STOCKHOLM dåegu 1 Febr. Frågan om förändrad organisation af rikets siyrelseoch förvaltningsverk. Sedan det nya statsskiekst med 1810 infördes, hafvå icke mindre än sex säiskilda komiteer för beh:ndlingen af oivannämnda vigtiga fråga blifvit nedsatta. Hvar och en af dessa komiter har naturligtvis afgilvitett digert betänkande och f rslag, och alla beledsagade af mer och mindre vidlyftiga reservationersz Vi ega en genska rikhaltig zamling af betänkanden huru dessa komitter ansett att styrelse och förvaltnings verken borde vara organiserade; men att reorgarisationsåtgärderna, der sådana ansetts bet öfliga, gått ytterst långsamt, och på de. hela taget med ringa intresse omfattats, ådalägges aldra tydligast deraf att, sasom vi ofvan nämnt, ej mindre än ett halft dussin komiter i samma syftemål behöft nedsättas under en så kort period som ej fullt femtio år. Det förefaller också nästan som skulle sjelfva komitnedsättningen varit hutvudsak, och resultaterna deraf en bisak, eller att man fi tällt sig, det allmänheten vore tillfredsställd, allenast en del sakkunnige män sammankallades, uppmanades attrådslå, och derefter alfoåfve ett betänkande, som, förtjenstfullt eller icke, sedermera förvaras för att efter vissa decenniers förlopp blifva — ett gammalt manuskript.? Den sednast nedsatta komittför styrelseoch förvaltuingsverkens omgestaltning, föranleddes af ständernas skrifvelse den ? Maj 1857; den sammanträdde härstädes den 23 Sept påföljande året, och afgaf sitt betän ande efter åtta 1 ånaders arbete. Vi ermra oss ganska vil att då beslutet om denna komite. blef offentliggjort, väckte denna åtgärd lika ringa uppmärksamhet, som då komitrades betänkande kom i allmänhetens händer. Det utmärker sig icke heller för några djupsinniga eller omfattande reorganisationsider, och sakkunnige män förn.ena t. o. m. att det är underlägset sina föregångare. Regeringen har icke heller gjort särdeles affär af deita betänkande, eburu i detsamma ätskilliga framställningar göras, som onekligen förtjent att påaktas och åtgärder fn som regeringen. -både berdt och unnat vidtaga. Öfver hvad komiterade föreslagit rörande krigs-, kommers-, kammaroch sundhetskollegiernas, ätvensom rörande kammarrättens, statskontorets och förvaltningens af sjöärendena, samt serafimerordensgillets ch Danviks-hospitals direktionsorganisa ion, hafva dessa institutioner blifvit hörda; och med. underd. utlåtanden inkommit redan före utgången af 1859, likvisst med undantag af kammarrätten, hvars utlåtande, för längesedan uppsatt ännu lärer hvila. på bästa fa: ders arm — d. v. s. hos presidenten som funderar på saken, — ostörd af regeringen, som -derigenom tyckes antyda, att ingen brådska är för havden. Om regeringen varit särdeles angelägen, att de reorganisationsförslag i afseende på ofvan uppräknade förnämligare styrelseverken, skolat bringas till verkställighet, hvilket icke lärer ske utan med ständernas samtycke; så hade det utan tvifvel kunnat vinnas, eller åtminstone ständernas beslut kunnat erhållas, enär 1859—60 årens riksdag fortgick ännu åtta månader sedan de ofvan uppräknade sty.elszverken med utlåtanden öfver förslagen inkommit. — Men som sagt är, regeringen har ej med saken brådskat; utan förmodligen velat se tiden an, och näst sammanträdande ständer torde alltså få mottaga regeringens framställningar i ämnet. en komiterade hafva äfven afgifvit åtskilliga förslag, som röra en del embetsverk. och rörande andra framhållit ganska märkliga omständigheter, hvilka äro af den beskaffenhet att de bort icke allenast ådraga ig regeringens synnerliga uppmärksamhet. utan likaledes skyndsamt föranleda till åtgärder från regeringens sida, desto hellre som de äro af rent administrativ natur och derföre kunnat anbefallas Utan ständernas hörande. Regeringen har dock icke heller i detta fall något äåtgjort, och, eburu mer än två och ett haljt år förflutit sedan komitbetänkandet inhändigades, icke ens hört öfriga institutioner, rörande hvilkas organisation komiterade haft åtskilligt att föreslå eller förmäla. Detta förhållande är obestridligen i hög grad anmärkningsvärdt. Sålunda, då komiterade (pag. 172 i betänkandet) lemnat den öfverraskande och hardt nära otroliga uppgiften, att öfverintenrdentsembetet icke eger någon särskild instruktion), så torde deraf väl böra 2ntagas, att regeringen, uppmärksammad på förhållan det, genast anbefallde nämnde embete att skyndsamt med för-lag till instruktion inkomma, och omedelbart derefter utfärdade sådan till vederbörandes efterrättelse. Mer imtettfera har ännu skett. Måhända skall man invända att denna förvaltningsmyndighet är så obetydlig och har sig intet af större värde anför rodt eller är så väl organiserad, att den ingen istruktion behölver. I förra fallet få vi upplysa att detta embete, som i ärlig lön på stat 2) Någon allmän instruktions befintlighet uppgilves icke heller.