STOCKHOLM den 7? Maj. Bref från Ryssland. (Från Aftonbladets korrespondent.) E Petersburg d. 26 April. Det stora uppseende, som de Twerska godsegarnes sak allmänt väckt, äfven i utlandet, har föranlåtit mig att förskaffa mig både den adress till kejsaren, som vid adelns församling i Twer undertecknades af 118 medlemmar, och äfven det protokoll, som sedan föranledde de tretton fredsdomarnes arrestering. Svårigheterna att här erhålla dylika dokumenter äro ingalunda ringa. Adressen i ordagrann öfversättning lyder sålunda: Kejserliga Moej:t, allernådigste herre! tTwerska adeln, som för första gången samlats efter emanerandet af lagen af den 19 Februari 1861, helsar den ryska czaren. hvilken företagit sig att genomföra böndernas emancipation och utrotandet af all orätt. Twerska adeln förklarar högtidlig. alt! den uppriktigt delar Eders Moj:ts goda af sigter och att den är färdig att följa Eders Maj:ts spår till befordrande af ryska folkets välfärd. Till bevis på vårt fulla förtroende till Eders Maj:ts person besluta vi oss att till Eder nådiga pröfaing framlägga en upp riktig framställning af vära åsigter, utan smicker eller förhemligande. Manifestet af den 19 Februari, som förklarat folket fritt, har visserligen något förbättrat böndernas materiella tillstånd, men tillintetgör ingalunda alla de laglösh-ter. hvilka lifegenskapen alstrat. Folkets sunda förnuft kan icke förlika den af Eders Maj: förkunnade friheten med de: existerande. bindande förpligtelserna emot godsegarne och med den konstlade fördelningen i stånd. Folket begriper, att det med tiden väl kan bli befriadt från tvångsarbetet, men att det för evigt ser sig förpligtadt att betala Obrok och att förblifva i godsegarnes våld, ehuru under namn af fredsdomare. Eders Maj:t! Vi erkänna uppriktigt att vi sjelfva icke begripa denna förordning. cEtt så kolossalt missförstånd måste förorsaka en ändlös oreda i hela samhället och hota hela riket med förderf. gövad hindrar väl att skingra detta missrstånd ! Vi se i skyldigheten att åt bönderna afträda vår egande jord ej allenast icke något brott mot våra rättigheter, utan anse et till och med såsom det enda medlet att trygga landets lugn och våra egna förmö genhetsintressen. Men vi bönfalla att detta måtte oförtöfvadt blifva satt i verket medelst rikets allmänna, gemensamma krafter. utan ait lägga hela bördan uteslutande på bönderna, hvilka minst af alla äro vållande till lifegenskapens tillvaro. Adeln har hittills på grund af sina ståndsföreträden varit frikallad från största delen af de hufvudsakligaste bevillningarne oct afgifterna till kronan. Eders Maj:t! Viräkna det såsom en blodig synd att njuta al alla samhällets fördelar på de andra samhällsklassernas bekostnad. Det är en orättvis tingens ordning, att den fattige betalar en rubel och den rike icke ens en kopek. Sådant kunde tålas under lifegenskapen. men nu framställer det oss såsom för fäderneslandet fullkomligt gagnlösa lättingar. Vi vilja icke längre draga fördel af dessa skymf liga rättigheter och kunna ej taga på os: ansvaret lör deras vidare fortfarande. Underdånigst anhåila vi derföre hos Eders Maj:t att oss måtte tillåtas att deltaga i rikets skatter och bevillningar i proportion a; hvars och ens förmögenhet. Utom förmögenhetsprivilegierna åtnjuts vi äfven uteslutande rättighet att välja dem som skola döma öfver bönderna. För närvarande anse vi denna undantsgsrättighe: såsom en olaglighet och bedja att denna rätt äfven må tilldelas de andra stånden. Allernådigste Kejsare! Vi äro fullt och fast öfvertygade att E. M. önskar Ryssland: väl, och derföre anse vi det såsom en helig att öppet uttala att emellan oss och 2. Maj:ts regering exi-terar ett besynnerligt missförstånd, hvilket hindrar utförandet a! E. Maj:ts välvilliga afsigter. 4I stället för att verkliggöra den af Eder åt ryska folket lofvade friheten hafva de höga embetsmännen uppfunnit den temporära lifegenskapen, hvilken är odräglig både för bönderna och godsegarna. I stället för att med maktspråk och på en gång hafvc förvandlat de lifegne till jordegare, hafva de uppfunnit ett system af ömsesidig, godvillig ötverenskommelse, som nu hotar at ruinera både bönder och ALT Nu an: se de för nödvä :digt att bibehålla adelspri vilegierna, då deremot vi, som mer än all andra äro deri intresserade, önska att sc dem afskaffade. Denna allmäana osämj: bevisar alhabäst att de reformer, hvilke al den mest trängande nödvändighet erfor dras, ej kunna på byråkratisk väg utföras Vi åtaga oss ingalunda att tala i folket: namn, ehuru vi stå detta närm re, men vi äro öfvertygade att välvilja ensam är otill räcklig, ej allenast då det gäller att upp fylla, utan älven att angifva folkets behof. Vi äro öfvertygade att alla reformer för lifva gagnlösa just derföre att de företa gas utan folkets vetskap och rådslag. Sammankallandet af deputerade från hela dei ska riket utgör nu enda medlet att afgöre alla de frågor, hvilka äro väckta, men icke afejorda genom manifestet af den 19 Febr. tDå vi underdånigst framställa denna be