ET IR för att innesluta bourbonistern: ade dessa, anförda af Angelo, Villani, C: dipierro och flera andra banditer, lemns sina ställningar, och genomtågade Apulien De hade: afskurit: förbindelsen mellan Sa Severo och Foggia, samt besatt stade Apricena. Vid Serra Capriola och Luce:: hade fäktningar utkämpats mellan truppern och röfvarhorderna, hvaraf resultatet var, a! frupperna duga sig tillbaka. Cipriani oc: Decrescenzo hade på nytt besatt Candi: dalen och Omgifningarne af . arno. Äfven på Sicilien voro, enligt de sednas: uncerrättelserna, de revolutionära rörelsern istilltagande. Vid Aleamo, Corleone oc Girgenti hade fäktningar egt rum mella; trupperna och de upproriska, men man kär de ej ännu utgången af dessa strider. Natten mellån den 24 och 25 Januarih: tädes Neapelaf en stör olycka: Mordbrand: änläggning hade skett uti ett hus, hvaru hypoteksverket, postverket och stämpelver ket -äröförlägde: Lyckligtvis upptäckte elden i tid; så att den genast släcktes. Ai läggörhe; söm befunnos vara tvenne vid hi poteksverket ajstälda personer, blefvo g ndst häktade. Dessa mordbrandsanläggar: tivilka öfverraskades bat gerning, vor ifriga bourbonister och hade försett sig me revolver; hvarmed de sökte försvara sig d de skulle gripas. RAR -PBuligt telegram från Florenz af den 3d:: Hade folkdemonstrationer egt rum i nämnd stad. Hela befolknihgen var på benen oc råan ropade: Lefve Rom såsom hufs udstac Bort! med påtvekohungen! Vietor Emannu SE RR Sluthigen helsades fransk önsvin med lifliga lefverop. Pårfven har utfärdat följande skrifvelse ti katolska kyrkans biskopar: Högvördigste herre! Något angenämare upr å kunde ej gifvas mig än det att i den hel: adrens-nammn underrätta ers herrlighet a ns, helighet beslutit till. nästa Mej månad ir kalla två halfoffentliga konsistorier, hvarefter rp pingstdagen skola såsom helgon proklameras d: allrasaligaste japanska martyrerna af minorite; observanternas franciscaner-orden, nemligen de? allrasaligaste Peter Baptist och hans följeslaga jemte den allrasaligaste Michael, biktfader a den heliga treenighets-orden för slafvarnes bc frielse. ans helighet skulle; efter sina företri dåres exempel, håfva velat försåmla ftaliens b: sköpar i Rom under sin autoritet, för att dkunnat uti en så högvigtig sak yttra sin väl öf verlagda mening öthgenom sin närvaro ök: högtidligheten; men efter moget öfvervägand:. af de beklagansvärda lidanden, af hvilka störr: delen af Italien hermsökes, och för hvilkas sku! det ej är herdatne tillständigt att åflägsna si; från sina hjordar, har han denna gång funn: lämpligt att afvika från det vanliga raket. A denna grund har hans. helighet behagat ar befalla mig att ställa denna skrifvelse icke blo! till de italienska biskoparna utan till hela de: katolska kristenhetens biskopar för att meddel: dem den glada underrättelsen om denna angelä enhet och tillika antnärka, att det vore han lighet :ngenämt att se alla biskopar, hvilk såväl uti Italien som i andra delar af verlde: finna skäligt att företaga resan till Rom, dere: sådant kan ske utan skada för de trogne och d: ej hafva något annat hinder att bevista konsi storiet och dessa stora festligheter. För öfrig: skall: denna resa till Rom, i händelse den ka företagas i enlighet med den helige fadrens ör skan, betraktas såsom företagen för uppfylland: af en alt äflägga sactorlim: Lestket. Ja meddelar er allt detta på hans helighets befal ning och får för ers herrlighet uttrycka min: känslor af högaktning, hvärjemte jag önska eder mycken lycka. Rom den 15 Januari 1862. Kardinal Caterini, prefekt. POLEN. Från Warschau berättas; vatt man ändt! gen efter: långa efterspaningar lyckats 4 reda på och häktat redaktörerna af den bi made tidningen Straznica, detta gift oci lågor-utspyende blad, som i en längre ti spridts, — ja, till och med insmugläts i d högsta embelsmännenzs boningar, utan at man förr än nu lyekats uppspana dess för fattare och tryckare, oaktadt regeringen ut lofvat betydliga summor för deras upptäc kande. enna belöning har flera gånge blifvit förböjd, och detta tyckes slutligen bh: jort verkan, ty det berättas att en bitrö ande redaktör angifvit den egentliga re daktören, sedan de förut öfyerenskommit ar... dela den betydande summan sig emellan oci tillsa nmans undergå det fleråriga straffet. wi d RYSSLAND: Ett telegram från Petersburg redogör pi följande: sätt för-budgetenshufvudposter: 55 millioner till räntor F statsskulden, 5 mill: försdet kejserliga huset, 110 mill:r för krigs mimisteren, 2074 mill: för marinen, 7 milbkr för inrikes ministåren,y 13 mill:r til pensioner, 9 mill:r för ministeten för all männa arbeten och 8 mill:r till industrisub vention: Bland inkomsterna finnas upptagne 28 millr af personskatten, 25 mill:r af fastighetsskatten; 12 mill:r inkomst af stats egendomen; 124 mill:r af skatten på spirituosa, 32 milkr af tulen; 7 mill:r af postinkomsten samt 6 millioner af stämpel skatten. TURKIET: Sultanen har till storvisiren utfärdat följande budskap angående de tillämnade finansiella reformerna: Min trofaste storvizirl Det är nogsamt bekant att finanserna utgöra regeringens penta lifsprincip.. Under den förra regeringen gjordes enom exeptionella utgifter en skuld, för hvars Betäckande man blott till en del dragit försorg, och för att betäcka en del af det åsamkade deficit, blef det nödvändigt att utfärda kaimes (pappersmynt). Detta medel beredde skattkammaren störa svårigheter och har la; nden till-den duvarande förvirringen och förlägenheter... De bps vårt land besitter äro emellertid tillräckligt kända och det är med allvarlig önskan att utveckla och begagna dessa, att föröka Kvarje klass af mina undersåters välbefinnande, isynmerhet att förbättra vår landtoch sjömakt och ändteligen att införa alla möjliga örbättfingar i allmänhet. Men för att kunna fullfölja detta, är det oundgängligt nödvändi att ståtsinkomsterna blifva både insamlade oc utgifna med omtanka och regelbundenhet och att er nöjaktig berättelse härom afgifves så att enhvar kan erfara huru det står till med oss. Utförandet af detta vårt beslut skall strax gifva vårt finansväsende en ökad kredit. Du skall