ten eger också de för detta ändamål för nämsta racerna i Frankrike, nemligen Rac Garonnaise och Race Gasconne: Oxarnt af dessa racer, företrädesvis de förstnämnda äro stora, uthålliga och lätt födda. Korn gifva obetydligt mjölk, äro liksom oxarna a I stor och grof kroppsbyggnad och använda: Hiksom dessa för arbete. I Denna del af regionen är ej så rik på får. :.j som de tvenne öfriga — den östra. och sö I dra. En: ganska god får-race förekommel I dock i departementerna Gers, Tarn et Ga Ironne och Haute-de-Garonne, nemligen race Sauragaise — visserligen hvad ullen beträf far merinosracen underlägsen, men mindre ömtålig, större och en god slagt-race. Ingen af de mera framståendehästracerna kan sägas tillhöra ifrågavarande del af Mi dit. Som arbetshästar begagnas percheI ron-, poitevin-; breton-och nivernais-hästen m. fl.; som lyx-hästar, hvarpå finnes rik tillgång, nyttjas den arabiska, engelska, normandiska och korsiska hästen, samt ett och annat förirradt exemplar af någon tysk race. De sistnämnda hästracerna hafva dock på senare tider blifvit till större delen ersatta af tarbes-racen. snor och mulåsnor uppfödas och undernållas i stor mängd. En del mulåsnor införas: helt unga — några månader gamla — ifrån Spanien och Italien, uppfödas i Frankrike och försäljas derefter åter till. nämnda länder. i En ej ringa inkomst ha invånarne idesse Jepartementer, synnerligast Haute de Garonne, ganom afyttringen af ENTER En varietet af gåsslägtet —Iles plus belles oies lu monde 9) — förekommer i trakten af Poulouse och utmärker sig: för sin enorma :ett-afsättning. Under bröstet bildar sig unler:gödningen en-stor fettpåse, -som släpar å marken och ger åt djuret ett högst koniskt utseend. Dessa gäss säljas till höga priser i Eugland. En a ank-sort — en roisering af -berbisk (algerisk) race med :andets egen — kultiveras för beredandet ai .nk-lefverpastejer. På höns: är ordentligt Sfverflöd, och vid hvarje bondgård observerar man ett sorts torn, enkom -uppfördt för lufvorna. Å jernvägsstationerna ser man ;ekså jemnt-hela foror med fjäderfän afgå ör Paris eler: åt Bordeaux för England. invånarne lefva -till-ttörre delen på dessa fanimaux de basse-cour och köpa sällan sött från -slagterierna. Detfinnes ingen prosrietär — huru liten än hans domän är — om ej har tillräckligt med ankor. och höns ör hushållet, om ej för afyttring. Det var ckså i detta land Henrik IV var uppfödd: si veta, att han önskade. sig lefva den dag, lå hvarje hans undersåte hade: sin höna i srytan. Den återståeude södra delen af regionen vildas af södra delen af de fyra departenenterna Basses-Pyrenes,-Hautes Pyrenåes. Artege ochHaute-de-Garonne,. utgörande största delen af. Frankrikes gräns mot Spa-ien och är utan tvilvel en af de mera pitoreska trakter i Europa. Landets: bergiga satur, dess höga läge öfver hafvet gör at andtbruket -ej vidare: kan påräkna någor ramgång. Hvete och mais odlas sparsamt. Pyreneernas invånare lefva på svart bröd — pain noir — eller rågbröd. Hufvudnä: ingen är boskapsskötsel och i vissa trakter xergshandtering. Mellan Pyrenternas bergssedjor fortsätter sig slättlandet — Garonnetalen — och bildar de herrligaste dalar. vilka genomskäras af Garonmnes från Pyre gerna kommande bifloder: Dessa dalgån sar erbjuda rika beten. Landet producerar ;ekså betydligt ost och smör och eger gods ajölkkor. Race laitigre des Pyren6es tillhör tenna trakt af Midi och indelas i racerna ;:t Girons och Lourdes, hvilka med: rätta äknas bland de bästa mjölkracerna i Frånk: ike. Fåren utgöra ungefär samma inkomstkälle ör bergsboerna i Pyrenåerna, som renen för åra lappar. Minsta: jordegare besitter er århjord. Så räknade vi endast i Vallte de 3ethmal, departementet Arigge, öfver 4000 år. Mr BSainte-Colombe har: räknat ände ill 27,000 får i den 2.3 3 mil långa dal träckningen mellan Tarascon och Ax1v), lyckan är endast att vinterfodret ofta ej äcker till, att fåren under vintren måste vållas inne och ej alltid-erhålla erforderlig ård och skötsel. Fårskötseln å spanska silan räknar ej sådana svårigheter. När om vösten bjordarne måste tagas ifrån Pyrenå :rna, transperteras de till de inre slätterns f landet eller till medelhafsängarne å. vinerbete. Sjukdomar (epizootica) bland fåen äro också mindre gängse å spanska än ; franska sidan. Innevarande år har dep:t Wrigge förlorat öfver. 3000 får i kopporna. ) Lavergnes förut citerade arbete. 0) Magne. Hygiene Vetårinaire appliquåe. Paris 1857. I a LE AN