så sködad, att hon icke kunde krossa nardoo. Hon visade mig ett sår på armen, och det föll mig in att jag skulle koka något vatten ochtvätta hennes arm med en svamp. Under denna operation sutto alla Fstammens medlemmar rundt omkring och samtalade med hvarandra. Hennes man satt vid hennes sida och hon skrek hela tiden. Sedan jag tvättat såret, toucherade jag detsamma, då började ton att tjuta och sprang upp, ropande: Mokow! Mokow! (eld! eld !). Från den stunden brukade hon och hennes man gifva mig nigot nardoo både morgon och afton; och då stammen var ute för att fiska, tillsade de mir att jag skulle åtfölja dem. Vanligen sköt jog en kråka äler hök, och gaf dem dessa i tbyte mot deras små tjenster. Hvar fjerde c!ler femte dag plägade stammen komma ikring mig och fråga om jag ämnade gå upp eller ne d för strömmen. Slutligen lät jag dem förstå, att om de ginge uppför strömmen, skulle jag äfven gå RN densamma, men ginge de nedför, skulle jag också göra detsamma, och från den stunden betraktade de mig såsom en af de sina och försågo mig ordentligt-med nardoo och fisk. De voro likväl nska ne. a att få veta hvar hr Burke g, och en dag, då vi fiskade i vattengölarne der bredvid, visade jag dem stället. Då de fingo se hans lik, gräto de bittert och betäckte det med risqvistar. Derefter voro de mycket vänligare mot mig än förut, och jag sade dem alltid att de hvite män nen skulle infinna sig inom två månader, och: på aftnarne, när de kommo med nardoo och fisk, brukade de tala om att de hvite männen? voro i antågande, i det de pekade på månen. Jag sade dem äfven. att de skulle erhålla flera skänker, och de begärde beständigt att få tomahawks, som de kallade ?bomayko?. Från den stunden ända tilldess -räddnings-expeditionen anlände — en tid af omkring en månad — var förhållandet oss emellan det allra hjertligaste..Den dag, då jag befriades, kom en af stammen, som hade hållit på att fiska, och sade mig att de ?hvite männen? voro i an tågande, och hela ståmmen, som då var samlad i lägret, rusade ut i alla möjliga riktningar för att möta sällskapet, under det den man, som bragt mig underrättelsen, förde mig öfver -strömmen, då jag inom kort såg sällskapet anlända.4 — teen