De preussiska kröningshögtidligheterna och kröningstalon. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 28 Oktober. Kröningsfester a i Königsberg äro förbi, och återstår numera blott det efterspel, som utgöres af de lysande baler och galamiddasar, som sändebuden och de utomordentliga ambassadörerna gifva här i Berlin, I går afton var bal hos österrikiska sändebudet grefve K rolyi, hvilken bevistades af konungen, drottningeu och hofvet, hvilka i morgon tisdag äfven skola bedra den fest, som gifves af franska ambassadören hertigen af Magenta, så att båda lägren, det Österrikiska och det franska, icke skola ha något att förebrå hvarandra. Balen hos hertigen af Magenta kommer att i prakt öfverträffa allt, hvad man vid dylika tillfällen sett i Berlin. Marskalken skall dertill ha fått sig i Paris anvisade 11, mill. franes. Det påstås att festen i Iranska ambassaden skall ställa den sistförflutna veckans hofbaler i skuggan. Sedan Fredrik den Stores tid har det varit bruket vid preussiska hofvet, att, med undantag af några fester om vintern, på hvilka alla menniskor infinna sig, under vanliga förhållanden hvarken -diplomaterna inbjudas till hofvet eller hofvet bevistar middagar och fester hos diplomaterna. Såsom anledning till detta bruk anfördes vanligen, att Fredrik den Store af politiska orsaker ville undvika intimitet med diplomaterna. Han skall ha yttrat: Ce sont des espions! (Det är bara spioner) .. Ett annat motiv torde äfvenledesha varit, att det-på gode grunder städse ganska sparsamma preussiska hofvet ville undvika rivaliteten med slösande och praktälskande utländska hof. Huru praktiskt befogad denna försigtighet var, ådagulägges genom nu föreliggande exempel. Man väntar säkert icke al mig någon detaljerad beskrifning på königsbergeroch berliner-festligheterna. Något politiskt intresse erbjödo nästan endast de tal, som konungen höll vid och efter kröningen. Dessa tal ha varit underkastade de mest olika omdömen inom och utom landet. Konungen yttrade med afseende på de nya institutionerna, att kamrarna voro hans närmaste rådgifvare och att han ville inhemta deras råd. Enligt andra berättelser skall han till och med endast ha sagt, att han ville inhemta deras råd. Följaktligen, om man toge orden efter bokstafven, så vore våra legislativa myndigheter degraderade till jemnbredd med rådgilfvande korporationer, sådana som de fordna provinsialständerna. Äfven det egentliga trontalet straxt efter kröningen förbigick grundlagen, åtminstone så tillvida, att den icke direkt omnämndes. Härom dock mera här nedan.