Av ere ae Arte nan j farenheten gifna lärdomarne kunna visa var ändamålsenliga och för oss möjliga att an skaffa. ; Sedan dess ha vi varit i tillfälle omför mäla huru en rörelse i alldeles enahand: riktning redan börjat i flera andra länder Särskilt ha vi omförmält den debatt, son nyligen egde fum i engelska underhuset me Janledning af ett förslag att inställa arbeten; på de under edt varande dyrbar: Jflästena vid Spithead. åra läsare erinri sig af vår redogörelse, att alla regeringe icke tillhörande ledamöter af parlamentet bvilka yttrade sig i ämnet, voro af den åsigt Jatt alla vidare utgifter för dessa fästen vor bortkastade penningar; men att ett par med !emmar af styrelsen, hvilka jemväl yttradi sig, förklarade att något inställande af ar betena vid Spithead icke komme i frågs Joch att de trodde fästena der blifva af gagr äfven efter den inträffade revolutionen i af seende på sjövapnet, alldenstund de, rege ringsledamöterna, voro öfvertygade, att ar tillerivetenskapen skulle uppfinna kanone: af sådan kraft, att de kulle genomtränge pansarskeppens jernbeklädnad. Den likgil tighet med hvilken dessa regeringsledamötet visade sig betrakta den lärdom, som vunnits :f oomtvistliga fakta, och deras yttrade af. sigt att utgitva folkets penningar på ett före. tag, hvars möjliga gagn beror på huruvida en lös förmodan, en obestämd förhoppning om artillerivapnets utveckling går i fullbor dan, denna Tikgiltighet har i England väckt allmänt ogillande. Frågan har också blifvit ånyo gjord till föremål för behandling i parjamentet, och både i öfveroch underhusen ha ytterst intressanta debatter i ämnet egt rum. Vi återgifva på annat ställe i bladet de uppgifter, som förste amiralitetslorden, hertigen af Sommerset, dervid meddelade angående hvad som redan blifvit åtegjordt för att skaffa England en parsarklädd flotta. Beträffande åter debatten i underhuset, som nera uteslutande rörde fortsättningen af ardetena å Spitheadfästena, anmärka vi här, utt det visade sig, att den allmänna meningens påtryckning bragt det derhän, att lord Palmerston nu sjelf uppträdde och förklarade att arbetena vid Spithead blifvit inställda, intill dess saken varit föremål för mogen pröfning och derpå grundade nya iramställningar blifvit gjorda till parlamentet. Lorden förklarade öppet, att regeringens ledamöter skulle blygas inför sig sjelfva om de i denna sak läte sig ledas af förut fattade meningar, eller om de, för att orubbl:gen fasthålla vid en föregående periods planer och åsigter, tillslöteögon och öron för fakta och argumenter, som förtjena att moget öfvervägas, och hvilka torde komma att förändra eller bekräfta tillförene hysta åsigter. i böra tillägga, att det under debatterna upplystes, att de ifrågavarande fästena vid Spithead äro ämnade att beklädas med 10 tums jernpansar och att man således yrkar arbetenas upphörande och anbefaller deras mställande tills vidarejicke derföre att man hyser något tvifvel om att de skulle blifva sårbara, utan emedan man är viss på eller befarar att de i alla fall ej kunde hindra pansarfartyg att segla dem förbi. Dessa fakta ådagalägga, att icke ens det vika England anser sig ha råd att fullfölja oåbörjade arbeten blott derföre att de en 3ång -plifvit beslutade och påbörjade. , Hos oss kunna vi ej genom: några parlamentstörhandlingar få kännedom om vår regerings åsigter i enahanda ämne och huruvida den anser Rd inträffade händelserna föranleda aågon dess åtgärd till besparande af utgifter, som hädanefter skulle vara gagnlösa. Man har icke heller hittills af någon omständighet funnit huruvida vår regering hört talas om händelserna på Hampton Roads, ännu mindre om hon anser att nägra lärdomar för oss äro att deraf hemta. Vi betvifla: dock icke hen1es beflägenhet att, när ständerna en gång komma tillsammans, af dem begära anslag ill bepansrade fartyg. Det är icke heller let vi påyrka, väl vetande att det sker vår ippmaning förutan. Men hvad vi påyrka ir, att alla de större eller mindre belopp, som varit i fråga att än ytterligare användas för arbeten, hvilka man numera inser cke skola, blifva af ringaste gagn, måtte, så vidt möjligt är, besparas. Vi tro oss med emlig visshet kunna förutspå, att stävderlas beredvillighet att underkasta sig de offer, som den inträdda omhvälfningen torde medöra, kommer att stå i någo: förhållande till len omtanke med hvilken regeringen . visar ig aklgifva på tidens tecken och de bemö: landen hon dagalkpper att för de nya be-T iofven bespara hvad som varit ämnadt att nvändas för numera onyttiga ändamål. Folet skulle utan tvifvel med fögnad se, om egeringen, genom de utvägar som kunna tå henne till buds, meddelade några underättelser. om hvad som i sådant afseende an göras och hvad regeringen anser böra öras. Säkert är, alt det kännes ytterst nedlående att tänka, att der skall ytterligare nder långa må ader på våra varf timras å gamla och nya träfartyg och på våra islniogar muras på gagnlösa torn och kaematter, alldeles såsom om ingenting hade träffat, som borde förändra de hittills uppjorda planerna. ——— Kongl. Maj:t har, enligt Posttidningen, nder den 21 sistlidne Februari, uppå gjord sökning, beviljat rektorn vid högre elejentarläroverket i Orebro, mag. O. J. Guelivs afsked från berörde rektorsbeställning.