Pg a ÅS RN SRS RR DR ee NR föregående. Sedan jernvägen mellan Bordeaux och Bayonne öppnades -hafva egendomarne stigit nära en tredjedel i värde. Och ändå har departementet känning af två stora olägenheter: mångenstädes på slätterna osunda, stagnerande vattensamlingar och, hvad värre är, å många orter total brist på dugligt dricksvatten. De sädesslag och rotfrukter, som emellertid odlas, ärö råg, hafre och potates. Bland landets öfriga produkter äro timmer, : oljor, tjära och konjak (eau de vie) 4) de hufvudsakligaste. Norra delen af vår Region? utgöres af ett rikt och bördigt slättland, som sträcker sig från Oceanen till -Medelhafvet och genomskäres af floden Garonne, södra jernvägslinien och Kanalens). Det är egentli. a en dalsträckning emellan mellersta rankrikes högland och Pyrenerna och är till följd af sitt läge, jordmåa och klimat att räkna till de rikaste trakterna af Frankrike. De af departementerna i regionen som bilda denna afdelning äro: departementerna Gers, Tarn et Garonne, Haute de Garonne; samt norra delen af Arigge, Bassesoch Hautes-Pyrenes. Med kännedom om den fruktbara jordmån denna del af ?Midi besitter, förvånas man öfver den låga ståndpunkt, hvarpå åkerbruket härstädes befinner sig. Det. kan ej jemföras med åkerbruket i närgränsande provinser hvarken af mellersta eller östra Frankrike. Orsakerna härtill må vara hvilka som: helst — rigtigt skött. har jorden alltid gifvit den rikaste afkastning; något som man aldralättast kan förvissa esig om, då man besöker någon af de här belägna egendomar, som tillhöra engelsmän. De sädesslag som mest odlas äro mais och hvete, hvilka man oftast låter idkeligen följa på hvarandra eller meralsällan omvexla med nägon fodervext. Det går ofta flera år; utan alt man låter jorden hvila — ett brukningssätt som å ena sidan just bevisar, att jorden är ovanligt gifvande, men å andrå, att dess odlare göra allt för att utmagra den. Också ger maisen härstädes sällan öfver 30:de kornet, då den åter i Lombardiet t. ex. lärer gifva emellan 50 och -60:de. Mais odlas dels för kärnans skull, dels hugges den grön och tjenar som fodervext. Maishalmen ätes med begärlighet af nötkreaturen; befordrar fettbildningen och ökar mjölkafsöndringen. Med mais gödas ålla fjäderfän och hos ankornra är det, efter en 3 veckor: maisgödning, som den derigerom helt och hållet fettförvandlade lefvern lämparsig för beredandet af de beryktade anklefverpasteerna. I Hvetet är mycket gifvande, men konsu: meras till större delen inom regionen... Med hvete in natura bestridas af landtmannen dt flesta nödiga aflöningar, såsom läkarearfvo: de ete. I departementet Gers förekomme: en hvetesort, kallad blåhvete, blå bleu, som för utsäde är på seånare tider mycke efterfrågad i trakten af Paris der den odlas för Pariserbageriernas behof. Utmed stränderna af Garonne finnas de utmärktaste ängar. På sina ställen har mar börjat med Sängsvattningt och i departe mentet Aridge, utmed floderna Salut och Orle ser man de vackraste resultater af dylika företag. De naturliga ängarne hafve dock här som annorstädes blifvit ersatta al artificiella, i samma mån som dikningen kommit i bruk. De artificiella såväl som de naturliga ängarne gifva oftast 4 grödor om året. — Bland foderväxter som mest odlas äro timotej, vieker och -klöfver (Tri föl. inearnatum, med blommor i ax). Närmast sädesodlingen Kommer vinodlingen, ehuru den hvarken kan jemföras mec vinodlingar i närgränsande departementer i öster, Tarn och Hårault, eller ännu mindre med Dordogne: och Gironde — verldsbekanta för sina viner de Bordeaux, Medoc. Libourne, S:t Emillion ete., deren end: roprietär kanske afyttrar mera vin än ett elt departement af de ifrågavarande 6). — Vin odlas snart sagdt endast för ortens behof i denna del af Region du Midi, oc! utan att besvära med några särskildta benämningar, kan man indela det helt en kelt i bättre och ordinärt beroende af on det växt på höjderna eller i de sumpig: dälderna. Det sednare eller ordinära vine: äller vanligen omkring 40 öre kannan; de ältre dubbelt, allt hos proprietären. Istä derna ha les octrois? alltid betydligt höjt A priserna. ) Man har — och det med skäl — kalla: ( Garonnedalen för Frankrikes trädgård? dels för. dess vackra däge, dels. och hufvudsakligen för dess rikedom på frukter och-grönsaker. Applen, päron, fikon, mandlar, aprikoser, meioner, vindrufvor, valnötter, a g stanier, bönor, ärtskockor, gurkor, sallader 0. d. afgå dagligen med jernvägståg del: I ill Paris dels till Bordeaux, deritrån de ut I. skeppas till England och Norra Europa: le livad -husdjursafveln beträffar är denn: pst lel af regionen, trots dess. goda ängar och sf betesmarker, de öfriga underlägsen. Der li närt :sagdt hvarken afyttrar. eller konsu-liq nerar däcea ladugårdsprodukter. Få ofter:s ära vara så fattiga på mjölk och smör. In-Å3: fånarne begagna sig höget sällan af nämnds ödoämnen 1). Mjölk är svår att få; är dyr ? eh dålig. I köket, der emöret hos oss är fy tt sine qua non, ersättes det här af fett. Åni )å ostberedningen i ett närgränsande de-lzge jartement, Aveynon, vunnit europeisk rykt-3e jarhet 8), ligger den härstädes alldeles un-1!2 ler — något som man för resten bör kunna 3 luta till ifrån expositionen å landtbruksmöJ et, der det ej stod till att upptäcka mer än n half ost! å Nötkreaturen kultiveras således endast för vi tt arbeta jorden eller för slagterierna. Or55 RE S blå t) Eau de vie från Armagnace anses som det ich bästa i Frankrike; det beredesi största mängd under de rika vin-åren. Då vinpriserna äro låga är detta enda sättet att tillgodogöra ste de rika öfrarakattan Ah er Even SR tv.