ns 2 . eller i andra omständigheter. TYSKLAND. Preussen. Deputeradekammaren har i fulla två dagar diskuterat frägan om hvad Preussen bör göra vid striden i Kurhessen om konstitutionen. Vederbörande komite had: tillstyrkt att Preussen borde hindra en och hvar att med vapenmakt blanda sig i denna strid: det var att lemna ett moraliskt och negativt bistånd åt ett folk, som kämpar för att blifva af med en godtyckligt oktrojerad konstitution och att återfå den lagligt tillkomna. Några af kammarens ledamöter ville att: Preussen skulle med väpnad hand återställa den rätta konstitutionen. Utrikesministern uttryckte å regeringens vägnar sina sympatier för hessarne och hoppades att kammaren skulle hysa nog förtroende för regeringen att låta henne sjelf välja medlen i denna sak. Många talare påpekade att Preussen nu hade tillfälle att genom ett kraftigt uppträdande återupprätta sitt anseende, hvilket det förlorat just genom att ömkligt öfvergifva hessarne 1850. Komitens förslag om det passiva understödet att hindra tyska förbundet från att intervenera mellan kurfursten och hans folk, blef med stor majoritet antaget. De tyska tidningarne meddela preussiska kakinettets den 14 dennes aflåtna svar på Österrikes och de tyska mellanstaternas hotande not. I detta svar förklaras bestämdt att Preussen icke vill deltaga i de af dean-1 dra makterna föreslagna underhandlingarne om en förbundsreform, emedan bakom dem står hela Österrikes upptagande i förbundet, hvaraf preussiska kabinettet befarar att hela Tysklands upplösning skulle följa. Hvad angår protesten emot preussiska regeringens l. åsigt om sättet för en förbundsreform, så klagar grefve Bernstorfi öfver att -den blifvit afgilven, och förklarar det af de koaliserade makterna tagna steget så märkligt, att preussiska regeringen härefter icke kan inlåta sig på någon diskussion öfver de åsigter som uttalas i den österrikiska noten. Till svar på Österrikes spetsiga allusion å huru det förra gången gick för Preussen, när det försökte bilda ett eget förbund, anmärker grefve Bernstorff att de nuvarande förvecklimgarne i Tyskland just falla de regeringar till last, som då satte sig emot Preussens planer. Slutligen förklarar Kabinettet i Berlin, att detej vill följa de öfriga regeringarnes exempel med att redan nu reservera sig mot de förslag till en reform som Österrike och dess allierade i allmänna drag framlagt; det vill uppskjuta sitt slutomdöme till dess att ett bestämdt formuleradt förslag framkommer. Men Preussen väntar sig ej något resultat af de stortyska sträfvandena, hvilka stå i fullkomlig strid mot dess egen ståndpunkt, och det kan. således blott afvakta hvad som kan följa af de förebådade underbandlingarne, i hvilka det, som sagdt, ej vill deltaga. Den af Carlowitz och två andra ledamöter i deputeradekammaren väckta motionen, att preussiska regeringen må erkänna konungoriket Italien, blef, när den väcktes, unerstödd af 141 ledamöter. ÖSTERRIKE. Förre kultusministern grefve Leo von Thun har råkat ut för en i hans ställning obehaglig misstanka. Man har nemligen tyckt sig med temlig visshet finna att två artiklar 1 en Wienertidning, som blifvit tilltalad för majestätsbrott, äro författade af honom. Man fann manuskripterna vid visitation hos utgifvaren af tidningen. ITALIEN. Den 7 Februari invigdes uti Turin med etor högtidlighet en uti stadens börs upprest minnesvärd åt grefve Cavour, bestående af en staty, föreställande den ädle patrioten och store statsmannen. Den 9 invigdes en till minne af slaget vid Magenta den 4 Juni 1859, uti nämnde stad upprest minnesvård. Uti deputeradekammaren hade interpellationer blifvit framställda rörande Anconas ytterligare befästande. Bixio och Persano konstaterade, att det vore vigtigt att påskynda befästningsarbetena; ty i händelse at ett krig med Österrike skulle denna plats vara en basis för operationerna. Ricasoli har beslutat, att låta lagarnas stränghet så vidt sig göra låter tillämpas mot hufvudpersonerna vid de nyligen verkställda demonstrationerna mot Rom. Början gjordes med Garibaldis fältkaplan, pater antaleo, hvilken den 9 dennes ställdes inför rätta, såsom deltagare uti demonstrationen i Milano. Triester Zeitung berättar RET om nämnde prests uppträdande: Uti Milano ville, under tumultet, en folkhop nödvändigt höra en predikan af den bekante pater Pantaleo, och detta i sjelfva domkyrkan. Men som kyrkans dörrar voro stängda, så gick patern upp på en stega och in genom ett fönster samt : MH från predikstolen ett kort tal till folzet, hvilket under tiden äfven inträngt uti kyrkan. Att en gemensam plan legat till grund för demonstrationerna i de olika italienska städerna inses deraf, att de öfverallt skedde liktidigt, nemligen den 9 Februari, på hvilken dag befolkningarne uti Genua, Livorno, Milano, Modena, Neapel och Palermo m. fl. städer protesterade mot påfvens verldsliga välde, sedan Ricasoli den 4 citer första demonstrationen i Florenz, utfärdat sin uppmaning till prefekterna, att söka afböja alla dylika opinionsyttringar. Uti de italienska teatrarna sjöngos patrioti.ka sånger, isynnerhet 4Garibaldiader. Uti Reggio sammanträffade unitariernas demonstration med arresteringen af en mängd bourbonister. Man hade upptäckt en bourbonsk komite och bland dess papper funnit förteckning på italienskt sinnade personer, hvilka skulle plundras och brandskattas. Unitaristiska demonstrationer uti Roms dnatnan hada hlifvit undanuna lin Af da fran