ingefära, svarta vinbär och palsternacksrötter.s Engelsmännen göra vin. af allt, om också med tillsats af drufvor; men dessa inländska viner, ,som de för öfrigt blottlägga ringa vigt på, utgöra endast en mycket obe: tydlig del af hvad som förtäres, Den sannkyldiga fosterländska drycken är porter och ale. Alet är så att :säga. porterna hustru. Man betygar det sin kärlek med de mest smeksemma nammn; det är, enligt skriftens ord, fagert och, glänsande; portern deremot är stärk, berömd, monumental. En afdenaa. dubbelt. närande drycks, verkningar är, att den hos nordens folk mer eller mindre ersätter bruket af bröd. . Man skall icke förvånas så mycket häröfver, när man betänker, ati ölet i flytande form innehåller samma väsendtliga beståndsdelar som bagarens produkter i last form. De latinska folken ita, de germaniska dricka kornet. Men gjorde fordom åtskillnad mellan inns, taverns . och public-houses. Inns (värdshus, sästgifvaregårdar) höra nu till Englands gamla. historia. Deras välmaktstid upphörde med. diligenserna. Emellertid träffar men ännu på några sådana i det gamla Londons zamla qvarter. Det äldsta är Talbot elter Tabard, med hvilket ett litterärt iniresse är irbundet: det .har haft den äran att omvsämnas af skalden Chaucer i hans Caunter: buryberättelser. De öfriga äro Cross Keys: Löfhyddan, De fyra svanorna, Den grönt dragonen och Oxen, hvilken antiqvarierna påsta ha, funnits före år 1750. fan kay a sigett begrepp om hvad Londons och :andtdistrikternas inns voro på den tiden a ett af Hogarths stålstick, på hvilket man set 20 diligens, som stannat; och resande, blant andra en omfångsrik fru, som just håller på att stiga uppför en kort stege, för att gå in i diligensen. På vagnens framsida — som oftast förspänd.med åtta hästar — lyste ett stor lykta likt ett ceyklopöga, och hvarje häst nade en klocka på seldonen, hvarigenom eti behagligt larm spreds midt i sommarnattens iugn i byarna och på landsvägarner Vid ingången till värdshuset var en skylt fästad så en stolpe, eller också hängde en väldig ennkanna på en viss höjd på en jernkrok, un: der hvilken de lustiga dryckesbröderna sloge sig ned i fria luften. Af dessa gamla inns hö aägra försvunnit; andra ha blifvit förbättrade: föryngradeoch förändrade efter jernvägar: aes uppkomst. Oaktadt dessa värdshus mir 2ller mindre blifvit ställda i barmoni meå dagens ider och behof, ha de under; kalksappningen, hvarmed de blifvit öfvertäckta och likasom sminkade, bibehållit ett utseende vf åldrighet och en bjert afstickande karakter, som berättigar dem till konstnärens in resse. Der andas man gamla tiders: luft De engelska skalderna ha roat sig med at: måla dessa framfarna tider i sin historia mec smickrand: färger; kanske är detta blott eti erkännande af menniskobjertats svaghet. som; ar stånd att gripa lyckan i blinken, förflyt:: tar den till föreställningen om det förflutns eller drömmar om framtiden. Public-houses eller källarne (gin-palaces) ha kommiti stäk et för de gamla värdshusen; det är skäl at: förmoda, att taverns skola efterträda public houses. Dessa karakteriseras blott genom sina Dyanser. Favernerna hållas gerna på en mera respektabel fot: Man säljer de ifven vin jemte öl, och man finner der eti bättre försedt bord än på de vanliga kälarne; mer i en tid, då, enligt en engelsk konservativs uttryck, ingen håller sig på sin plats, är äfven denna olikhet nära att försvinna med hvarje dag, emedan de ringa oublic-houses ogöra anspråk på att vara ta