ste man icke blott begära venstra Rhenstranden, utan älven högra, och gå långt in i landet, för att derstädes finna afnaturen befästade eller af menniskohändtr ännu mera befästade punkter, om möjligt en bergs kedja. (Forts.) Finska landtdags-frågorna. Finska tidningen Papperslyktan innehål ler härom följande uppsats: cOmsider har det lyckats oss att få kasta en blick på det intressanta häfte, som innehåller de af Litteraturbladet så kallade landtdagsfrågorna, hvilka, enligt hvad samma underkunniga blad förmäler, lära blifvit offentliggjorda och Skola 1å fritt diskuteras. Då vi icke vilja förmoda, att bladet, som har tillfälle att göra sig så väl underrättadt, uti detta fall far fram med osanning, göra vi början med att anmäla det ifrågavarande häftet. Vi göra oss så mycket mera förvissade, att denna artikel skall få se dagen, som vi hafva hört uppgifvas, att besagde frågor komma att på bokhandlaren Eälunds förslag utgifvas i en ny upplaga och sålunda läggas under allmänhetens ögon. Det häfte, som nn ligger framför oss, innehäller 46 pag., är undertecknadt in fidem J. F. Pipping och inneslutes i ett blått omslag. — Denna bok — den första blue-book, blå bok, som vår finska konstitutionella styrelse utsänder — skall utan tvifvel följas af flera och vigtigare. Sjelfva faktum att detta häfte -blifvit toffentligg:ordt — om det så må sägas — är vigtigt nog. Vi äro öfvertygade, att vår regering — till hvilken vi hysa den fullkomligt konstitutionella tillförsigt, att den can do no wrong — skall draga försorg om att dessa femtiotvå brännande frågor, som härmedelst utkastats, komma att öfvergå from sounds to things — på grundlagsenlig väg. cAr 1861 den Å Maj sammanträdde uti kejserliga senatens för Finland allmänna plenum ordförandent Berg samt senatorerna Nordenstam; Sackleen, Cronstedt, Törnqvist, Federley, Langenskiöld, Nordenheim, Nordenheim, Born, Bergbom, Furuhjelm, Munck, Trapp, Peterson, Granlund, Antell, Eåelheim och Ekbom. Sådan är föreliggande blåboks på en gång inledning och titel Den anförda rubriken angifver häftets innehåll. Det är ett utdrag af protokollet vid senatens förhandlingar rörande de frå gor, som komma att föreläggas utskottet. Nämnde dag, den 4 Maj 1861, föredrogs till vidare åtgärd generalguvernörens skrifvelse af den 23 Maj 1859, hvarjemte till kejserliga senatens kännedom och efterrättelse öfverlemnats statssekreteriatets för Finland till generalguvernören den 9 i samma månad aflåtna bref, deri statssekreteriatet gifvit tillkänna att, sedan generalguvernö ren hos H. M. kejsaren i underdånighet anmält huruledes åtskilliga frågor, hvilka ingripa uti storfurstendömets lagstiftning och penningeförhållanden samt nära röra landets andliga och materiela utveckling, enligt de för storfurstendömet pa grundlagar, icke kunde endast på administrativ väg erhålla en sådan lösning, som skulle uppfylla landets behof och jemväl öfverensstämma med H. K. M:s höga landsfaderliga afsigter, så hade H. K. M. behagat i nåder anbefalla, att generalguvernören och senaten egde gemensamt taga detta vigtiga ämne i noggrant öfvervägande och derefter till H. K. M:t inkomma med uppgift å alla de ärenden af anförda beskaffenhet, som för närvarande kunna påkalla H. M:ts höga Spree etta ärende, som till följd häraf utgjort föremål för flera förberedande öfverläggningar i k. senaten, först i dess hvardera departement och sedermera vid allmänna sammanträden, företogs nu till slutlig handläggning, hvarvid, dels genom enhälligt beslut, dels efter omröstning och den af flesta rösterna uttalade åsigt, åtskilliga nya lagbud och ändringar af nu gällande stadganden funnos vara af samhällets försiggångna utveckling påkallade, men, enligt grundlagarne, ankomma på begge statsmakternas afgörande och derföre icke utan riksständernas medverkan kunna tillvägabringas, äfvensom särskilda andra frågor, ehuru egentligen icke liggande utom regeringsmaktens befogenhet att efter godtfinnande anordna, likväl ansågos vara ar den vigt och betydenhet, att riksständernas åsigter äfven uti dem borde inhemtas, till upplysning och le ning vid de beslut H.M. K. kunde finna godt att till befordrande af landets väl och förkofran vidtaga. De ämnen, hvilka i antydda hänseende skulle hos H. EK. M. anmälas, uppfatt. des i följd häraf under följande fyra afdelningar: H a) Judiciella ärenden. bb) Kyrkolag. c) Sjölag. d) Allmänna hushållningen rörande frågor. De judiciellat frågorna röra förändring i följande lagens rum: G. B. 1: 6, 2: 3, I och 10 kap., Ä. B. 2 och 3 kap. 16: 1, 19:25 20—23kap... J.B. 1::2, 4: 1,9; Tee,A 050, 7 B B. 20 kap., 22.kap.. 24: -4,5,0, 20: 1 H.B. 9:06, Ur B. 8 Ar H. B. 12:39, 10:83, 9, UB: 1, 25:10 och 8 kap., R. B. 17: 2, H. B. 15 kap., 16 kap., 17:.8, M. B. i allt hvad som rörer sjelfva straffbestämmelserna, vidare R. B. rörande instantiernas antal, B. B. 1: 1,4:2, 8: 3 101602 51, d7::205723: 1, 6; 25: KR 5, 25, 27 och 30 kap..R. B: omvad och. revisionssökande, 30: 1, 3, 6, samt adelns uteslutande rätt att besitta säterijord. i Punkterna B. och O. röra i allmänhet behofvet af ny kyrkolag och sjölag. De allmänna hushållvingen rörande frågorna äro: 1:0 bränvinsbränningen : 2