It ERE TE SAT es LERA tal TTR detta underverk, af. enhet i trefaldigheter brygga en saft, som en gång ör alla skull förena de tre ölsor!ernas ex uaskaper. Ha kallade, denna sammansät ng entire (hel ett namn som den be.ilit åtminstone p:; skyltarne ännu i dag. Man kallade den st dan porter, emedan. sehåarne (porters) oc! sarbetorne-drucko en mycket. De mälniv gar; som-tjena public-kouses-tillvskyltar, I vereras som-oftast af bryggerierna, hvilk för detta-ändamål -ha enmålare isin tjenst Denne konstnärs bestyr är icke blott att för gylla bokstäfverna, utan äfven att måla ui säljarves särskilda skyltar, giraffer .som-ät blad från träden, röda lejon, gröna rmän 2) hvitä-hbjertan; hvita! rosor, Robim Hoed;O kek-Tom; Falstaff, Markisen of. Granby oci sen-helhop porträtters af lefvande-och-död statsmän. land dessa skyltar; som isyi nerhet finnas -tillöfverflöd vid destora and: vägarne, -ser man-äfven rena fantasibilde: undra ha en historisk. karakter, och dere ursprung-har satt litterära fornforskares lär dom starkt på prof..; oxsSkyltarnes..namnkunnighet förskrifver si; strån den tiden, då man ännu icke visste a -aummer på husen. Men hvad. som är ege sför,England.är, att dessa köpmansvapen fi. skgurerat: på medaljer, af koppar,: bly -elle tenn, ; hvilka. slogos, af köpmännen sjelfv: ;och. hade verkligt, myntvärde. Dessa. far ithings eller åalkpenni stycken hade ett, dub rbelt-ändamål: de voro vandrande annonse : försdet hus, hvars skylt de buro, samt gålv: kunderna. tillfälle att vexla sina guldelle silfyerpenningar på. en tid, .då. skiljemyi vår. mycket sällsynt. 2) De intressantaste a dessa... gamla skillingar eller styfrar äro. de som, sattes i omlopp af Londons gamla öl ustugor från. 1648 till 1672. På dem åter Ainner--man. skyltarna på flera af de änn: befintliga. ölstugorna, t. ex. den beryktad: tuppen nära Templebar, en öfverdådig få gel, som, Om -man får tro sägnen, drack vi: sur, en.silfvervas och åt guldkorn alld.les så som Caligulas. häst. Flera anekdoter häv föra sig till dessa, stämplar och skyl tär, Man, berättar, att en cock-ney. (ök .Bamn. på Londonboen, morsgris) befam sig ombord på ett farlyg, som unde storm länsade ut från Englands kust. De: olyeklige. var ett rof för. sjösjukan, mer ännu. .mera för sin fruktan, vred sina hän adersoch ropade: Ack, om jag kunde få s de båda stjernorna . eller åtminstone ender: af dem! Kaptenen frågade vresigt hvar han menade, t:Jag talar, svarade han, on det ställe, der vi.brukade träffas på aftnar na —— der xi icke mera skola mötas: Sijer nan. på .Colemangetan eller Stjernan vic Puddinglane.. Några. af Londons: gaml: sölstugor, ha förblilvit sina gamla siy! .trogna; andra ha förändrat dem eller modi fierat deras betydelse efter de politiska elle: religiösa hvällningarna., Olstugan Lyckön -skun hade:en skylt; som först föreställdt atageln. Gabriel, lyckönskande jungfru Maria , men. för att lämpa, ställets namn efter di protestantiska idterna, framställde man stället för den religiösa scenen två män -sommötas. och helsa på hvarandra. De engelska litteraturen från det 18:de århun udradet har gjort en annan ölutskänkare be uryktad,. hvilken. bodde i .Islington oc! först.hade en skylt med konungens af Frank Srike, bild; .då kriget utbröt mellan Frank rike .och England. satte han dit Ungern atrottning i.stället för. den gamla bilden, oc! j.då äfven hon förlorat kundernas ynnest, aj uisatte han henne och målade i stället fö hennes bild. den preussiska konungens. fiMan räknar i de förenade rikena 92.02: öllörsäljningsställen, bland hvilka 39,789 b: ett patent, som tillåter dem att sälja denn; dryck att, förtäras på.stället, och 3765 an dra blott få sälja OKAmna till hemtning Dessa siffror visa tillräckligt, i hvilken gra: .dessa-etablissementer motsvara: folkets!bhofysmak och seder. Frånsmännnen skull: förvånas-om-de finge-höra, att deflesta en -gelsmän föredraga öl framför vin åtminston: Hill daglig dryck, och mången. bland: den skulle småleende komma att:tänka på fa ssbelnssom sräfven.s och rönnbären. Stor ..britanniens innebyggare äro emellertid full komligt iigod troj då. de berömma denna nationellasdrycks Ölet har inspirerat deras: oskalder, deras konstnärer, deras skådespelare Deserinra sig-den ölstuga i-Temple Bar der iSwift; Addison, Garth och Johnso: samlades: En engelsk arbetare, somi lång tid arbetatvi ett vinland, -sadexen dag: til mig, efter att ha klagat öfver sina lidande: och sin saknad: Om John Ball glömd: ölet, skulle han glömma sitt land. Menin nan han lät det gå så långt, skulle han tunga torka fast vid gommen.4 Engelsmän nen tillskrifva bruket af denna dryck de: arbetande klassens jernmuskler, dessa arbe tares, som kämpa så tappert till lands och till sjös, i fabriker och i fartyg för Englands makt; de tillskrifva den till och med sina segrar. Ölet och vinet, utropade eri talare på ett meeting, vid hvilket jag var värvarande, möttes vid Waterloo. Vinet, rödt af Taseri; skummande af hänförelse, ursinnigt af djerfhet, utbredde sig tre gånger på hjden at den ås, der en mur al orubbliga män, ölets barn, stod. I kännen historien, det var ölet som segrade.4 För hade England. viogårdar,. öfver hvilka det var stolt, likasom det nu skryter med sitt korn och sin hefra. I Henrik VIII:s tid omgåfvo dessa vingård Wiadsor; men antingen au temperaturen förändrat sig eller den tidens krönikeskrifvare förgyllt dessa irofvor med sin fantasi, så ha vinstockarne försvonnit, och engelsmännen trösta sig deröfver. Man kan emellertid . att de ersätta det medelst fläder, stickelbär, körsbär, UD LL I rg Mo lert lll nd oo DE 1), Man kallar i England egaren af ett publichouse publiem. Det finns. mer än ett band emellan honöm och bryggaren. Detta förhållände kan för öfrigt beskrifvas med två orda bevågenhet och beskydd. En garanti fv, NE 0 SKI NGN, SSRSKT POSK mna ANA