STOCKHOLM den 29 Nov. Om de politiska neutrerna. I alla länder, der ett politiskt lif utvecklat sig, finnes någonting motsvarande det a som hos oss fått benämningen de grå. Egentligen är det orätt att kalla dem för ett parti, ty det betecknande för partiet ör den gemensamma gruddåsigten, och en verkligt ledande grundåsigt, som de skulle kunna sträfva att genomföra i alla riktningar, är hvad dessa neutrer sakna. Istället för att bilda ett parti, kunna de endast åstadkomma kotterier, som sammanhållas, icke af någon gemensam politisk princip, för hvilken allt personligt åsidosätles, utan af en eller annan personlighet, för hvilkens skull principerna helt och hållet få träda i skuggan. Då det egentligen betecknande hos senna färglösa kategori af politici är att, i stället för att följa en kon stant ledande id, sticka fingret i vädret och känna hvart vinden blåser, så finner man lätt, huru det i sjelfva verket förhåller sig med den Ssjelfständighet, hvaröfver de så ofta berömma sig: Äfven i Danmark. inonr hvars parlamentariska lif det icke fin nes några ytterligheter som stå särdeles bjert emot hvarandra, har en dylik, allt inre sar: manhang saknande mellanfraktion uppstålt. och vianse oss ur en artikel i Hjemme oz Ude4 böra meddela följande utdrag, hörande till dess allmänna karakteristik: När i den politiska verlden två makter stå midtemot hvarandra med blixtrande ögon och svärdet draget ur skidan, händer det gerna, att en tredje person infinner sig, h ken, om än icke någon ny kung Salomo, så dock måhända en kung Leopold af Belgien. med värdighet träder emellan de tvistan2e parterna och talarförnuftets och hofsamhetens ord till dem, försöker .mäkla -mellen de stora motsatserna eller, genom att gifva den ena parten medhåll, söker dela soloch vind så, att det absolut rätta måste komm; i dagen. Iparlamentariska församling: r eger gerna någonting dylikt rum; det är blott mycket sällan en kammare så delar si: itvå partier, att en fullständig och ren dua lism derom uppstår; man skall tvärt nästan alltid se ett tredje parti trängasig in mellan de båda ytterliga fraktionerna med anspråk på att representera sög lene medelvägen och dela lika mellan alla samt då och då vända ett hotande ansigte mot båcu sidorna; likasom om detfast -beslutit att utan vidare omsvep hugga barnet i två delar, i fall. de båda ifrågavarande parterna ej kunna bli ense. Ett sådant tredje parti kallas efter regeln centern, det kan också bära namnet: de sjelfständige.? — I forntiden fanns det ett grekiskt samhälle. der ett parti af sjelfständige icke skulle utzn lifsfara ha kunnat-bilda sig, der le parti pris såsom den högsta politiska regel, och et är: ganska säkert, att det i alla tider finnes ett slags politiska frågor, på hvilka hvarje god medborgare måste svara antingen ett ovilkorligt ja: eller ett ovilkor-. ligt nej. Men å andra sidan låta onckligen en hel män d frågor tänka sig, hvilta icke äro af den kapitala art, att det icke utanför de strängt bestämda partiåsigterna kan finnas tillräckligt spelrum för vissa ny ancer, och der det icke är tillräcklig anledning att genom ett hårdnackadt fasthållande vid det eller det ytterligare anspråket sätta allt på sin spets. I sådana fall är den vise kung Salomo en mer eller mindre berättiad mellanman, hvars roll efter omständizetern till och med kan vara särdeles vac ker, hvars verksamhet kan vara mycket ny:tig och helsosam och hvars hela uppträdande då förtjenar bli följdt med en särskild, hedrande uppmärksamhet. Emellertid måste man härvid stå fast vi: en sak. Förutsatt att det i en politisk församling finnas sådana förhållanden, som b rättiga tillväron af ett tredje parti, hvilk hvarken är riktigt svart eller riktigt hviii. som hvarken ställer sig ovilkorligt till versterns eller högerns förfogande, utan älsk:r sitt oberoende framför allt, som måhänr: genom sina sympatier i många vigtiga frigor drages t. ex. åt venster, men likväl ie) finner det politiskt klokt att derföre förkla: högern krig i alla möjliga ämnen, så mås det dock i hvarje ögonblick stå klart fi. detta parlamentariska mellanväsen, att lik: som det befinner sig stäldt mellan två mc raliska personer, så måste det också sj! vara en sådanmoralisk person. Det fi: aldrig förlora ur sigte, att om det öfverhu: vud skall kunna uträtta någonting, och ot det icke skall utsätta sig för faran, att tvii velsmål en vacker dag uppstår om dess b:rättigande, måste det verkligen förstå at vara ett parti i ordets fulla betydelse, en or panism, icke allenast en tillfälligtvis då oc! lå framskymtande luftsyn eller ett ord ute: nnehåll. Det må ha lof att i det hela hvarken var svart eller hvitt, men -det måste då likvö: öka bevara en och samma färg, lika myc et hvilken, i afseende å hvarje särskit: råga, huru ofta dennaän upprepas; det m ia lof ätt vara en vacker regnbåge, me let får icke rubba naturens ordning geno: utt efter ögonblickets nyck förändra sjelfv ärgernas-serie; med andra ord, det må hk of att intaga en ställning utanför de mer: