom af de första begreppen i mekaniken inses lätteligen att en ångvagn, som spe 529 centner och hvars hastighet är 4,5 mil, skall på en jernvägs öfverbyggnad utöfva en större påkänning än en ångvagn, som med 420 centners vigt gör 2 mil i timmen. -Produkten af massan och hastigheten kan tjena såsom mått på den kraft, hvarmed öfverbyggnaden åverkas. I ena fallet har man 4,3 . 529 —2380;5 och i det andra 2.420 —840. Skilnaden är för stor för att undgå uppmärksamhet vid bestämmandet af öfverbyggnadens styrka, och det är derföre som skenorna på stambanorna fått en vigt af 21,5-E. . Ett nära till hands liggande exempel kan närmare belysa denna fråga. ; Den, som går på en svigtande gungbräda och lämpar sina steg efter brädans svigtningar, märker föga stötarne mellan brädan och fötterna. Men i samma mån man ökar hastigheten, d. v. s. alt hvarje stegs tagande ej erfordrar så lång tid som en svigtning på gungbridan, skall en starkare återverkan förmärkas mellan brädan och I fötterna. På samma sätt förhåller det sig på en jernväg, hvars öfverbyggnad bör och måste vara J elastisk, ty då skenan böjts af ett framrullande l hjul och skenan icke hunrit återtaga sitt nor :ala läge före nästa hjuls inträftande, så stöter detta hjul mot den vibrerande skenan, hvarigenom RER en stöt mellan skenan och hju ict, och följaktligen äfven en kraftförlust. Detta iörekommes antingen genom att minska hastigheten eller också genom att öka öfverbyggnadens styrk Den mindre hastigheten är att föredra1, emedan en betydlig besparing i anläggnings kostnad derigenom vinnes. Tvärstoc-artne, som äro 9,0 fot långa och slag i ur 7,5 tums timmer, erbjuda för de tyngre igvagnarne en större bäryta, än som är behöf-; för mindre tunoa ånevagnar.