rig to i liket. Drängen Larsson, i tjenst hos okhållaren Ferner, hade blott att upplysa, att han, som skjutsat en resånde från Hudiksvall, påträffat Erik Erssons döda kropp vid angifvet ställe, och återfört liket till staden, der detaflemnades på lasarettet. Stadsfiskal Akerström, som, då kronolänsman Berglöf ej strax var till hands, begifvit sig till Håsta, vitsordade, att Per Persson genast fritt och Otyunget omtalat förloppet samt äfven frivilligt efterkommit tillstgelsen att följa med till staden. Han, såväl som handlander O. Nordell i Hudiksvall intygade, att de, som länge känt de begge dalkarlarne, alltid funnit dem fredliga, ordentliga och i allosaktningsvärda, hvaremot så väl stadsfiskalen Åkerström, som Lars Larsson vittnade, att Erik Ersson, då han var öfverlastad, alltid varit retsam och våldsam, tilläggande det sednare vittnet sig hafva träffat Erik Ersson kl. mellan 5 och 6 på aftonen, då han varit något öfverlastad, och upplyste Blomqvist, att han, då han framkom till Brik Erssons döda kropp, ofvanför hufvudet funnit liggande en bränvinsbutelj, hvaruti bränvin funnits. Uti en till domstolen inlemnad skrift, hafva de flesta byamän i Söder Rå likaledes intygat, att de, söm under flera år lärt känna dessa begge bröderna, alltid funnit dem redliga och oförvitliga. — Det vid besigt ningen och obduktionen af Erik Erssons lik nållna protokollet gifver vid handen, attvenstra örat var blått och nd uppsväldt; bakom detsamma syntes en omkring två tum lång samt vå det bredaste stället en tum bred EEE pre uti öfverhuden, hvilken var infiltrerad med blo samt slutade med ett litet omkring tre linier ångt ytligt sår. Vid örats nedra kant fanns en blodutgjutning öfver huden omkring en sexstyfversslants storlek. Med undantag af ett äl dee ärr vid hårfästet, och ett obetydligt skrubbsår på venstra smalbenets framsida, fanns för öfrigt intet tecken till yttre våld. Vid den inre besigtningen visade det sig, att blodutgjutning mellan de fina hjernhinnorna egt rum och angifves detta samt den blodkongestion till hjernan, som troligtvis orsakats af stöten, som måtte hafva träffat hufvudet, då Erik Ersson föll omkull uti stenröset, såsom dödsorsak uti provincialäkarens utlåtande. : Bland de stenar, som uti detta stenröse funnos och hvilka provincialläkaren sjelf på stället tagit i betraktande; tyckes också, enligt hvad samma utlåtande inneHåller, en tvärkantig bättre passa in i förutnämnda intryckningen, å huden bakom venstra örat, än Gunnars Per Perssons ikrycka, som i nedra änJan är försedd med en brodd samt omsluten af en trasig, hvåss jernring. — Ransakningen ir uppskjuten till nästkommande fredag den 28 tennes och skall Gunnars Per Persson under tiden qvarsitta i häradshäktet: