STOCKHOLM den 7 April. Ju mer man sen al den nyss dels mellan pansarklädda! dels mellan ett sådant å cna si samt tr fartyg, fästen och strandbatterier å den andra, desto mer måste man finna, hvilken djupt ingripande revolution i mångfaldiga riktningar, hvartill denna händelse ger signalen. Det är för alltid slut på träfartyg såsom örlogsskepp, derom är man från denna stund ense öfveralit. Ait utgifva penningar för byggande, ti:l krigsbruk, af träfartyg måste hädanefter blifva lika dåraktigt som det blir oförsvarligt alt blottställa menniskolit för den oundvikliga undergång, som väntar besättningen på ett sådant fartyg vid sammanträffandet med ett pansarfartyg. Träfartygs vanmakt inför en pansarklädd motståndare är så fullständigt ådagalagd, att icke ringaste tvifvel derom längre återstir. Ett enda pansarfartyg kan tillintetgöra en huru stor flotta som helst af träskepp, vare sig att de framdrifvas med segel eller ånga, så framt remligen dessa icke lyckas rädda sig genom flykt; men en stridsiwnakt, som icke har något annat val än att ily vid första skymt at fienden, är icke till mycket gagn för den som utsänder den: samma. Men icke nog med denna tillintet görea af alla hittills brukliga örlogsfurtygs etydelse. Afven alla hittills brukliga sjöfästen och strandbatterier för skyddande af inloppen till hamnar och arsenaler, ärad med ens blifna icke mindre vanmäktiga och onyttiga än de gamla träskeppen. Fasthellre äro de onyitigare i en ännu högre grad än dessa, ty träskeppen kunna åtminstone, såsom varande rörliga, tilifoga en fiende skada på åtskilliga sätt, såsom genom alt störa dess handel, härja dess kuster, verkställa transporter 0. 8. V., intill dess de möta den jernklädda motståndare, inför hvilken de antingen måste fly eller duka under; men fästningar och strandbatterier, de ligga der de ligga, orörliga mål för en förstörande eld från en motståndare, som de icke förmå hålla ifrån lifvet på sig eller tillfoga någon skada, och den de icke kunna förhindra från att segla dem förbi, för att bemäktiga sig eller förstöra den stad, de arsenaler eller hvad det vara må, som fästena eller batterierna haft för ändamål att skydda. Redan uttalas det också både i Amerika och England, att det enda medel man numera kan tänka på till skydd för hamnars inlopp emot pansarfartyg, är stationerandet derstädes af andra pansarfartyg, starka nog att mäta sig med angriparne. Den minsta eftertanke vi sar nemligen, att det icke var blott tomma ord då kapten John Ericsson inför handelskammaren i Newyork yttrade, att hans pansarfartyg ginge upp mot 20 fästen. Alldeles enahanda å-igt uttalas äfven i Times af kapten Cowper P. Coles, uppfinnaren af de 8. k. kupolfartygen, hvilka til sin idå nära öfverensstämma med det Ericssonska batteriet med dess torn. Det blir emellertid stor fråga om, huruvida icke äfven detta skydd blir ganska vanskligt och om till sluts något annat värn återstår än det, som man stod i begrepp att tillgripa i Newyork vid underrättelsen om Merrimacs framfart, nemligen inloppets tillspärrande der sådant låter sig göra. Striden på Hampton Roads ådagalade nemligen, att de båda pansarfartygen kunde i flera timmar hamra på hvarandra utan att tillfoga hvarandra synnerlig skada, och att ännu vid stridens slut det ena fartyget var så godi som alldeles oskadadt. Antagom nu, att en angripande flotta af sådana pansarfartyg söker forcera elt inlopp, försvaradt af dylika fartyg, motståndarne å båda sido: varande lika osårbara; antagom vidare. alt under den strid, som mellan dem uppstår, de angripande tartygen fortfara att oafbrutet röra sig framåt, tvingande derigenom försvararne att följa efter; antagom slutligen att striden kunde fortfara i flera timmar, eller till och med så länge någon ammunition funnes qvar ombord; måste icke angriparen under sådana omständigheter, trots den jemnstarka försvarare han möter. under tiden hinna den punkt dit han ämnat sig, och kan han icke der, medan han fortfar att vexla skott med försvararne (såvida nemligen dessa varit lika enabbgående och förmålt följa med), bombardera och förstöre staden, arsenalen eller hvad föremålet för hans angrepp må vara? Tänkom oss t. ex. alt ett anfall af pansarfartyg ) otade Stockholm och att Sverge äfven egde pansarfartyg att till inloppets försvar stationera t. ex vid Waxholm. Skulle icke, under den flera timmars strid, som dervid kunde uppstå, fienden beqvämt hinna upp till hufvudstader och bombardera densamma? Och återstode väl då någonting annat för att sfvärja en sådan händelse, än att spärra inloppet. För alla stater, som ega hamnar och inlopp att försvara, blir denna fråga af den mest utomordentliga vigt. I England ifrågasättes redan att med ens upphöra med verkställigheten af den der ä banc varande planen för anläggande af sjöbefästningar med en kostnad af mer än tvåhundratrettor millioner rdr svenskt. För ett land med in skränkta resurser såsom Sverge och hvilke: hufvudsakligen kan bafva att befara anfal af en fiende, med hvilken det aldrig kan hop pas att mäta sig med i afseende på antalei af de dyrbara förstörelseverktyg, hvilkas tidehvarf nu börjas, är denna brytningsperiod i dubbelt mått brydsam. Här till: reda för betydelsinserniciian