0 SURA Ul UR ART VICC OPUTOFaNCC utsågos kommerserådet Behreirid från Dar zig med 161 röster af 292 och Bockur Dolffs med 143 röster af 277. Behrend val var en kompromiss mellan de begg rådande partierna, det guvernementala oc det framåtskridande, till det sednares vir ning. Sedan Grabow var vald tillkännaga han att han mottog förtroendet, ehuru han svaga syn och hörsel gjorde honom knapp vuxen deteamma. Han uttryckte sin öfver tygelse att kammaren ej skulle skilja tro heten mot monarken från troheten mot fol ket och att den skulle hålla kronans grund lagsenliga rättigheter i helgd. Slutlige önskade han att det måtte lyckas kamma ren att genom en fast grundläggning af de: Pgrundlagsenliga rättsstaten? i Preussen un danrödja det tvifvel och de motsägelser som ännu stå hindrande i vägen för Preus sens Önskningar och Tysklands enhet, hvilk: hela tyska folket delar. Konungen låter föranstalta ett dyrbart oc! med rika illustrationer försedt verk öfve kröningen i Königsberg. Hessen-Kassel. Den illa beryktade förr ministern härstädes Hassenpflug har haf ett slaganfall. ÖSTERRIKE. Finansministern har förelagt nationalban kens direktion en plan till liqvid mellar statsverket och banken, hvilken sednare ha mycket att fordra hos det förra. Banken: styrelse har haft vidlyftiga öfverläggninga härom, hvilka slutats med att den hvarker illat eller förkastat propositionerna, utan eslutit ignorera dem. En b-kant skriftställare i Wien, friherre pamillo von Schlechta, har hos regeringen begärt tillstånd att få utgifva en periodisk skrift med titeln Satan. Vederbörande vägrade, emedan Sctiechta var dömd för deltagande i 1848 4rs politiska oroligheter. Schlechta ingick derpå med ansökan att af gunst och nåd återfå alla sina borgerliga rättigheter, men denna ansökan afstyrktes af ministrarne. En i Wien utkommande tidning berättar alt en fintlig embetsman inom administrationen har, utgifvande sig för polsk landsflykting, gjort resor i Schweiz, Frankrike och Italien samt satt sig i beröring såväl med verkliga emigranter som med framstående statsmän i Frankrike och med konungen al Italien, hvilka alla ban lyckats aflocka förtroenden, dem han sedan meddelat österrikiska regeringen. ITALIEN. Revista centemporanea meddelar åtskilliga förut icke tryckta bref från grefve Cavour, skrifna år 1856, då han var medlem af Pariserkongressen. Bland dem finnes dock äfven ett äldre bref, skrifvet till Villa: marina i anledning af Ratazzis då skedda utträdande ur det cavourska kabinettet, i hvilket han var inrikes minister. Cavour yttrar sig gan ka fördelaktigt om Ratazzi. samt beklagar att han blef ett offer för förhållandena och dukade under för en mängd misstankar, af hvilka han ej gjort sig förtjent. Man har beskyllt honom för revoIntionära tendenser och öfverdrifna åsigter tillägger Cavour, men Ratazzi var allti kabinettets mest konservative medlem, den mest algjorde förfäktare at regeringsauktoriteten... Konungen, monarkien och crdnin3ens sak bade aldrig någon ifrigare försvarare; han är liberal af öfvertygelse och eger eft utmärkt förstånd; han Dar ett skarpt hufvud och går rakt på saken. Ingea kan snabbare och bättre än han ordna en angelägenhet; han misstager sig icke lätt i sitt omdöme om politiska och administrativa frågor.4 AMERIKA. Boston Traveller för den 2 dennes berättar följande om herrar Mason och Slidelle frigilning föregående dagen, hvilken försiggick i största tysthet. — Garnisonen, med undantag af skildtvakterna, hölls aflägsnad från den del af fästningen, der fångarnes bostäder lågo, och blott några få personer voro närvarande på bryggan, då de gingo ombord. De öfriga politiska flogame lyck: önskade dem till deras befrielse. Hr Mason gick ombord vid bästa lynne, likasom, han i allmänhet fördragit sin fångenskap med filosofiskt lugn. Hr Slidell visade sig nå ot surmulen, och var ej nöjd med att utan alla omständigheter och på ett sådant fartyg afresa; hans dåliga lynne kunde dock äfve. vara förorsakadt af illamående, för hvilket han varit utsatt de sista veckorna al sin fångenskap. Bogserfartyget Skarlighi tog de fyra fångarna ombord, anlände kl. 5 på eftermiddagen till Provincetown, lade genast till vid engelska krigsfartyget Rinaldo och aflemnade fångarne, hvarpå Rinaldo kl. 6 afgick till Halifax. Under det att Rinaldo låg i hamn i Provincetown medÅ fångarne ombord, var all kommunikation med land förbjuden och ingen båt fick närma sig fartyget. Franska sändebudet i Mexiko de Salignac, för hvars öde man hyst något bekymmer, bar i sällskap med engelska sändebudet Wilkes ankommit till Vera Cruz. Resan hade dock ieke varit utan faror och hade medtagit den ovanligt långa tiden af 11 dagar. Två gånger hade ett beväpnadt bakhåll lagts för dem, och de undkommo med nöd med förlust af en del af sin packbing, sina kläder och dokumenter. Ne LUC) dn ne om HK) FR RA VA mm Rättegångsoch Polissaker.