Köpenhamn detta år, såvida icke dessförinnan skedde en stor förändring i Danmarks politiska ställning genom Danmarks från. skiljande. Efter ett par andra skålar föreslog hi Ploug en skål för Sverge och Norge. Han erinrade att det väl funnes -stora olikheter mellan de 3 nordiska länderna och folken, men dock aldrig större än att det gemen samma grunddraget kunde uppletas, och all. tid så att det ena folket och landet utgjorde ett öfvergångsled mellan de begge andra. Magister Fries tackade för denna skål och beklagade med en föregående talare att vi vore sålitet kända i utlandet. I Frankrike förvexlade man städse Sverge och Schweiz. ja man hade till om med en gång tagit några svenskar för siameser, hvaremot man straxt vore känd, om man uppgaf sig vara från Lappland. Bästa medlet att vinna anseende i utlandet vore att alla tre rikena, eller fyra — ty hvarje svensk räknar helst Finland med — förenade sig. BSloge vi alla våra store män tilsammans, skulle vi få en skatt så stor, att få länder torde -ega en större. Han ville på grund af den gamla föreställningen om att fyrväpplingen alltid hade Iycka med sig, föreslå en skål för den nordiska fyrväpplingen. Ministern Lehmann föreslog en skål för de svenska statsmän, som så väl kände de danska förhållandena och voro så välsinnade mot Danmark (han nämnde grefvarne Man derström, Hamilton, Platen och Wachtmeister). — Då sedermera hr Mantzius föreslog en skål för studenten Lehmann (för ministern hade druckits förut), sem hade kom-: mit upp V festen med alla sina ordnar för att vara bland män i atlas-byxorX, oaktadt han dermed ej kunde vinna annat än attha roligt och blifva -nedskälld i Flyveposten, svarade Orla Lehmann att han hade gjort sig fin för att motsvara äran af den erhållna inbjudningen, men att han eljest icke bure annat än dannebrogen och nordstjernan.