sådant af domstolen icke kunde bifallas, så afgaf han sådant muntligt, och yrkade att Ransberg måtte straffas för hustjufnad och värderade fläsket till 50 öre och smöret till 16 öre. Nu uppstod en scen, som väckte allmän mun: terhet bland åhörarne. Pigan Ransberg, af ordföranden uppmanad att genmäla de mot henn: framstälda ansvarspåståendena, framlemnade et: dokument, hvilket ordföranden emottog och bör jr uppläsa. Hvar och en, liksom domstolen: edamöter, trodde att det innehöll slutförklaring. Nej, helt annat. Det var rådhusrättens 5:te at delnings utslag af den 20 Oktober 1856, hvarigenom målsegaren, nuvarande hotellförestånda ren Fredrik Nilsson, blifvit dömd för en mängc olika stölder, föröfvade under det han var an stäld som borstare vid Mariebergs läroverk. Ut slaget upplästes och innehöll: att Nilsson, i bris: af fullständig bevisning, icke kunde fällas til ansvar att hafva från en löjtnant tillgripit 70( rdr, men öfverbevist om att ha föröfvat ickt mindre än 11 stölder, dervid diverse persedla, såsom nattrockar, cigarrfodral, näsdukar, halsdukar m. m., blifvit från olika officerare vid Ma rieberg tillgripna, men hvilka målsegarne endast i värde uppskattat till 3 rdr 36 ski rgs, dönr des han att böta 10 rdr 12 sk. eller undergå ö dygns fängelse vid vatten och bröd samt dessatom i 4 månader hållas till allmänt straffarbetc å Långholmen. Nilsson, som syntes mycket förlägen öfver att utslaget kunnat anskaffas, erkände, på framstäld fråga, att han vore den per: son, som åsyftades i utslaget, äfvensom att han undergått fästningsstraffet. Nilsson, ånyo tillfråad om han fortfor i sitt ansvarspåstående mot ansberg, svarade: ja, jag måste göra det. Utslag i målet kommer att afkunmas om nästa torsdag. — Af råd usrätten i Halmstad h.r atkunnat! dom uti såväl SE Nilsson Sjögrens som handlanden Edvard Sjögrens konkursmas sor. För uraktlåtenhet att icke, enligt författ ningarne, hafva fört. ordentliga handelsböcker. hafva bolagsmännen blifvit dömda till 6 måna: ders fästningsarbete. — Förre landtbrukseleven Jöns Eriksson Wer ner, född i Skåne, kom för några år sedan til! Stockholm och sysselsatte sig här med murare: yrket. Under Februari månad 1860 inledde han här bekantskap med en enka, som slutligen flyttade tillsammans med honöm uti ett hus vid Hornsgatan, dit hon förde med sig ett för hennes ställning ganska godt bo. Efter några månaders sammanvaro blef hon nödsakad att lem na staden i och för en resa till landsorten och anförtrodde då hela sitt bo åt Werner. Dennt motsvarade emellertid ganska illa detta förtroende, ty hon hade aa farit sin väg förrän han i penningar förvandlade alla enkans tillhörigheter. För att så vidt möjligt var blifva utaf med al a sakerna på ett håll, vände han sig till klädmäslerskan Anna Maria Wannberg, n:r 25 vid Hornsgatan, föregifvande sig vara enklig och stadd på resa, derförinnan an ville sälja bort allt som: han icke kunde föra med sig: Wannberg inställde sig uti den uppgifna bostaden, der köp snart uppgjordes om största delen af den stackars enkans lösörebo. Hvad som icke köptes af Wannberg afyttrades på annat håll. Snart kom enkan tillbaka och fann då den trolösa vännen borta och, hvad värre var, med honom allt, ända till det minsta hvad hon under åratal samlat tillhopa. Några spår efter Werne kufide icke upptäckas, men deremot erfor hon snart, att Wannberg tillhandlat sig största delen af boet och deraf ännu innehade åtskilligt. — Emellertid hade Werner begifvit sig till Köpenhamn, der ! an hade anställning såsom uppassare 1å ett hotell, men kom för ett par måna: der sedan åter hit, derom dock ingen egde kännedom förrän i onsdags, då han anträffades å Stora Nygatan af en polssonstepen som jemväl blifvit af honom bedragen. erner häktades genast och stod i går inför poliskammarens dombord såsom tilltalad för ofvannämnda da ring, dertill han erkände sig skyldig. Klädmäkerskan Wannberg var dervid jemväl tillstädes och förklarade sig hafva handlat på god tro vid uppgörandet af köpet med Werner. Den på allt utblottade enkan, hvars närvarande vistelseort är obekant, var af sådan anledning icke tillstädes. Ransakningen med Werner uppsköts till annan dag och han återfördes i häkte. (D. B.) — fSödertelje den 1 Februari. Förliden lördagsmorgon ankom hit med bantåget från Stockholm en bättre klädd mansperson. Vid ankomsten till bangården vände han sig ganska artigt till stationsinspektoren och yttrade sin tillfredsställelse öfver att med denne, sin gamle vän, så oförmodadt sammanträffa. Stationsinspektoren kunde dock icke påminna sig att hafva formerat bekantskap med den resande fina herrn. Emellertid underrättades, på förfrågan, vår resande att han kunde erhålla bostad å jernvägskällaren; der han också tog in. Såsom en frikostig gäst, hvilken äfven OM bjöd andra ställets under på förfriskningar, blef han af värden bemött på det mest förekommande sätt. . Det hände sig likväl icke bättre, än att vår resande herre natten till tisdagen i denna vecka försvann från Kr källaren, utan att hafva betalt den skuld af omkring 30 rdr, hvari han under sitt korta vistande derstädes råkat, sedan han dock tagit med sig från stället 4 gräddkannor af silfver, värda ungefär 100 rdr och hvilket tillgrepp upptäcktes efter hans försvinnande. Vid efterseende befanns i hans uti brådskan qvarglömda kappsäck endast några brukade linnen, och bland dessa instucken en silfverströsked, ännu icke rengjord efter begagnandet. Dessutom hade den fina industririddaren från en å stadskällaren boende resande, med hvilken han under vistelsen här gjort sig bekant, tillgripit en svart frack med byxor jemte penningar, hvilka voro förvarade uti en portemonnaie i frackfickan. Någon upplysning om hvarthän tjufven styrt sin kosa har ännu icke vunnits. Stölden lärer emellertid vara anmäld i poliskammaren uti Stockholm. — Hedemora den 23 Jan. Natten emellan sistlidne söndag och måndag föröfvadas å härvarande gästgifvaregård ett groft nidingsdåd. Utskänkningsbolaget, som uti nämnde gård har sitt upplag och försäljningsmagasin, fick vidkännas en icke obetydlig förlust derigenom att någon varit nog djerf att borra hål uti trenne ute å ården under natten liggande fat, hvarutur 336 annor 15å 16-gradig sprit bortrunno. Man hoppas att snart ned komma gerningsmannen I sbären, — Detta dåd föranledde en både ömklig och löjlig syn, sedan folk på måndagsmorgonen kommit i rörelse, då flera infunno sig som icke höllo sig för goda att, na framstupa; utur rännstenen uppsupa en del af den bortrinnande kära drycken. LANDSORTS-NYHETER Mariestad den 29 Jan. Marknaden, som pågår i dag, är mad af vackert väder samt öreter någorlunda Hillig tillförsel afspanmål och andra lifsförnödenheter; men afsättningen är inga. Marknadspriser: hvete 28-å 29 rdr, vårvete 24 4:25 rdr, råg 20 å 2 rdr, hvita ärter 13 å 20 rdr, lerärter 12 å 15-rdry hafre 7: 50 pr unna.