äfven hvarje sak, som motverkar denna styrelseform och denna grundid, måste oundvikligen förorsaka oenighet och krig. Tvifvelsutan är allt detta väl tänkt och sagdt samt innebär en odisputabel sanning, men man anser här tid och ställe illa valda för tillkännagifvandet af dessa åsigter och tycker det äfven vara ett djerft tilltag att, utan föregången förfrågan hos presidenten, utfärda en proklamation, hvari general Phelps j. tydligen låter förstå att han ej kommit med sin armå för att strida för återställandet af unionen till sin fordna sterhet och kraft, utan . för att utrota slafveriet och som följd deraf införa fritt arbete i södern. Armån är förbittrad häröfver och säger: Om kriget för bevarandet af unionen skall förändras till ett krig för genomdrifvandet af slafvarnes emancipation, då ha vi blifvit missledda. Det vore visserligen önskligt att slafemancipationen blefve en följd af kriget, men den är vida underordnad det ändamål, för hvars vinnande vi gripit till vapen, nemligen slafstaternas återförande till unionen. Abolitionisterna önska ett slafuppror och tro sig härigenom vinna ett snart slut på kriget. Till detta parti hör genaral Phelps med själ och hjerta. Armån och en stor del af unionisterna anse det dock för en nesa att taga hjelp af den svarta slatbefolkningen i södern och tro sig fullkonligt i stånd att dem förutan bringa kriget till ett lyckligt slut. Att slafvarne emeller:id på många ställen börjat röra på sig är utan tvifvel, men naturligtvis iakttaga tidningarne i södern fullkomlig tystnad med afseende härå, och endast genom bref, som då och då kunna smyga sig undan södra armåns vaksamhet, får man litet reda på hvad som händer i Secessia, såsom de konfedererade staterna för korthetens skull kallas här i norden. Att flera försök till mordbrand blifvit gjorda såväl i städerna som på plantagerna vet man, men om den olyckliga branden i Charleston, som lade 600 hus i den rikaste och vackraste delen af staden i aska samt hade till följd en förlust af emellan 6 och 7 millioner dollars, förorsakades härigenom eller uppkom af en tillfällighet känner man ännu ej, men anser dock att negrerna haft gin hand med i spelet. Charlestons brand har varit ett hårdt slag för södern, som under närvarande förhållanden är urståndsatt att bispringa de genom branden nödlidande med annat än de nödvändigaste behotven för hungerns stillande: Alla brandförsäkringskompanier i Charleston ha med undantag af ett blifvit genom branden totalt ruinerade. Tvifvelaktigt är om Charleston någonsin mer blir hvad det varit, och då nu unionsflottan är sysselsatt att i inloppet till staden sänka gamla fartyg, lastade med sten, och detta i sådan mängd, att meningen är att totalt för framtiden utestänga den från kommunikation med halvet, så är dess fullkomliga tillintetgörelse ej aflägsen, och mången tror att en stad af betydenhet och med utmärkt hamn j stället kommer att uppstå i Beaufort på ön Port Royal. Det berättas att i den delen af Charleston, som undgick branden, ej finnes så mycket spix som erfordras för uppbyggandet af ett enda hus, och att i alla sydstäderna ej kan hopskrapas den erforderliga qvantiteten al denna vara för återuppbyggande af den nedbrända stadsdeien. Om nu detta endast är en: Syankee joket vet jag ej. men förhållandet torde dock hafva mycker sannolikhet för sig. Finanserna inom rebellstaterna äro i miserabelt tillstånd och i Nashville och New-Orleans betalas nu 40 procents premium för guld och 35 för. silf ver. Styrelsen är den enda som emottaåger sitt utfärdade pappersmynt till full valuta. De ha äfven att kämpa emot svårigheten ati få soldater, och det tyckes som entusiasmen att slåss för friheten börjar besydligt aftaga ibland den yngre generationen i Secessia, alldenstund styrelsen rmåst erbjuda de soldater af 12-månaders-armåen, som nu uttjent sin tid, 50 dollars pr man och 2 månaders permission med fri resa fram och åter för. en rekapitulation på 3 år. Om detta haft åsyftad verkan är ej ännu kändt, men genom öfverlöpare erfar man att flere regementen begärt att få Iemna armekårerna i Virginien och Missouri för att gå att försvara kuststäderna, deras hem,som dägligen hotas af bombardement från unionsflottan. Naturligtvis är södern fullt öfvertygad om att det blir krig mellan England och nordstaterna, samt jublar redan öfver blokadens EN och utförseln af sitt stora bomullsförråd, och så ursinniga de i början vore öfver Masons och Slidells tillfångatagande: så belåtna ärd de nu dermed, och önska alt dessa ambassadörer måtte sitta så långt inI, ne i Fort Warren, stt England ej kan få ut dem på annat sält än genom att rikta sing kanoner mot staden Boston, invid hvilken fästet Warren ligger. Från krigsteatrarna är ej mycket att förtälja, och, med undantag af en seger i Missouri. der ett rebell-läger öfverrumplades och 130 fångar togos, förutom 1000 st. vapen afolika slag och en mängd hästar, samt en skärmytsling i trakten af Drainsville vid öfre Potomac, der ett par af unionens regementen slogos bra och rebellerna förlorade200 döda, har allt en längre tid varit tyst och stilla. och man går derföre med otålighet och väntar att stormen snart skail bryta lös. este e—————— EE TR