TIRETGISR SSL BAR UR AESSONR AR SEe a Ott KS TREREAEE USAS ERE för och emot. Hr ScHwAN förmälde sig vara en bland dem som undertecknat den af föregående talare antydda inbjudningen till frih. E., men trodde ej att i densamma stod att man instämde i frih. EE förslag, utan blott att man intresserade sig för en sammanbindning, och hade talaren för sin del ej uppfattat inbjudningen annorlunda än såsom uttryckande en önskan attfaå höra frih. Erieson utveckla sin plan och att blifva i tillfälle mot den göra anmärkningar. Hr ScHARTAU bad att få nämna, att äfven han sett en sådan inbjudningslista och att han fattat dess innehåll på samma sätt som hr Hjerta. Sedan.-derpå denna preliminära diskussion förklarats slutad; uppmanade ordföranden de närvarande att yttra sig rörande det egentliga öfverläggningsämnet. En paus uppstod dervid, under hvilken mgen af de tillstädesvarande syntes benägen att öppna öfverläggningen. Slutligen begärdes ordet af : Mag. SoHLMAN, som eftersom ingen tycktes hågad att yttra sig i ämnet, anhöll att med några ord få söka framkalla en diskussion. Talaren ville här alls icke uttala någon opinion i ämnet såsom publicist; ty för ett uttalande ur den synpunkten måste det komma i fråga att taga i betraktande en hop omständigheter som här låge utom diskussionsämnet, såsom å ena sidan, om staten hade råd till det ifrågavarande anslaget eller om det med större nytta för det gilmönna kunde användas på annat håll, samt andra sidan huruvida icke det allmänna (oafsedt fördelarne eller. olägenheterna för hufvudstaden) kunde ha något stort gagn af sammanbindningsbanan, t. ex. i militäriskt hänseende. Täålareri ville uteslutande yttra sig såsom StockHKölmsBorgare, för ögonblicket tänka sig saken endäst ur Stockholmsk synpunkt och supponera, att ansläget till sammanbindningsbanan, sådan den nu är projekterad, vore af staten erbjudet för så vidt Stockholm ansåge denna bana för sig vara af stort gagn. Afven under en sådan supposition ansåge talaren att saken opåsedt icke borde betraktas såsom alldeles klar, utan att det funnes många som ansåge, att man borde noga väga fördelar och olägenheter emot hvarandra öchK att man, om sådant skedde utan ifver och Passion, lätt kunde vara tveksam. Under förutsättning, att det funnes många som ville framställa och närmare utveckla. 1ördelarne, om anning dertill gåfves,. ville talaren, för att framkalla. diskussion; egna förslaget en kort kritik ur Stockholmsk synpunkt och dervid framhålla de olägenheter, som allmännast anmärkas emöt förslaget. Talaren trodde, att nästan alla, som hysa några betänkligheter i detta fall, icke önska någonting hellre än att bli öfvertygade om deras grundlöshet. Hvad först anginge de påpekade fördelarne af banan, så sväfvade man temligen allmänt i en viss oklarhet derom, hvari de egentligen skulle bestå. Då banan skulle vara en sammanbindningsbana, så måste many för att en sådan an: Pg one TER R större mån skulle vara till gagn tänka sig en betydlig trasitotråfik genom Stockholm af varor och personer. Talaren hade förgäfves hos förslagets varmaste målsmän, hos en mängd affärsmän samt tulltjenstemän sökt få någon oda eg hvad det skulle vara för slags varor som. skulle 1: ras transito genom Stockholm, tills slutligen en entusiastisk RAR og REA upplyst honom; att det skulle vara utländska specerier, som från Göteborg skulle föras till Upsala genom Stockholm. vad transitopassagerarne anginge, så hade man talat om en hop resande till och från Upsala; men äfven om man kunde förutsätta att ett hundratal af studenter: vid jultiden på den vägen besökte hembygden och dervid skydde Stockholm; såsom pesten, så att de försmådde att der uppehålla sig det allraringaste, så skulle den persontrafiken icke bli mycket att tala om. Man har äfven talat om vigten för passagerare, som endast ämna sig till Stockholm, att a denna sammanbindningsbana kunna färdas ångt in i Stockholm; men då få resande torde vilja stanna just vid Klara sjö, måste de flesta ändock begagna en droschka från bangården, hvilken kostar lika mycket antingen man har en bit längre eller kortare väg att färdas. Afgiften för forslingen på sammanbindningsbanan skulle utan tvifvel äfven bli ganska dyr, om den skulle stå i någon proportion till anläggningskostnaden. Hvad tillförseln af matvaror för Stockholms konsumtion skulle vinna genom denna sammanbindningsbana ansåge mången vara så obetydligt att. det OR förtjenade nämnas, då hufvudstaden i väsentlig mån provianteras från sjösidorna och isynnerhet då det vore fara värdt att sjelfva sammanbindningsbanan med dess spårledningar skulle kunna om icke förstöra, åtminston2 störa och hämma trafiken på några af de förnämsta tillförselsoch saluplatserna och man sålunda möjligen för en fågel i skogen skulle släppa tio som man hade i inden Bland olägenheterna kunde nämnas, att anläggningen otvifvelaktigt skulle bli något ful och vanprydande för hufvudstaden. Bron från jernvågen till Kött-torget skulle komma att gå i en långt mera sned direktion än man kan tro vid en blick på kartan, såsom hvar och en lätt kan öfvertyga sig, som från hörnet af det Cederlundska huset betraktar viken och stränderna; jernvägsstaketerna öfver en del af Munkbrohamnen och isynnerhet öfver hela främre delen af Riddarholmen skulle icke taga sig särdeles väl ut, liksom den sneda bron öfver Riddarholmskänalen icke heller gerna kunde bli någon prydnad. Den värsta olägenheten, som man kunde tänka sig af sammanbindningsbanan uti den riktning, som nu är projekterad, vore om den skulle i väsentlig mån förstöra. Stockhoms vigtiga Mälarehamn.. Bron med RE EN bank skulle otvifvelaktigt komma att på ett hindersamt sätt belamra den inre delen af Riddarefjärden och vålla uppskof och svårigheter för de fartyg, som ville lägga till vid Kornhamn eller passera slussen, hvilka sednares antal understundom på en enda dag kan vara högst betydlig, Omedelbart innanför brons ena ända är den 8. k. Örebrohamnen, der nu en hel mängd lastångare ha sin plats, hvilka på den smala rymden emellan bron och denna strand icke skulle kunna få någon plats, liksom äfven en betydlig hamnplats skulle gå bort ne båda sidorna om broöppningen, för så vidt fartygen obehindradt skulle kunna passera denna. Huru fartygen vid Flugmöteshamnen föröfrigt skulle kunna ha sina landgångar och lossa: sina laster omedelbart invid en jernväg, der spi förespeglingarne, en mängd träner dagligen:skulle komma att gå fram, vore svårt att rätt kunna fatta. Vid Röda bodarne skulle bron med de många spårledningar, som såmära bangården måste genast utgrena sig, till väsentlig del förstöra den vigtiga tegeloch höhamnen och så väl vid Flugmötet och Munkbron som vid Riddarholmsbron skulle jernbanan komma att betydligt hämma trafiken och kunde äfven komma att, då den löpte fram genom så trafikerade trakter, framkalla många olyckshändelser. Man har mycket talat om de ringa expropriationskostnader, som -för denpa bananläggning skulle :behöfvas. Talaren hyste också det oimskränktaste förtroende till öfverste Ericsons beräkningar i afseende på alla -kostiader; men man borde taga i betraktande, att sedan banan väl. en gång blifvit efter denna plan färdig; skulle troligen en mingd expropriationer ifrågakomma. t. ex. af det Keyserska huset och andra te RT TR ÖRE MR ot ÖR OG NE EO tt ot KTL JR -—L I fr Fr JR, ft rd Uf UNGA fr bin ok PT a 2 Lf 23 —— AA 0 a