Article Image
STOCKHOLM iden 15 Jan. Om nödvändigheten af och utsigterr.a för en revision af unionsfördraget. Det vill synas som skulle den tidpunit vara inne, då man åter med någotlugn ki u börja tala om unionsförhållandena. Dettyckes som skulle man å ömse sidor om Kök u börja allmänt inse, att genom agitation oh vädjande till passionerna uträttar man i denr.: sak ingenting, om ieke just det, att man ytterligare försvårar en kinkig sak och fill un oviss framtid undanskjuter möjligheten i dess tillfredsställande lösning, hvilken — s5som man nu äfven klart börjat inse — dock i alla händelser beror på ett godvilligt tillm: tesgående från ömse sidor. Och ett sådun undanskjutande anse vi för en verkliz olyck:. Vi äro i detta hänseende af en helt annau tanke än den, som för någon tid sedan yt:rades af Göteborgs Handelsoch Sjöfarts tidning, att man alls icke vidare borde Sy:selsätta sig med den ledsamma revisions frågan, att man borde lemna hela det b:kymret åt norrmännen ensamt och, nöjand: sig med status quo, lugnt afvakta den ticpunkt, då norrmännen skulle komma att bedj:: om en revision af föreningsfördraget. KTVi äro nemligen så varma vänner af unicnen, vi anse undanrödjandet af alla spli:tringsoch oenighetsfrön vara af så stor vigt för vår trygghet och sjeifständiga stäl: ning utåt och för vår jemna utveckling i de inre, att hvarje uppskof med ett sådant un danrödjande synes oss vara betänkligt. Vi ha derföre också från början framhållit re visionsfrågan såsom den sak på hvilken mar i unionens intresse och för dess bästa bord: oafvändt fästa sin uppmärksamhet; vi h: önskat att densamma skulle bringas under diskussion på det enda sätt, som kunde led: till något resultat, d. v. s. så att man aktade sig för att upprifva gamla sår och gaml: fördomar; att man afhölle sig från sådani. som endast tjenade till att ge luft åt miss nöjet, men aldrig kunde medföra praktisk agn; och att man vid diskussionen om saufn icke förlorade sig i missmodiga utgju telser öfver fordna misarskningnr och svikn: förhoppningar, utan med verklig politisk blie! för hvad som bör eftersträfvas och hvad son kan uppnås, utginge från det närvarande. från den bestående statsrättsliga grundprincipen af de båda ländernas nationella frihe: och sjelfständighet och sökte att bestämd: formulera hvad som ur denna princip kunde utvecklas till befästande af unionen och til: undanrödjande af berättigade klagomål; Saken tog, genom många sammanstötande omständigheter, bristande insigt om törbållandena, flera missgrepp och åtskilligt oförstånd å ömse sidor, en annan utveckling. om hvilken det här är obehöfligt att erinra. Resultatet blef, såsom man lätt kunde inse. att revisionsfrågan i sjelfva verket undanskjöts såsom mindre väsentlig och att utsig: terna till att med någon framgång bring: densamma under närmare behandling betydligt förmörkades. Den häftiga sinnesstämningen hos en del af svenska allmänheten. de unionsfiendtliga och opraktiska utgjutelserna inom en del af den svenska presser funno sin motsvarighet uti dylika fenomene: i Norge. Rikets gtänderå skrifvelse rörande norska frågan fjamkallade från Storthingets sida en adrap, hvari förklarades, att det under närvargfäde omständigheter vore omöjligt för Nors att inlåta sig på någon revision af uniomMördraget. Agitationen i sinnena, som nyligen åter för en kort tid tog fart genom norska ministerkrisen och de rykten, som genom densamma bragtes i omlopp, har nu åter lagt sig och den stund synes verkligen vara kommen, då man kan hoppas vinna ett allmännare gehör för ord, som vådja till förståndet och icke till passionerna. Den hållning,! som Morgenbladet, Norges förnämsta tidning, på sednare tiden iakttagit, de flera märkliga uttalanden, som deri förekommit, och det bestämda sätt, hvarpå tidningen uppträdt emot alla försök att begagna ministerombytet till ett agitationsmedel, till nytt bränsle under de afsvalnande lidelserna, utgör ew glädjande tecken dertill, att det moderata och unicnsvänliga artiet alltmera kan göra sig gällande. Den 1 en särdeles hofsam och välvil.ig ton affattade artikel rörande revisionsfrågan, som vi i cårdagens blad meddelade, synes vara ett uttryck af den uppfattning, som för närvarande gör sig gällande inom de kretsar i Norge, der man inser nödvändigheten af en revision. och der man ifrigt önskar att varaktigt bringa de förenade rikena på en sådan fot med hvarandra, att splitet och söndringslustan icke mera kunna finna någon näring. Genom dylika framställningar kan möjligen en diskussion inledas, som blir någonting annat än ömsesidig: exklamationer. och, förebråelser. Från vår sida anse vi några anmärkningar böra göras med afseende på den i nämnda uppsats uttalade åsigten, alt det för närvarande är omöjligt att göra någonting i och för revisiousfrågan, utan att man måste nöja sig med att se tiden an. De skäl, Morgenbladet anför för denna sin åsigt, äro icke lätta att gendrifva, för så vidt det gäller åvägabringandet af ett officiellt komitbetänkande. Sedan konungen uti-norskt statsråd befallt, att det regerinens betänkande, som innehåller afslag på ramställningen om revisionen, skall såsom norska regeringens svar tillställas :svenska tatsråd de sakens utgång kunna anses TE sr SBL a BED AKNE RE Ne 0 Sn 7 Det sanna är, Mary, att du icke riktigt vet hvad en artist är, och af hvad elags gjälaföda han lefver. Du talar alltid om snille, såsom om någonting mycket heligt,

15 januari 1862, sida 2

Thumbnail