LITTERATURTIDNING. innehål: Några betraktels:r öfver och med anledaing af Skånska herregårdar, såsom et bidrag till Sverges kulturhistoria af O. E., IL. — Tidskrift for Naturför sköningskonst. — Moser, Landtbrukets kemska grunder, Några betraktelser öfvor och med anlednin; af Skånska Eerregårdar, (Beskrifna af Gustaf Ljunggren; docent vid Lunds akademi, tecknade at F. Richardt, landskapsmålare. Lund. Gleerup. 1—06. 1853 —1861.) Såsom ett bidrag till Sverges kulturhistoria. Af 0. E. IL. Ovilkorligen återväckes under studiet af detta arbete allt lifligare den önskan, det hvarje svenskt landskap erhölle en dylik beskrifning. Det kära Sverge skulle derigenom blifva oss ännu kärare. Vi skulle derigeaom blifva ännu mera hemmastadda i värt i grunden rika, sköna Sverge. Och vi kunna härvid icke afhålla oss ifrån att ånyo framhålla det gamla, ouppbörligt, men såsom det synes ännu temligen fruktlöst uttalade felet hos os3 svenskar, att vi så litet söka att lära känna vårt eget land. Visserligen har man under de sista åren allt oftare sett svenska reseskildringar öfver vissa trakter af Sverge, och visserligen skola jernvägarne gifva allt flera anledningar och tillfällen till resor inom landet och till studier af dess natur och kultur; men — i allmänhet, så som det nu är och länge varit, Paris och Rhen och London och Sachsiska Schweiz eka våra resande mer i hågen än vårt eget herrliga land. De flesta känna Skåne endast från Ystads hamn och Göta land från ångbåtsdäcket på kanalen. Det svenska landtslottet och den svenska stugan, den gamla kyrkan med sina i kulturhistoriskt hänseende märkvärdiga skatter och den unga folkskolan med dess trånga, qvalmiga luft, för att icke tala om våra talrika fornminnen och våra lika talrika om icke ännu talrikare naturskönheter allt ifrån Sundet upp till Töreforssen och Qvickjock... huru litet äro de dock icke kända och-undersökta och beskrifna och älskade med den upplysta kärlek, som är ett så vigtigt moment i vår fosterlandskärlek. Våra skolors barn kunna räkna upp massor, ramsor af både inländska och utländska namn, Domar, Dyggve och Dag den vise, Pfuel och Tiglat Pileser, Amazon-strömmens bifloder och Högasiens bergskedjor, o. s. v., men hvad få de lära om Sverge och hvad känna våra bildade i allmänhet om våra kulturförhållanden, vår natur och vårt folkli:? ... Det är att hoppas, åtminstone att önska, det sinnet för såväl vår natur som kultur skall alltmera, väckas. just genom sådana verk som: detta. Det är derföre vi upprepa vår önskan, att hvarje landskaps gårdar måtte j förr: desto hellre: komma att skildras så som i detshär. ifrågavarande arbetet skett. Må de allmänna landskaps-, härads