Den diskussion, som föranleddes af denn: fråga, är utan tvifvel den märkligaste som hittills förekommit i utskottet. Den öppna des af possessionaten v. Essen med ett längre nde, af hvilket vi på annat ställe I i i såsom syn nbet, äfven utom Finlaud. Hr v. Essen ville en revision af stalsförfallningen och konstitutionella garantier innan någon bevillning ifrågakommer. Derjemte yttrade sig hr von Essen äfven öfver de särskilda i senatens proposition upp: pina ändamålen för bevillningar, hvarvid land annat förordades förhöjda löner för skollärare. Äfven ett polytekniskt institut ansåg talaren vara behöfligt, men något särskildt anslag derföre ej erfordras, utan den i Fredrikshamn inrättade kadettskola lämpligast kunna dertill förändras. Den vore nemligen alltför kostsam, om man dermed afsåge endast bildandet af de få officerare vi för våra trupper behöfde. De föräldrar åter, som ville låta sina barn ingå i rysk militärfjenst, kunde försända dem till ryska kadettkårer. Beträffande åter de begge sednare punkterna eller befrämjandet af vägoch vattenkommunikationer m. m. samt uppförandet af nya fyrbåkar, så förordade talaren nödige anslag för dessa ändamål. Öfverstlöjtnant Munsterhjelm ansåg det icke tillkomma utskottet att ingå i pröfning af frågan-om de föreslagna bevillningarne, hvilken endast af ständerna borde upptagas och afgöras. Emellertid förordades af talaren besparingar i statsverkets utgifter, bland annat genom tjensters indragning. Grefve Creutz framhöll landets rätt att, innan detsamma åtoge sig de ifrågavarande bevillningarne, erhålla garantier för deras användande till de uppgifna ändamålen samt instämde föröfrigt med den föregående talaren. Domprosten Renvall ansåg denna fråga vara en af de mest svärlösta, som blifvit utskottet förelagda, emedan den hos utskottet förutsatte en kännedom af statsverkets tillstånd, som, till följd af bristande offentlighet, måste saknas. Derföre borde äfven en i detaljer gående diskussion i frågan undvikas. Den kritik af hela samhällsförfattningen och yrkande på förändring deri, hvarmed en föregående talare uppträdt, vore så mycket mindre här på sitt ställe, som regeringen derigenom kunde inledas på en väg, hvarigenom landtdagens sammankallande kunde för en längre tid uppehållas. En representationsförändring ansåg talaren för närvarande hvarken önskvärd eller möjlig. Sverges ofta åberopade exempel visade att ett sådant steg ej vore så lätt uttaget, och samma intressen som der, funnes äfven här, om de också ej hos oss kunnat så bestämdt uttalas. Att, såsom man trott, det finska folket skulle genom en öfverraskning kunna förmås till en representationsförändring vore derföre ock med afseende å finska nationalkarakteren ej att förvänta. Talaren ansåg hvarje förslag om förändring af grundlagarne böra uteslutas från diskussionen. Nödigt värn emot maktmissbruk af embetsmän funnes redan i bestående författningar. Hvad den egentliga frågan om bevillningarne anginge, ansåg talren utskottet böra, jemte beklagande det lån blifvit utan ständernas hörande upptagna, utan något närmare yttrande deri, öfverlemna densamma till ständernas pröfning, för hvilket ändamål ett fullständigt förslag ej blott till bevillning utan äfven till dess användande borde genom regeringen vid landtidag framläggas. Diskussionen var ej afslutad vid de sednaste underrättelsernas afgång, och vi känna således icke ännu det resultat, till hvilket utskottet kom i denna fråga. —V—LLLLe ae